2016-08-26 06:00

2016-08-26 08:45

Fult, tråkigt och fegt bygge

KARLSTAD: Upprörda reaktioner på "lådarkitektur"

NWT:s bildpublicering av det nya MSB-huset väcker stark debatt i sociala medier.
– Man ser inte vad det är. Det första jag tänkte på var en sämre variant av gamla mejeriet på Våxnäs, säger docent och författare Jan Jörnmark.

Jan Jörnmark, baserad på Chalmers i Göteborg men ursprungligen från Karlstad, har gjort sig ett namn som ekonomihistoriker och för sina böcker om övergivna byggnader. 2012 fick han Sveriges Arkitekters kritikerpris.

Han är inte den enda som kommenterat skissen av MSB-huset som ligger till grund för bygglovet i Tullholmsviken. Michael Diamant bakom nationella gruppen Arkitekturupproret, med 11 400 medlemmar, tycker huset är ”förskräckligt, och stadsmiljödebattören Peter Sörensen tycker det är så ”uselt att han ryser”, och ”byggen man kommer tala om som stora, stora misstag”.

Väljer snabbhet

Jan Jörnmark lägger inte skulden till den ”svenska lådarkitekturen” på arkitekter eller byggherrar, utan på den krångliga lagstiftningen.

– Miljöbalkens riksintressen är en svårtolkad lag som gör att länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen lätt kan stoppa byggen, eller skjuta upp dem i många år. Och vad gör byggherrarna då? Jo de tar inga risker eller chanser med en byggnad som sticker ut utan tar fram förslag som det går att få igenom på en gång så de kan börja bygga.

– Även om Kanikenäset faller utanför riksintresset har den allmänna rädslan för överklaganden skapat ett sätt att rita, en genomgående attityd, där man drar mot den där karaktärslösheten överallt.

Unikt tråkigt

Han anser att den moderna arkitekturen i Sverige är unikt tråkig.

– Reser man mycket i världen som jag gör ser man det. Och att det händer en massa spännande saker inom arkitekturen i framför allt Tyskland just nu. Det är ett tråkigt och smått tragiskt system vi har i Sverige, säger Jan Jörnmark.

Han värnar om sin gamla hemstad och gillar vad som händer i hamnområdet.

– Brygguddenhuset är fantastiskt och jag hoppas Varvet blir det också. Men de hade aldrig fått till Bryggudden om de inte hade haft en stjärnarkitekt som Wingård i ryggen. Synd att mycket blir så tråkigt när det nu byggs så mycket. Vad är det där huset? En konservfabrik, ett mejeri, kontor eller parkeringshus? Det kan vara vad som helst.

Rakt av fult

Även många medlemmar i Arkitekturupproret har hört av sig till Michael Diamant om huset.

– Den här typen av byggnader präglas av kortsiktighet och är varken ekologiskt eller socialt hållbara. Det ser ut som en relik från 60-70-talen och de kontoren river vi i dag eftersom du inte har något bestående värde som hus, enbart funktion som kontor. Gamla vackra byggnader återanvänds för nya verksamheter eftersom folk vill vara i dem. Det är pinsamt att vi inte kommit längre och huset är rakt av fult, säger han.

Peter Kullgren (KD), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, vill se ett varierat byggande.

– Många hus är väldigt fyrkantiga och framför allt väldigt lika just nu. Det är en diskussion vi har inom kommunen. Det politiska ansvaret för beviljande av bygglov är regler inom detaljplanen. Utformning och gestaltning är också viktigt för att få en stad med varierad bebyggelse och det får vi prata mer om. MSB-huset är inte grått i alla fall, säger han.

Jan Jörnmark, baserad på Chalmers i Göteborg men ursprungligen från Karlstad, har gjort sig ett namn som ekonomihistoriker och för sina böcker om övergivna byggnader. 2012 fick han Sveriges Arkitekters kritikerpris.

Han är inte den enda som kommenterat skissen av MSB-huset som ligger till grund för bygglovet i Tullholmsviken. Michael Diamant bakom nationella gruppen Arkitekturupproret, med 11 400 medlemmar, tycker huset är ”förskräckligt, och stadsmiljödebattören Peter Sörensen tycker det är så ”uselt att han ryser”, och ”byggen man kommer tala om som stora, stora misstag”.

Väljer snabbhet

Jan Jörnmark lägger inte skulden till den ”svenska lådarkitekturen” på arkitekter eller byggherrar, utan på den krångliga lagstiftningen.

– Miljöbalkens riksintressen är en svårtolkad lag som gör att länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen lätt kan stoppa byggen, eller skjuta upp dem i många år. Och vad gör byggherrarna då? Jo de tar inga risker eller chanser med en byggnad som sticker ut utan tar fram förslag som det går att få igenom på en gång så de kan börja bygga.

– Även om Kanikenäset faller utanför riksintresset har den allmänna rädslan för överklaganden skapat ett sätt att rita, en genomgående attityd, där man drar mot den där karaktärslösheten överallt.

Unikt tråkigt

Han anser att den moderna arkitekturen i Sverige är unikt tråkig.

– Reser man mycket i världen som jag gör ser man det. Och att det händer en massa spännande saker inom arkitekturen i framför allt Tyskland just nu. Det är ett tråkigt och smått tragiskt system vi har i Sverige, säger Jan Jörnmark.

Han värnar om sin gamla hemstad och gillar vad som händer i hamnområdet.

– Brygguddenhuset är fantastiskt och jag hoppas Varvet blir det också. Men de hade aldrig fått till Bryggudden om de inte hade haft en stjärnarkitekt som Wingård i ryggen. Synd att mycket blir så tråkigt när det nu byggs så mycket. Vad är det där huset? En konservfabrik, ett mejeri, kontor eller parkeringshus? Det kan vara vad som helst.

Rakt av fult

Även många medlemmar i Arkitekturupproret har hört av sig till Michael Diamant om huset.

– Den här typen av byggnader präglas av kortsiktighet och är varken ekologiskt eller socialt hållbara. Det ser ut som en relik från 60-70-talen och de kontoren river vi i dag eftersom du inte har något bestående värde som hus, enbart funktion som kontor. Gamla vackra byggnader återanvänds för nya verksamheter eftersom folk vill vara i dem. Det är pinsamt att vi inte kommit längre och huset är rakt av fult, säger han.

Peter Kullgren (KD), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, vill se ett varierat byggande.

– Många hus är väldigt fyrkantiga och framför allt väldigt lika just nu. Det är en diskussion vi har inom kommunen. Det politiska ansvaret för beviljande av bygglov är regler inom detaljplanen. Utformning och gestaltning är också viktigt för att få en stad med varierad bebyggelse och det får vi prata mer om. MSB-huset är inte grått i alla fall, säger han.