2016-07-22 06:00

2016-07-22 06:00

Dåden 2011 avpolitiseras

KARLSTAD: Forskning om Breivik

I dag talas det inte längre så mycket om händelserna på Utøya i norska skolor. Och att Anders Behring Breivik följde en högerextremistisk agenda nämns nästan inte alls.
Det visar ett svensk-norskt forskningsprojekt.
– Breivik ses som en udda galning och därför avpolitiseras hans dåd.

Det säger Hans Lödén, docent i statsvetenskap vid Karlstads universitet. Tillsammans med svenska Kerstin von Brömssen och två norska kollegor har han studerat reaktionerna hos både norska vuxna och ungdomar efter attentatet på Utøya.

– Jag har tittat på cirka 15 000 dokument som vuxna har skrivit, spontana kommentarer på minnesplatser som samlades in av det norska riksarkivet. Det skrev jag en rapport om 2014.

Stöder friheten

Dessutom har han och Kerstin von Brömssen i år intervjuat ett 30-tal norska gymnasieungdomar som vid Breiviks två attentat var 13 eller 14 år. Och precis som bland de vuxna hittade de samma två huvudåsikter.

– Både då som nu finns det ett väldigt starkt stöd för frihet, öppenhet och mångfald. Man vill försvara demokratin. Samtidigt anser man att Breivik är galen. Han är visserligen norsk, men man ser honom som en så kallad domestic alien, en person som inte hör hemma i Norge.

– Man ser inte den högerextrema ideologin och därför avpolitiserar man honom, säger Hans Lödén.

Anses som galen

Det innebär att man inte har reflekterat så mycket över hans högerextremistiska agenda. Visst är han högerextrem, säger man, men han är ändå galen. Inte heller i skolorna har den politiska aspekten diskuterats speciellt mycket.

– Man pratade mycket om sorgen och chocken efter att attentatet hade inträffat, men berörde inte det politiska i någon större utsträckning enligt de intervjuade eleverna.

– Den här typen av avpolitisering kan vara farlig på sikt när man inte förstår vad som driver den här typ av människor. Därför är det väldigt viktigt att diskutera dessa frågor som är med och formar vårt samhälle.

Likadant i USA

– Man såg samma avpolitisering i USA efter massakern i Oklahoma 1995 som utfördes av två vita män från närområdet, säger Hans Lödén som är på gång med flera artiklar om sin forskning.

Inte heller den norska regeringen verkar ha kunnat ta in just det faktum att en norrman, en av dem, kunde ligga bakom attentaten 2011.

– Nej, när man 2013 antog en ny aktionsplan mot våldsam extremism så nämns 22 juli enbart i förordet, medan i planens 30 punkter mot extremism nämns bara jihadistisk extremism, inte terrorism utförd av högerextrema som Anders Behring Breivik.

– Det vore väldigt sorgligt om man inte kunde tänka på både risken för både högerextrema och jihadistiska terrorister.

Hur reagerade du själv i samband med attentaten för fem år sen?

– Jag satt framför tv:n i många timmar och grät. Det var oerhört dramatiska händelser som påverkade starkt.

Det säger Hans Lödén, docent i statsvetenskap vid Karlstads universitet. Tillsammans med svenska Kerstin von Brömssen och två norska kollegor har han studerat reaktionerna hos både norska vuxna och ungdomar efter attentatet på Utøya.

– Jag har tittat på cirka 15 000 dokument som vuxna har skrivit, spontana kommentarer på minnesplatser som samlades in av det norska riksarkivet. Det skrev jag en rapport om 2014.

Stöder friheten

Dessutom har han och Kerstin von Brömssen i år intervjuat ett 30-tal norska gymnasieungdomar som vid Breiviks två attentat var 13 eller 14 år. Och precis som bland de vuxna hittade de samma två huvudåsikter.

– Både då som nu finns det ett väldigt starkt stöd för frihet, öppenhet och mångfald. Man vill försvara demokratin. Samtidigt anser man att Breivik är galen. Han är visserligen norsk, men man ser honom som en så kallad domestic alien, en person som inte hör hemma i Norge.

– Man ser inte den högerextrema ideologin och därför avpolitiserar man honom, säger Hans Lödén.

Anses som galen

Det innebär att man inte har reflekterat så mycket över hans högerextremistiska agenda. Visst är han högerextrem, säger man, men han är ändå galen. Inte heller i skolorna har den politiska aspekten diskuterats speciellt mycket.

– Man pratade mycket om sorgen och chocken efter att attentatet hade inträffat, men berörde inte det politiska i någon större utsträckning enligt de intervjuade eleverna.

– Den här typen av avpolitisering kan vara farlig på sikt när man inte förstår vad som driver den här typ av människor. Därför är det väldigt viktigt att diskutera dessa frågor som är med och formar vårt samhälle.

Likadant i USA

– Man såg samma avpolitisering i USA efter massakern i Oklahoma 1995 som utfördes av två vita män från närområdet, säger Hans Lödén som är på gång med flera artiklar om sin forskning.

Inte heller den norska regeringen verkar ha kunnat ta in just det faktum att en norrman, en av dem, kunde ligga bakom attentaten 2011.

– Nej, när man 2013 antog en ny aktionsplan mot våldsam extremism så nämns 22 juli enbart i förordet, medan i planens 30 punkter mot extremism nämns bara jihadistisk extremism, inte terrorism utförd av högerextrema som Anders Behring Breivik.

– Det vore väldigt sorgligt om man inte kunde tänka på både risken för både högerextrema och jihadistiska terrorister.

Hur reagerade du själv i samband med attentaten för fem år sen?

– Jag satt framför tv:n i många timmar och grät. Det var oerhört dramatiska händelser som påverkade starkt.