2016-06-28 06:00

2016-06-28 06:00

Många frågetecken kring förändrade fångster

KARLSTAD: Ny studie om Vänerfisket

Yrkesfiskaren Måns Bagge har de senaste tio åren larmat om att fångsterna minskar. Men i år ser det ut att bli bättre. Hittills har han fått bra med gös.
Vad är det som ligger bakom förändringarna?
Det är en fråga med många bottnar.

Hammarösjön ligger spegelblank när NWT följer med ut på Vänern. Två ryssjor ska vittjas och förhoppningen är att det ska finnas en låda gös med hem i båten att lämna till fiskgrossisten på Nolgård.

Måns Bagge har varit yrkesfiskare i vattnen runt Jäverön utanför Karlstad sedan 1970-talet. De senaste tio åren har han flera gånger slagit larm om minskade fångster.

– Det verkar som om det är för dåligt med näring i Klarälven. Faren, en fisk som äter plankton på botten, är nästan helt borta, säger Måns Bagge.

Men i år ser det alltså ut att bli bättre.

– När jag fick som mest gös var jag upp i 800–900 kilo i juni. Förra året fick jag 300 kilo men i år ser det ut att kunna bli det dubbla, säger Måns Bagge.

Inget samband

Filippa Granberg och Elin Olsson har just avslutat sista året på biologprogrammet på Karlstads universitet. Under våren har de i sitt examensarbete försökt se sambanden mellan tillgången på näring och yrkesfiskarnas fångster mellan 1994 och 2007.

Filippa Granberg har undersökt halterna av fosfor, kväve och kol i tio platser i norra Vänern. Elin Olsson har tittat på fångsterna av gös, lax och öring i Hammarösjön, Kattfjorden, Ölmeviken och Sätterholmsfjärden.

– Vi har inte kunnat hitta något samband i det material vi haft tillgång till, säger de.

Professor Eva Bergman har pratat med Måns Bagge om minskande fångster under flera år.

– Jag har tidigare sagt nej till att göra en studie eftersom det är så svårt att hitta data av tillräcklig kvalitet. Nu ville vi göra ett försök. Att det är biologiska orsaker bakom är en bra teori men om det stämmer vetenskapligt vet man inte, säger hon.

Elin Olssons och Filippa Granbergs arbete ger inte Måns Bagge och andra fiskare något svar, men den fakta de samlat in och analyserat kan vara en grund för vidare forskning.

Gädda, gös och abborre

Måns Bagge börjar komma upp i pensionsålder och vet inte hur länge han ska fortsätta som yrkesfiskare.

– Det går runt men inte så mycket mer, säger Måns Bagge.

Det är löjrommen på hösten som ger den viktigaste förtjänsten.

Nu är det gös som är intressant. Sik från Vänern får man inte sälja på grund av för höga dioxinhalter. Laxen är skyddad och bara den odlade får tas upp.

– Av 20 laxar är det i bästa fall tre jag får lov att ta, berättar Måns Bagge.

Måsarna vet vad som är på gång när Måns Bagge åker ut. Eftersom han den här dagen har sällskap i båten håller de sig på behörigt avstånd. De väntar på fisken som Måns slänger tillbaka i sjön.

Ryssjan töms i båten och Måns Bagge börjar sortera. Gös, gädda och abborre åker i lådan. Braxen åker tillbaka. Laken lika så. De gör de enstaka laxarna också eftersom de inte tillhör den tillåtna sorten.

Hammarösjön ligger spegelblank när NWT följer med ut på Vänern. Två ryssjor ska vittjas och förhoppningen är att det ska finnas en låda gös med hem i båten att lämna till fiskgrossisten på Nolgård.

Måns Bagge har varit yrkesfiskare i vattnen runt Jäverön utanför Karlstad sedan 1970-talet. De senaste tio åren har han flera gånger slagit larm om minskade fångster.

– Det verkar som om det är för dåligt med näring i Klarälven. Faren, en fisk som äter plankton på botten, är nästan helt borta, säger Måns Bagge.

Men i år ser det alltså ut att bli bättre.

– När jag fick som mest gös var jag upp i 800–900 kilo i juni. Förra året fick jag 300 kilo men i år ser det ut att kunna bli det dubbla, säger Måns Bagge.

Inget samband

Filippa Granberg och Elin Olsson har just avslutat sista året på biologprogrammet på Karlstads universitet. Under våren har de i sitt examensarbete försökt se sambanden mellan tillgången på näring och yrkesfiskarnas fångster mellan 1994 och 2007.

Filippa Granberg har undersökt halterna av fosfor, kväve och kol i tio platser i norra Vänern. Elin Olsson har tittat på fångsterna av gös, lax och öring i Hammarösjön, Kattfjorden, Ölmeviken och Sätterholmsfjärden.

– Vi har inte kunnat hitta något samband i det material vi haft tillgång till, säger de.

Professor Eva Bergman har pratat med Måns Bagge om minskande fångster under flera år.

– Jag har tidigare sagt nej till att göra en studie eftersom det är så svårt att hitta data av tillräcklig kvalitet. Nu ville vi göra ett försök. Att det är biologiska orsaker bakom är en bra teori men om det stämmer vetenskapligt vet man inte, säger hon.

Elin Olssons och Filippa Granbergs arbete ger inte Måns Bagge och andra fiskare något svar, men den fakta de samlat in och analyserat kan vara en grund för vidare forskning.

Gädda, gös och abborre

Måns Bagge börjar komma upp i pensionsålder och vet inte hur länge han ska fortsätta som yrkesfiskare.

– Det går runt men inte så mycket mer, säger Måns Bagge.

Det är löjrommen på hösten som ger den viktigaste förtjänsten.

Nu är det gös som är intressant. Sik från Vänern får man inte sälja på grund av för höga dioxinhalter. Laxen är skyddad och bara den odlade får tas upp.

– Av 20 laxar är det i bästa fall tre jag får lov att ta, berättar Måns Bagge.

Måsarna vet vad som är på gång när Måns Bagge åker ut. Eftersom han den här dagen har sällskap i båten håller de sig på behörigt avstånd. De väntar på fisken som Måns slänger tillbaka i sjön.

Ryssjan töms i båten och Måns Bagge börjar sortera. Gös, gädda och abborre åker i lådan. Braxen åker tillbaka. Laken lika så. De gör de enstaka laxarna också eftersom de inte tillhör den tillåtna sorten.