2016-06-01 06:00

2016-06-01 06:00

Så mår träden i Karlstad

KARLSTAD: Arborist sätter diagnos

Några behöver fällas. Men i det stora hela mår träden i Karlstad bra.
Just nu pågår en stor inspektion av dem.
– Det är ett väldigt välskött trädbestånd, säger arboristen Harald Kratschmer.

Han mäter, knackar och tittar på träden.

Den kan se underligt ut för den förbipasserande, men det är ett viktigt jobb som konsulterande arboristen Harald Kratschmer gör.

Han kontrollerar vitaliteten och säkerheten på träden i Karlstads kommun för att förebygga att grenar ramlar ner eller att träden blåser omkull.

Det rör sig om hundratals längs vägar, i parker och vid skolor.

– De ska vara säkra i stadsmiljö där människor rör sig, men också friska för framtiden, säger Harald Kratschmer.

Mycket arbete

Arbetet tar lång tid, totalt runt fjorton dagar. Han gör allt på egen hand.

– Jag har jobbat i fyra dagar nu. I mitten av juli kommer jag tillbaka och ska jobba i tio dagar till, säger Harald.

Hur många kontrollerar du?

– Jag vet inte, det är så många. Det är 300 träd bara på parkenheten, sen tillkommer många andra områden.

Torra träd

Dess status inspekterar han på flera olika sätt.

– Jag kollar trädens biologiska status från toppen och neråt. De ska vara friskast i toppen för det är yngsta delarna. Men så ser det inte alltid ut på gamla träd, de kan vara torra i toppen. Då är trädet mer mottagligt för svampangrepp och röta och på lång sikt påverkas då säkerheten. Det innebär att trädet kanske inte överlever mer än fem-tio år till, säger Harald Kratschmer.

Vanligt med stamskador

Han får också mycket information genom att knacka med en hammare nere vid stammen.

Han får då reda på trädets mekaniska säkerhet.

– De ska vara solidast längst ner mot marken för där är den högsta belastningen. All kraft från kronan samlas där, säger Harald.

Om han upptäcker svampar eller ihålighet behöver han inte fortsätta inspektera mot toppen.

– Då kan det inte stå kvar, det är bara att fälla, säger Harald.

Han mäter också stammen. Om han upptäckt skador är den informationen särskilt viktig ur säkerhetsperspektiv.

– Ett smalt, högt träd har mindre marginaler än ett lågt, tjockt. Det finns statistiska och uträknade mått för detta.

Vilka skador är vanligast?

– I stadsmiljö är det stamskador som orsakats av påkörningar av bilar, gräsklippare och snöskottningsmaskiner. Annars är det vanligt att de är torra eller att det är markpackningsskador.

Säkerhetsskala

Harald använder en femgradig skala för att göra en riskbedömning på träden.

Tre och högre innebär en säkerhetsrisk.

– En tvåa betyder att mindre åtgärder behöver göras men att det inte är kritiskt, säger han.

Efter inspektionen gör Harald en sammanfattning och en långtidsprognos över kommunens bestånd.

Han ger också förslag på åtgärder.

Några träd har torra grenar som behöver kapas. Att de är i så dåligt skick att de behöver fällas är dock ovanligt – men det förekommer.

Lönnticka

Hittills under inspektionen har han hittat ett som behöver fällas.

Vid Residensparken har en lönn drabbats av svamparten lönnticka.

Harald upptäckte det av en slump.

– Jag gav den först en trea i bedömning, men efter att jag zoomade in med kameran upptäckte jag att lönntickan gömdes under mossan så ändrade jag till en fyra. När lönntickan tar fart är det riktigt allvarligt. Det går mycket folk i området så det måste fällas, säger han.

Två träd har fått en fyra i bedömning.

Desto fler har fått en trea.

Vad behöver göras med dem?

– Plocka ner torra grenar.

Generellt, hur mår träden i Karlstad?

– Överlag är det ett väldigt välskött trädbestånd. Kommunen gör mycket bra, men det finns lite småsaker som de får tips om. Innan man planterar måste man förbereda för en bra växtbredd. Man kan inte plantera som man gjorde förr i tiden på grund av ledningar och dräneringar, men det vet kommunen om.

Bra sommar och höst

Perioden juni till oktober är den bästa tiden att inspektera träd.

Vintern är den klart sämsta tiden på grund av mörker och snö.

– Våren har en fördel för då är träden under knoppning och under hösten kan man kolla på avlövningen. Ett friskt träd ska knoppas i toppen först och avlövas sist i toppen, säger Harald Kratschmer.

Han mäter, knackar och tittar på träden.

Den kan se underligt ut för den förbipasserande, men det är ett viktigt jobb som konsulterande arboristen Harald Kratschmer gör.

Han kontrollerar vitaliteten och säkerheten på träden i Karlstads kommun för att förebygga att grenar ramlar ner eller att träden blåser omkull.

Det rör sig om hundratals längs vägar, i parker och vid skolor.

– De ska vara säkra i stadsmiljö där människor rör sig, men också friska för framtiden, säger Harald Kratschmer.

Mycket arbete

Arbetet tar lång tid, totalt runt fjorton dagar. Han gör allt på egen hand.

– Jag har jobbat i fyra dagar nu. I mitten av juli kommer jag tillbaka och ska jobba i tio dagar till, säger Harald.

Hur många kontrollerar du?

– Jag vet inte, det är så många. Det är 300 träd bara på parkenheten, sen tillkommer många andra områden.

Torra träd

Dess status inspekterar han på flera olika sätt.

– Jag kollar trädens biologiska status från toppen och neråt. De ska vara friskast i toppen för det är yngsta delarna. Men så ser det inte alltid ut på gamla träd, de kan vara torra i toppen. Då är trädet mer mottagligt för svampangrepp och röta och på lång sikt påverkas då säkerheten. Det innebär att trädet kanske inte överlever mer än fem-tio år till, säger Harald Kratschmer.

Vanligt med stamskador

Han får också mycket information genom att knacka med en hammare nere vid stammen.

Han får då reda på trädets mekaniska säkerhet.

– De ska vara solidast längst ner mot marken för där är den högsta belastningen. All kraft från kronan samlas där, säger Harald.

Om han upptäcker svampar eller ihålighet behöver han inte fortsätta inspektera mot toppen.

– Då kan det inte stå kvar, det är bara att fälla, säger Harald.

Han mäter också stammen. Om han upptäckt skador är den informationen särskilt viktig ur säkerhetsperspektiv.

– Ett smalt, högt träd har mindre marginaler än ett lågt, tjockt. Det finns statistiska och uträknade mått för detta.

Vilka skador är vanligast?

– I stadsmiljö är det stamskador som orsakats av påkörningar av bilar, gräsklippare och snöskottningsmaskiner. Annars är det vanligt att de är torra eller att det är markpackningsskador.

Säkerhetsskala

Harald använder en femgradig skala för att göra en riskbedömning på träden.

Tre och högre innebär en säkerhetsrisk.

– En tvåa betyder att mindre åtgärder behöver göras men att det inte är kritiskt, säger han.

Efter inspektionen gör Harald en sammanfattning och en långtidsprognos över kommunens bestånd.

Han ger också förslag på åtgärder.

Några träd har torra grenar som behöver kapas. Att de är i så dåligt skick att de behöver fällas är dock ovanligt – men det förekommer.

Lönnticka

Hittills under inspektionen har han hittat ett som behöver fällas.

Vid Residensparken har en lönn drabbats av svamparten lönnticka.

Harald upptäckte det av en slump.

– Jag gav den först en trea i bedömning, men efter att jag zoomade in med kameran upptäckte jag att lönntickan gömdes under mossan så ändrade jag till en fyra. När lönntickan tar fart är det riktigt allvarligt. Det går mycket folk i området så det måste fällas, säger han.

Två träd har fått en fyra i bedömning.

Desto fler har fått en trea.

Vad behöver göras med dem?

– Plocka ner torra grenar.

Generellt, hur mår träden i Karlstad?

– Överlag är det ett väldigt välskött trädbestånd. Kommunen gör mycket bra, men det finns lite småsaker som de får tips om. Innan man planterar måste man förbereda för en bra växtbredd. Man kan inte plantera som man gjorde förr i tiden på grund av ledningar och dräneringar, men det vet kommunen om.

Bra sommar och höst

Perioden juni till oktober är den bästa tiden att inspektera träd.

Vintern är den klart sämsta tiden på grund av mörker och snö.

– Våren har en fördel för då är träden under knoppning och under hösten kan man kolla på avlövningen. Ett friskt träd ska knoppas i toppen först och avlövas sist i toppen, säger Harald Kratschmer.