2016-04-15 19:31

2016-04-15 19:31

Parken växer ut i Vänern

KARLSTAD: Tallarna står där de står – nu tar Mariebergsskogen vattenvägen

Kallbadhus, undervattenakvarium, höghöjdsbana, stadsbondgård, energiteknik och gästhamn.
Det är några av visionerna för Mariebergsskogen de kommande 20 åren.

Det var ett stort ansvar han lämnade över, Conrad Höök, när han 1896 skänkte Mariebergsskogen till Karlstad.

I gåvobrevet står det att skogsområdet ”för all framtid” ska underhållas som stadspark. Ett löfte som vd Anna Lööf Falkman och styrelsen förvaltar och visionerar kring.

På torsdagen klubbade styrelsen en vision och riktning för Mariebergsskogen 20 år framöver. En stadspark som 2015 tog emot 530 000 besökare och därmed är Värmlands största besöksmål.

– Vi har fina resultat på vår verksamhet i dag. Men vi är inte färdiga, utan det gäller att tänka framåt för att inte stanna i utvecklingen, säger Anna Lööf Falkman.

Tre huvudlinjer

För att tänka framåt började de med att titta bakåt på vad som hänt de senaste 20 åren.

– Mellan 1995 och 2015 har Mariebergsskogen gått från en säsongsöppen nöjespark till en stadspark som är öppen för alla året om. Naturum, Acksjöns kapell, badplats med kiosk, lekträdgård med konstisbana, strandängar, fågeltorn, tåget Conrad Höök och barnens köksträdgård är några exempel, säger Anna Lööf Falkman.

Av allt material och synpunkter man samlat in, och med det eviga uppdraget i åtanke, har tre huvudlinjer för utveckling 2016 till 2035 tagits fram. De är:

• Ju större stad, desto viktigare stadspark

• Kultur- och naturtillgångar, ännu mer tillgängliga

• Lärande för en hållbar framtid

– Vi antar att Karlstad kommer att växa och då är Mariebergsskogen en än viktigare mötesplats för en trygg gemenskap för alla, året om. Vi ser en utveckling av välkomstcenter och fler entréer. Vi tänker att vi kan använda närheten till Vänern mer med bryggpromenader, gästhamn och kallbadhus. Och vi vill också satsa mer på parken som friluftsmuseum med stadsbondgård och energiteknik förr och nu, fortsätter hon.

Nu ska visionen spridas och arbetet med att hitta finansiering inledas.

– Det här är vad vi önskar. Hur det sedan ska realiseras är en nästa fråga. Jag tror att vi redan nästa år kommer ha med något ur visionen i budgetarbetet, säger Anna Lööf Falkman.

Det var ett stort ansvar han lämnade över, Conrad Höök, när han 1896 skänkte Mariebergsskogen till Karlstad.

I gåvobrevet står det att skogsområdet ”för all framtid” ska underhållas som stadspark. Ett löfte som vd Anna Lööf Falkman och styrelsen förvaltar och visionerar kring.

På torsdagen klubbade styrelsen en vision och riktning för Mariebergsskogen 20 år framöver. En stadspark som 2015 tog emot 530 000 besökare och därmed är Värmlands största besöksmål.

– Vi har fina resultat på vår verksamhet i dag. Men vi är inte färdiga, utan det gäller att tänka framåt för att inte stanna i utvecklingen, säger Anna Lööf Falkman.

Tre huvudlinjer

För att tänka framåt började de med att titta bakåt på vad som hänt de senaste 20 åren.

– Mellan 1995 och 2015 har Mariebergsskogen gått från en säsongsöppen nöjespark till en stadspark som är öppen för alla året om. Naturum, Acksjöns kapell, badplats med kiosk, lekträdgård med konstisbana, strandängar, fågeltorn, tåget Conrad Höök och barnens köksträdgård är några exempel, säger Anna Lööf Falkman.

Av allt material och synpunkter man samlat in, och med det eviga uppdraget i åtanke, har tre huvudlinjer för utveckling 2016 till 2035 tagits fram. De är:

• Ju större stad, desto viktigare stadspark

• Kultur- och naturtillgångar, ännu mer tillgängliga

• Lärande för en hållbar framtid

– Vi antar att Karlstad kommer att växa och då är Mariebergsskogen en än viktigare mötesplats för en trygg gemenskap för alla, året om. Vi ser en utveckling av välkomstcenter och fler entréer. Vi tänker att vi kan använda närheten till Vänern mer med bryggpromenader, gästhamn och kallbadhus. Och vi vill också satsa mer på parken som friluftsmuseum med stadsbondgård och energiteknik förr och nu, fortsätter hon.

Nu ska visionen spridas och arbetet med att hitta finansiering inledas.

– Det här är vad vi önskar. Hur det sedan ska realiseras är en nästa fråga. Jag tror att vi redan nästa år kommer ha med något ur visionen i budgetarbetet, säger Anna Lööf Falkman.