2016-04-13 16:48

2016-04-13 16:48

Fler barn utsätts för sexualbrott på nätet

KARLSTAD: Polisen har få och ojämna resurser för omfattande utredningar

Rättegångsfallen med sexualbrott mot barn på nätet bara ökar. Både i antal och omfång. Åtalen har även nyligen prövats som virtuell våldtäkt.
– Då kommer vi upp i en annan straffskala, säger polisen Ulrika Hammarin.

Barn som utsätts för sexuella övergrepp, virtuella våldtäkter och hot på nätet mår ofta sämre under längre tid än de som utsätts för en reell våldtäkt. Och de är många.

– En förövare kan begå tio eller 50 virtuella våldtäkter mot barn runt om i landet samtidigt, säger Caroline Engvall, journalist och författare till ett flertal böcker i ämnet.

Förövarna kommer i kontakt med barnen via olika sociala medier och spel på nätet där unga finns. Där påbörjas en manipulativ process för att få barnen att posera nakna och utföra sexuella handlingar på sig själva framför webbkameran. Bilder som förövaren sedan hotar med att sprida om de inte utför grövre handlingar.

– Så fort barnen får en telefon eller surfplatta så börjar det. De flesta som utsatts i de senaste uppmärksammade stora rättegångarna är mellan 12-14 år, men även så unga som 5 år, säger Caroline Engvall.

Även intresset för de här brotten har ökat. När hon tillsammans med Ulrika Hammarin, utredare och chef på Citypolisens barngrupp i Stockholm, föreläste i Karlstad under onsdagen var det fullsatt.

– Konferensen blev fullsatt direkt. Ämnet är högaktuellt och viktigt och behovet av mer kunskap är stort, arrangören säger Isabel Persson på länsstyrelsen i Värmland.

– Resurserna för att hantera den här typen av brott är väldigt ojämn i landet. Det har betydelse var anmälan hamnar och hur kunniga utredarna är. Trots att det finns många duktiga poliser så är det för få. Jag tycker det är positivt att man prövar att döma till våldtäkt. Vid sexuellt ofredande blir de inte frihetsberövade och straffet är böter upp till fängelse i ett år, säger Ulrika Hammarin.

Som förälder kan man göra en stor insats genom att lära sig förstå hur barnen har det på nätet och prata om det utan att döma dem. Det är aldrig deras fel, poängterar de.

– Intressera dig för dina barn, annars gör någon annan det, säger Ulrika Hammarin.

Barn som utsätts för sexuella övergrepp, virtuella våldtäkter och hot på nätet mår ofta sämre under längre tid än de som utsätts för en reell våldtäkt. Och de är många.

– En förövare kan begå tio eller 50 virtuella våldtäkter mot barn runt om i landet samtidigt, säger Caroline Engvall, journalist och författare till ett flertal böcker i ämnet.

Förövarna kommer i kontakt med barnen via olika sociala medier och spel på nätet där unga finns. Där påbörjas en manipulativ process för att få barnen att posera nakna och utföra sexuella handlingar på sig själva framför webbkameran. Bilder som förövaren sedan hotar med att sprida om de inte utför grövre handlingar.

– Så fort barnen får en telefon eller surfplatta så börjar det. De flesta som utsatts i de senaste uppmärksammade stora rättegångarna är mellan 12-14 år, men även så unga som 5 år, säger Caroline Engvall.

Även intresset för de här brotten har ökat. När hon tillsammans med Ulrika Hammarin, utredare och chef på Citypolisens barngrupp i Stockholm, föreläste i Karlstad under onsdagen var det fullsatt.

– Konferensen blev fullsatt direkt. Ämnet är högaktuellt och viktigt och behovet av mer kunskap är stort, arrangören säger Isabel Persson på länsstyrelsen i Värmland.

– Resurserna för att hantera den här typen av brott är väldigt ojämn i landet. Det har betydelse var anmälan hamnar och hur kunniga utredarna är. Trots att det finns många duktiga poliser så är det för få. Jag tycker det är positivt att man prövar att döma till våldtäkt. Vid sexuellt ofredande blir de inte frihetsberövade och straffet är böter upp till fängelse i ett år, säger Ulrika Hammarin.

Som förälder kan man göra en stor insats genom att lära sig förstå hur barnen har det på nätet och prata om det utan att döma dem. Det är aldrig deras fel, poängterar de.

– Intressera dig för dina barn, annars gör någon annan det, säger Ulrika Hammarin.