2016-03-14 20:57

2016-03-14 20:58

"IS framgång är att de erbjuder hela paketet"

KARLSTAD: Livet värt att leva om mod att stå upp mot rasism och extremistiskt våld

Hur når man unga värmlänningar som är på väg att välja vägen mot extremt politiskt eller religiöst våld?
Det handlade samtalet på Arenan om i måndags.

Svenska kyrkans temaveckan Livet värt att leva har i år temat mod. I måndags fokuserades på det kollektiva modet att motverka våldsbejakande extremism, varför personer lockas in i dessa miljöer och vad samhället kan göra för att förebygga och stötta de som vill lämna.

Lars Stiernelöf, projektledare mot våldsbejakande extremism i Värmland, Peter Sundin, handläggare på Brottsförebyggande centrum, och Peder Hyllengren, terrorforskare på Försvarshögskolan möttes på Arenan i Karlstad för ett samtal kring dessa frågor.

– Våldsbejakande extremism är ett ämne som exploderat på sistone. Men det är inget nytt fenomen, särskilt inte i Värmland. Men hur ser det ut i dag? inleder Lars Stiernelöf.

Matades med rasism

Peter Sundin från Arvika matades med rasism och vit makt-musik från 7 års ålder. På högstadiet blev han uttalad nazist och organiserade Nationell ungdom. Men han kom till ett vägskäl och bytte väg helt. Nu jobbar han för att bekämpa det han tidigare stod för på Brottsförebyggande centrum i Karlstad.

– För mig var det en kulturkrock att komma till skolan där normen var att se ner på mig och mina åsikter jag hade med mig hemifrån. Men jag hittade ett gäng likasinnade och skolan gjorde ingen större insats för att bryta vår gruppering. Vi blev automatiskt utstötta.

– Då är det viktigt med samtal, att vuxna vågar bemöta och ifrågasätta så de får höra sig själva svara. Att ta avstånd från ideologin men inte personen. Och att hitta alternativ att fylla tomrummet som uppstår när man bytt väg, fortsätter han.

Studerat unga svenskar

Peder Hyllengren, terrorforskare på Försvarshögskolan, har studerat de unga svenskar som reser till Syrien för att strida med IS. Han ser andra dragningskrafter.

– Sverige har näst flest personer i Europa i förhållande till folkmängd som rest, något som accelererat det senaste året. Den stora lockelsen verkar vara att de åker till en berättelse om att forma framtiden, mer än att ingå i en grupp med vapen. IS använder en propaganda där man erbjuder vänner, ett hus och en fru. De är så effektiva eftersom de erbjuder hela paketet.

Svårt att komma åt

– Det är väldigt svårt att komma åt dem. Inom IS finns ingen som Peter som hoppar av och arbetar aktivt emot. Det är en religiös fanatism med tydliga bilder av rätt och fel. Och de som tycker fel är det legitimt att ta kål på. Men skrapar du på ytan är det få som har en djupare religiös kunskap, fortsätter han.

De är överens om att det krävs ett långsiktigt förebyggande arbete för att bryta mönstret för våldsbejakande extremism i vilken form det än är. Vem som ska hålla i det kan ingen av dem svara på.

– Det bör finansieras från statligt håll men drivas av organisationer i det civila samhället, säger Peder Hyllengren.

Svenska kyrkans temaveckan Livet värt att leva har i år temat mod. I måndags fokuserades på det kollektiva modet att motverka våldsbejakande extremism, varför personer lockas in i dessa miljöer och vad samhället kan göra för att förebygga och stötta de som vill lämna.

Lars Stiernelöf, projektledare mot våldsbejakande extremism i Värmland, Peter Sundin, handläggare på Brottsförebyggande centrum, och Peder Hyllengren, terrorforskare på Försvarshögskolan möttes på Arenan i Karlstad för ett samtal kring dessa frågor.

– Våldsbejakande extremism är ett ämne som exploderat på sistone. Men det är inget nytt fenomen, särskilt inte i Värmland. Men hur ser det ut i dag? inleder Lars Stiernelöf.

Matades med rasism

Peter Sundin från Arvika matades med rasism och vit makt-musik från 7 års ålder. På högstadiet blev han uttalad nazist och organiserade Nationell ungdom. Men han kom till ett vägskäl och bytte väg helt. Nu jobbar han för att bekämpa det han tidigare stod för på Brottsförebyggande centrum i Karlstad.

– För mig var det en kulturkrock att komma till skolan där normen var att se ner på mig och mina åsikter jag hade med mig hemifrån. Men jag hittade ett gäng likasinnade och skolan gjorde ingen större insats för att bryta vår gruppering. Vi blev automatiskt utstötta.

– Då är det viktigt med samtal, att vuxna vågar bemöta och ifrågasätta så de får höra sig själva svara. Att ta avstånd från ideologin men inte personen. Och att hitta alternativ att fylla tomrummet som uppstår när man bytt väg, fortsätter han.

Studerat unga svenskar

Peder Hyllengren, terrorforskare på Försvarshögskolan, har studerat de unga svenskar som reser till Syrien för att strida med IS. Han ser andra dragningskrafter.

– Sverige har näst flest personer i Europa i förhållande till folkmängd som rest, något som accelererat det senaste året. Den stora lockelsen verkar vara att de åker till en berättelse om att forma framtiden, mer än att ingå i en grupp med vapen. IS använder en propaganda där man erbjuder vänner, ett hus och en fru. De är så effektiva eftersom de erbjuder hela paketet.

Svårt att komma åt

– Det är väldigt svårt att komma åt dem. Inom IS finns ingen som Peter som hoppar av och arbetar aktivt emot. Det är en religiös fanatism med tydliga bilder av rätt och fel. Och de som tycker fel är det legitimt att ta kål på. Men skrapar du på ytan är det få som har en djupare religiös kunskap, fortsätter han.

De är överens om att det krävs ett långsiktigt förebyggande arbete för att bryta mönstret för våldsbejakande extremism i vilken form det än är. Vem som ska hålla i det kan ingen av dem svara på.

– Det bör finansieras från statligt håll men drivas av organisationer i det civila samhället, säger Peder Hyllengren.