2016-03-02 16:10

2016-03-02 16:11

Skolmat blir klimatsmart

KARLSTAD: Mindre mängd rött kött – och rätt råvaror för säsongen

Här blir skolmaten klimatsmartare.
Mindre mängder rött kött ska serveras, och det kött som hamnar på barnens tallrikar ska i högre grad vara närproducerat och ekologiskt.

Klimatfrågan är gigantisk.

Inte så konstigt att den då letar sig in även i skolköken.

När eleverna är på sportlov får skolkockar i Karlstads kommun lära sig mer om miljötänk kring matlagningen.

I Tingvallagymnasiets kök jobbades det på onsdagen för fullt med att skapa mat som är bättre för miljön.

För vilken mat som lagas i köken har stor betydelse.

– I kommunen är livsmedel det som har näst störst klimatpåverkan, säger Klara Perhamre, som leder kommunens projekt Klimatsmart mat.

Och maten går det att göra någonting åt.

En bra sak är att använda rätt råvaror för säsongen.

En annan är att minska mängden rött kött. I exempelvis en lasagne kan kockarna byta ut en del av köttet mot morot, selleri och palsternacka.

”Bättre råvaror”

Förutom att det minskar klimatpåverkan får det en annan effekt: när mindre mängder kött går åt kan det kött som köps in få kosta mer.

– Vi vill kunna köpa bättre råvaror. Lokalt, ekologiskt och färskt i stället för fryst, säger Andreas Sjöblom, kökschef i skolområde syd.

Skolmaten ska lagas utan att tumma på näringsinnehållet – eller smakupplevelsen.

– Den mest klimatsmarta maten är trots allt den som hamnar i barnens magar, säger Andreas Sjöblom.

– Huvudsyftet är att barnen ska bli mätta, och då måste vi göra en bra, näringsrik mat som barnen gillar.

Att fokusera extra på hur maten lagas är en del i kommunens projekt. En annan är att minska matsvinnet.

– Vi gör mätningar där vi väger matsvinnet minst fyra gånger varje år, säger Klara Perhamre.

Här finns också att göra. Klimatpåverkan från den mat som går till spillo i skolkök och skolmatsalar i kommunen är stor.

– På ett år har det lika stor klimatpåverkan som en bil som kör 88 varv runt jordklotet.

Värt att tänka på innan de där kvarblivna köttbullarna på tallriken åker ner i sophinken.

Klimatfrågan är gigantisk.

Inte så konstigt att den då letar sig in även i skolköken.

När eleverna är på sportlov får skolkockar i Karlstads kommun lära sig mer om miljötänk kring matlagningen.

I Tingvallagymnasiets kök jobbades det på onsdagen för fullt med att skapa mat som är bättre för miljön.

För vilken mat som lagas i köken har stor betydelse.

– I kommunen är livsmedel det som har näst störst klimatpåverkan, säger Klara Perhamre, som leder kommunens projekt Klimatsmart mat.

Och maten går det att göra någonting åt.

En bra sak är att använda rätt råvaror för säsongen.

En annan är att minska mängden rött kött. I exempelvis en lasagne kan kockarna byta ut en del av köttet mot morot, selleri och palsternacka.

”Bättre råvaror”

Förutom att det minskar klimatpåverkan får det en annan effekt: när mindre mängder kött går åt kan det kött som köps in få kosta mer.

– Vi vill kunna köpa bättre råvaror. Lokalt, ekologiskt och färskt i stället för fryst, säger Andreas Sjöblom, kökschef i skolområde syd.

Skolmaten ska lagas utan att tumma på näringsinnehållet – eller smakupplevelsen.

– Den mest klimatsmarta maten är trots allt den som hamnar i barnens magar, säger Andreas Sjöblom.

– Huvudsyftet är att barnen ska bli mätta, och då måste vi göra en bra, näringsrik mat som barnen gillar.

Att fokusera extra på hur maten lagas är en del i kommunens projekt. En annan är att minska matsvinnet.

– Vi gör mätningar där vi väger matsvinnet minst fyra gånger varje år, säger Klara Perhamre.

Här finns också att göra. Klimatpåverkan från den mat som går till spillo i skolkök och skolmatsalar i kommunen är stor.

– På ett år har det lika stor klimatpåverkan som en bil som kör 88 varv runt jordklotet.

Värt att tänka på innan de där kvarblivna köttbullarna på tallriken åker ner i sophinken.

Kommunens mål

Karlstads kommun har flera mål som faller in under arbetet i projektet Klimatsmart mat. De är:

• att öka andelen ekologiska inköp av livsmedel.

• att minska inköp av kött och öka användningen av rotsaker och grönsaker.

• att minska matsvinnet.

• att minska andelen koldioxidutsläpp.

• att sprida information och utbildning om nyttan med klimatsmarta val.

Källa: Karlstads kommun