2016-02-08 18:50

2016-02-08 20:23

Personal larmar om patientsäkerheten

KARLSTAD

Patientsäkerheten är visst i fara! Vårdpersonal på CSK slår larm.
– Det stämmer inte vad ledningen och politikerna säger.

De två kvinnorna säger sig uttrycka vad i princip all vårdpersonal på medicinavdelningar på Centralsjukhuset i Karlstad tänker. De vill vara anonyma för att inte bli stämplade som besvärliga utan kunna fortsätta vara med och påverka saker i positiv riktning.

– Ledningen säger att de vill ha en dialog, men det blir en väldigt ojämn dialog. Besluten är redan tagna.

Nu vill de berätta hur det verkligen är, det som de inte tycker kommer fram i ledningens beskrivning om hur patientsäkerheten sätts i första rummet även nu när det råder ekonomisk kris i landstinget.

De vill berätta om platsbrist och personalbrist, dubbelpass och patienter i korridorerna.

Patienter i korridoren

– Just nu är det så många överbeläggningar att det räcker till en helt ny avdelning. Och nu ska tjänster bort. Vi fattar inte, ingen fattar hur det ska gå till. Alla medicinavdelningar har överbeläggning. Vi har i princip alltid patienter liggande i korridorerna.

När patienterna är fler än sängplatserna öppnas platser på stängda avdelningar. Fler patienter innebär inte extra personal för någon sådan finns inte att tillgå. Det är därför man stängt avdelningarna från början.

Patienter som måste flyttas mitt i nätterna. Patienter som placeras på avdelningar med andra specialiteter än den som personen behöver.

– Allt det här påverkar säkerheten, det är till exempel svårt att klara hygienen med patienter i korridorerna, särskilt som nu när det går både influensa och vinterkräksjuka.

Många dubbelpass

Sköterskor och undersköterskor tar extrapass och jobbar fortare. Sms:en med förfrågningar om dubbelpass plingar in i telefonen varje dag.

– Belastningen gör att vi måste prioritera hårt hela tiden.

Vad är viktigast? – ett intravenöst antibiotikadropp, en patient som ska vändas för att inte få liggsår, en smutsig blöja.

– Det tar hårt på oss att behöva välja. Många är ledsna för att de inte hinner med allt de borde göra. Man ska inte behöva prioritera bort en våt blöja.

Vissa saker görs inte alls längre som mobilitetsträning inför utskrivningar som många patienter ska ha.

– De behöver komma upp och gå eller sitta på sängkanten men det hinner vi inte hjälpa till med.

Snart ska en ny organisationen genomföras med en annan fördelning mellan avdelningar.

– Svårigheten är att behålla personal. Många unga sköterskor orkar inte och blir sjuka själva. Vi förlorar kompetens.

Men det inte finns personal att få tag på och landstinget är i ekonomisk kris. Vad ska ledningen göra?

– Man borde ha tänkt innan. Helikoptern hade vi inte råd med från första början. Och landstinghuset kallar vi för minneslunden. Sköterskor och läkare som varit del av något projekt blir kvar där på hitte-på-tjänst. Har de en gång kommit in där är de borta från vården för alltid. Varför kommer de inte tillbaka och börjar jobba?

Färre platser

– Strategin bakom omorganisationen är att samlokalisera vårdplatser där specialiteterna hör ihop som att de geriatriska avdelningarna slås ihop, biträdande divisionschef Cecilia Karlsson.

Blir det fler eller färre platser totalt?

Det blir fem platser mindre.

Innebär färre platser också färre personal?

– Det vet man inte än.

Hur rimmar färre vårdplatser med den överbeläggning som är?

– Vi för en ständig dialog om flöden på vårdplatser och kring samarbeten med kommunerna. Det beror också på hur det går med närvårdsplatserna, säger Cecilia Karlsson.

Hur mycket överbeläggning är det nu på medicinavdelningarna?

– Jag vet att förra veckan var det ett ansträngt läge. Februari är svårt med många som är sjuka. Det är en tuff period.

Hur är arbetsmiljön på avdelningarna?

– Det är klart att det är tufft.

Är det säkert för patienterna?

– Jag vill tro att det är säkert men vården är i sig riskfylld, säger Cecilia Karlsson.

De två kvinnorna säger sig uttrycka vad i princip all vårdpersonal på medicinavdelningar på Centralsjukhuset i Karlstad tänker. De vill vara anonyma för att inte bli stämplade som besvärliga utan kunna fortsätta vara med och påverka saker i positiv riktning.

– Ledningen säger att de vill ha en dialog, men det blir en väldigt ojämn dialog. Besluten är redan tagna.

Nu vill de berätta hur det verkligen är, det som de inte tycker kommer fram i ledningens beskrivning om hur patientsäkerheten sätts i första rummet även nu när det råder ekonomisk kris i landstinget.

De vill berätta om platsbrist och personalbrist, dubbelpass och patienter i korridorerna.

Patienter i korridoren

– Just nu är det så många överbeläggningar att det räcker till en helt ny avdelning. Och nu ska tjänster bort. Vi fattar inte, ingen fattar hur det ska gå till. Alla medicinavdelningar har överbeläggning. Vi har i princip alltid patienter liggande i korridorerna.

När patienterna är fler än sängplatserna öppnas platser på stängda avdelningar. Fler patienter innebär inte extra personal för någon sådan finns inte att tillgå. Det är därför man stängt avdelningarna från början.

Patienter som måste flyttas mitt i nätterna. Patienter som placeras på avdelningar med andra specialiteter än den som personen behöver.

– Allt det här påverkar säkerheten, det är till exempel svårt att klara hygienen med patienter i korridorerna, särskilt som nu när det går både influensa och vinterkräksjuka.

Många dubbelpass

Sköterskor och undersköterskor tar extrapass och jobbar fortare. Sms:en med förfrågningar om dubbelpass plingar in i telefonen varje dag.

– Belastningen gör att vi måste prioritera hårt hela tiden.

Vad är viktigast? – ett intravenöst antibiotikadropp, en patient som ska vändas för att inte få liggsår, en smutsig blöja.

– Det tar hårt på oss att behöva välja. Många är ledsna för att de inte hinner med allt de borde göra. Man ska inte behöva prioritera bort en våt blöja.

Vissa saker görs inte alls längre som mobilitetsträning inför utskrivningar som många patienter ska ha.

– De behöver komma upp och gå eller sitta på sängkanten men det hinner vi inte hjälpa till med.

Snart ska en ny organisationen genomföras med en annan fördelning mellan avdelningar.

– Svårigheten är att behålla personal. Många unga sköterskor orkar inte och blir sjuka själva. Vi förlorar kompetens.

Men det inte finns personal att få tag på och landstinget är i ekonomisk kris. Vad ska ledningen göra?

– Man borde ha tänkt innan. Helikoptern hade vi inte råd med från första början. Och landstinghuset kallar vi för minneslunden. Sköterskor och läkare som varit del av något projekt blir kvar där på hitte-på-tjänst. Har de en gång kommit in där är de borta från vården för alltid. Varför kommer de inte tillbaka och börjar jobba?

Färre platser

– Strategin bakom omorganisationen är att samlokalisera vårdplatser där specialiteterna hör ihop som att de geriatriska avdelningarna slås ihop, biträdande divisionschef Cecilia Karlsson.

Blir det fler eller färre platser totalt?

Det blir fem platser mindre.

Innebär färre platser också färre personal?

– Det vet man inte än.

Hur rimmar färre vårdplatser med den överbeläggning som är?

– Vi för en ständig dialog om flöden på vårdplatser och kring samarbeten med kommunerna. Det beror också på hur det går med närvårdsplatserna, säger Cecilia Karlsson.

Hur mycket överbeläggning är det nu på medicinavdelningarna?

– Jag vet att förra veckan var det ett ansträngt läge. Februari är svårt med många som är sjuka. Det är en tuff period.

Hur är arbetsmiljön på avdelningarna?

– Det är klart att det är tufft.

Är det säkert för patienterna?

– Jag vill tro att det är säkert men vården är i sig riskfylld, säger Cecilia Karlsson.