2016-02-08 06:00

2016-02-10 09:55

Han tar strid mot rasismen

VÄNLIGA VECKAN: Chefredaktören som försöker förstå och påverka

Han har studerat högerextremism och förespråkar antirasism. Expos chefredaktör Daniel Poohl är tydlig i sin retorik men vill hellre agera än prata när det kommer till vänlighet.

Under Centerpartiets kommundagar i helgen pratade Daniel Poohl om det han kan bäst. Om varför och hur den ideologi ser ut hos de politiska krafter som vill stänga gränserna fullständigt. Om hur de högerextrema krafters retorik blivit en stor del av det politiska samtalet, men att de övriga politiska partierna inte vet hur dessa krafter fungerar. Och att låtsas som att de inte finns och kommer försvinna av sig själva inte är en hållbar väg att gå.

Han har studerat hur väljarna köper Sverigedemokraternas berättelse om Sverige. Och att grundinställningen för övriga partier måste vara, att för att vinna väljarnas hjärtan, att ha en egen idé om hur problemen ska lösas.

– Många upplever att Sverige är ett uppdelat land. Å ena sidan medborgarna, väljarna, få andra sidan politiken, de som bestämmer. Krisretoriken är väldigt påtaglig i vissa delar av landet. Krisen kan vara personlig men det finns ingen nationell kris. Det är dumt att prata med ett politiskt språk som något annat parti har uppfunnit. Man underskattar de berättelser SD har om Sverige och flyktingar. Man ska absolut prata om det, men med sitt eget politiska språk, säger Daniel Poohl.

Så hur vinner man väljare?

– För att ta SD:s framgång som ett exempel så har de väljarna låg tilltro till politiker och systemet generellt. Då är det viktigt för alla partier att ta fram en politik som dessa väljare tror på. Det är fullt möjligt att göra det, men då måste politikerna verka i de områden där väljarna finns och ta deras problem på allvar. Och göra politik som förändrar deras verklighet till det bättre. Då flyttas fokus från invandrare som syndabocken för andra problem som att kunna ha ett jobb att gå till, även om man bor på landsbygden.

– Men det är inte bara det. Det finns orter med en lång tradition av främlingsfientliga idéer och då ligger den retoriken nära till hands. Det är det man känner till och känner sig trygg i.

Skoningslöst hat

Flera händelser i Sverige och Europa vittnar om ett hat och misstänksamhet mot invandrare som är skoningslös i sina uttryck. Både på nätet och i verkligheten.

– Nätet bjuder in till en massa saker. Där kan man befinna sig i en bubbla av likasinnade som håller med och eldar på varandra. Och eftersom man även kan vara anonym är det lättare att avhumanisera de man attackerar med hot och grov retorik. Många inser inte ens själva hur mycket man sårar andra och de grövsta formerna lagförs inte ens. Nätet är en väg där folk kör i 150 och bara en av tusen grips. Denna typ av grov retorik riskerar att ramla ut på andra sidan i våld eftersom man sänkt tröskeln på nätet för hur man kan bete sig.

Daniel Poohl tycker inte man ska vänta in rasistiska uttalande för att sedan bemöta dem.

– Börja själv istället med att säga något positivt om invandringen. Ta kommandot och visa var du står själv. Det är mer effektivt och då hamnar diskussion på ett annat plan direkt. Rasism är från början en syn på att vissa grupper av människor anses mindre värda för att kunna upprätthålla makt över dem. Ser vi istället alla människor som en gemensam grupp så kommer vi göra allt för att vi tillsammans ska överleva och nå mänsklig framgång.

Det är inte första gången i historien, varför har det blivit så nu?

– Vi drar slutsatser av historien men glömmer bort det i diskussionen. Vi har en erfarenhet av hetsande mot minoriteter och stiftar lagar och skriver ner mänskliga rättigheter. Men efter en tid glömmer vi bort varför vi gjorde det och därför kan historien upprepa sig. Och när ett parti har satt sig ner och gjort politik av rasismen så finns det något att luta sina föreställningar mot. De får legitimitet. Och det är ett väldigt farligt sätt att tänka.

I dag börjar Vänlig veckan. Har det någon betydelse att belysa den tror du?

– Det spelar roll vad normsättande institutioner som media säger och gör. Och då kan man tänka att ett fokus på Vänliga veckan kan påverka. Vi tänker dagligen väldigt många vänliga tankar men agerar sällan utifrån dem. Det är spännande att se vad som händer om vi börjar le mot varandra på bussen och hjälper den där damen med de tunga matkassarna hem. En av mänskligheten främsta förmågor är att vi hjälpt varandra. Annars hade vi inte kommit dit vi är idag. Vänliga veckan kan förändra människor under denna korta tidsperiod men den förändrar inte världen.

Så hur kan vi vara vänligare mot varandra?

– Vänlighet är i grunden empati, att se till någon annans behov och agera utifrån det. En människa kan vara mer eller mindre empatisk och det är något som går att öva upp. Snällhet är att göra något istället för att säga att man ska göra det. Att agera är bästa sättet för att påverka och förändra.

Solidaritet är ett ganska daterat ord som jag gillar. Att vara beredd att anstränga sig för att något som du själv inte tjänar på.

Kommer du själv att vara vänligare den här veckan?

– Det går inte att planera vänlighet utan den kommer spontant i stunden. Men jag kan tänka innan jag kliver innanför dörren hemma hos min familj: Hur vill jag att de ska få möta mig nu. Och agera därefter. Att fråga hur de mår och lyssna på svaret. Men det gör jag redan.

Under Centerpartiets kommundagar i helgen pratade Daniel Poohl om det han kan bäst. Om varför och hur den ideologi ser ut hos de politiska krafter som vill stänga gränserna fullständigt. Om hur de högerextrema krafters retorik blivit en stor del av det politiska samtalet, men att de övriga politiska partierna inte vet hur dessa krafter fungerar. Och att låtsas som att de inte finns och kommer försvinna av sig själva inte är en hållbar väg att gå.

Han har studerat hur väljarna köper Sverigedemokraternas berättelse om Sverige. Och att grundinställningen för övriga partier måste vara, att för att vinna väljarnas hjärtan, att ha en egen idé om hur problemen ska lösas.

– Många upplever att Sverige är ett uppdelat land. Å ena sidan medborgarna, väljarna, få andra sidan politiken, de som bestämmer. Krisretoriken är väldigt påtaglig i vissa delar av landet. Krisen kan vara personlig men det finns ingen nationell kris. Det är dumt att prata med ett politiskt språk som något annat parti har uppfunnit. Man underskattar de berättelser SD har om Sverige och flyktingar. Man ska absolut prata om det, men med sitt eget politiska språk, säger Daniel Poohl.

Så hur vinner man väljare?

– För att ta SD:s framgång som ett exempel så har de väljarna låg tilltro till politiker och systemet generellt. Då är det viktigt för alla partier att ta fram en politik som dessa väljare tror på. Det är fullt möjligt att göra det, men då måste politikerna verka i de områden där väljarna finns och ta deras problem på allvar. Och göra politik som förändrar deras verklighet till det bättre. Då flyttas fokus från invandrare som syndabocken för andra problem som att kunna ha ett jobb att gå till, även om man bor på landsbygden.

– Men det är inte bara det. Det finns orter med en lång tradition av främlingsfientliga idéer och då ligger den retoriken nära till hands. Det är det man känner till och känner sig trygg i.

Skoningslöst hat

Flera händelser i Sverige och Europa vittnar om ett hat och misstänksamhet mot invandrare som är skoningslös i sina uttryck. Både på nätet och i verkligheten.

– Nätet bjuder in till en massa saker. Där kan man befinna sig i en bubbla av likasinnade som håller med och eldar på varandra. Och eftersom man även kan vara anonym är det lättare att avhumanisera de man attackerar med hot och grov retorik. Många inser inte ens själva hur mycket man sårar andra och de grövsta formerna lagförs inte ens. Nätet är en väg där folk kör i 150 och bara en av tusen grips. Denna typ av grov retorik riskerar att ramla ut på andra sidan i våld eftersom man sänkt tröskeln på nätet för hur man kan bete sig.

Daniel Poohl tycker inte man ska vänta in rasistiska uttalande för att sedan bemöta dem.

– Börja själv istället med att säga något positivt om invandringen. Ta kommandot och visa var du står själv. Det är mer effektivt och då hamnar diskussion på ett annat plan direkt. Rasism är från början en syn på att vissa grupper av människor anses mindre värda för att kunna upprätthålla makt över dem. Ser vi istället alla människor som en gemensam grupp så kommer vi göra allt för att vi tillsammans ska överleva och nå mänsklig framgång.

Det är inte första gången i historien, varför har det blivit så nu?

– Vi drar slutsatser av historien men glömmer bort det i diskussionen. Vi har en erfarenhet av hetsande mot minoriteter och stiftar lagar och skriver ner mänskliga rättigheter. Men efter en tid glömmer vi bort varför vi gjorde det och därför kan historien upprepa sig. Och när ett parti har satt sig ner och gjort politik av rasismen så finns det något att luta sina föreställningar mot. De får legitimitet. Och det är ett väldigt farligt sätt att tänka.

I dag börjar Vänlig veckan. Har det någon betydelse att belysa den tror du?

– Det spelar roll vad normsättande institutioner som media säger och gör. Och då kan man tänka att ett fokus på Vänliga veckan kan påverka. Vi tänker dagligen väldigt många vänliga tankar men agerar sällan utifrån dem. Det är spännande att se vad som händer om vi börjar le mot varandra på bussen och hjälper den där damen med de tunga matkassarna hem. En av mänskligheten främsta förmågor är att vi hjälpt varandra. Annars hade vi inte kommit dit vi är idag. Vänliga veckan kan förändra människor under denna korta tidsperiod men den förändrar inte världen.

Så hur kan vi vara vänligare mot varandra?

– Vänlighet är i grunden empati, att se till någon annans behov och agera utifrån det. En människa kan vara mer eller mindre empatisk och det är något som går att öva upp. Snällhet är att göra något istället för att säga att man ska göra det. Att agera är bästa sättet för att påverka och förändra.

Solidaritet är ett ganska daterat ord som jag gillar. Att vara beredd att anstränga sig för att något som du själv inte tjänar på.

Kommer du själv att vara vänligare den här veckan?

– Det går inte att planera vänlighet utan den kommer spontant i stunden. Men jag kan tänka innan jag kliver innanför dörren hemma hos min familj: Hur vill jag att de ska få möta mig nu. Och agera därefter. Att fråga hur de mår och lyssna på svaret. Men det gör jag redan.