2016-01-27 18:29

2016-01-27 18:29

Matematik – inte bara rätt och fel

KARLSTAD: Större bredd i undervisningen ska ge bättre resultat

På torsdagen inleds Matematikbiennalen på Karlstads universitet med pedagogiska experter från Sverige och världen på plats.
NWT har pratat med David Sjöö på Stodeneskolan om den påbörjade förändringen av svensk matematikundervisning.

Sedan det för ett par år sedan visade sig att svenska elever halkat efter andra länder i matematikkunskap har skolan satt ämnet i fokus. Bland annat har årskurserna F-3 fått ytterligare en timmes undervisning och lärarna ges fortbildning genom Matematiklyftet.

– Det är för tidigt att se om det har gör skillnad på elevernas resultat men lärarnas upplevelse är att de har fått fler verktyg och andra tänkesätt om sitt ämne, säger Maria Holm, chef för utvecklingsstöd på barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun.

Mer prat

De flesta grundskolelärare i Karlstads kommun har nu genomgått fortbildningen. Från att ha betat sig igenom tal efter tal i räkneboken har man börjat prata mer om matematik och är öppna för att det kan finnas flera sätt att tänka kring ett matematiskt problem.

– Det har blivit mer mångfald, lärarna har blivit duktigare på att pröva olika metoder, säger Maria Holm.

David Sjöö är lågstadielärare på Stodeneskolan. Där man sedan en tid tillbaka förändrat stödundervisningen till att bli mer intensiv.

– Vi började fundera på hur vi ger stöd. Ofta var det samma elever som alltid fick lämna klassen för att få stöd, säger han.

Smittar av sig

Det nya innebär att en elev som får problem med någon del av ämnet erbjuds extra undervisning utanför skoltid under några veckor.

– Många har tyckt att det är roligt, fått resultat och kommit vidare. Självförtroendet kommer tillbaka och vid några tillfällen har de blivit bättre även i andra ämnen.

Undervisningen ligger på morgonen innan skoldagen och är ett frivilligt erbjudande till eleverna.

– Matematik är ett ämne där många kroknar snabbt och tappar självförtroendet, säger David Sjöö.

Intensivt stöd snabbt i stället för långdragen extraundervisning kan vara ett sätt att inte fastna i tänkesättet att man inte kan.

– Matematik har alltid varit så rätt eller fel. Många föräldrar säger om matte att ”det där har jag aldrig varit bra på”. Det påverkar, säger David Sjöö.

Mer jobb

En färsk rapport från Lärarnas riksförbund där lärarna via en enkät svarat på hur matematiksatsningen påverkat deras arbetsmiljö, visar att den extra matematikundervisningen i många fall ökat lärarnas arbetsbelastning ytterligare.

– I Karlstads kommun har vi kommit överens och hittat lösningar, men jag har hört att det varit riktigt jobbigt på andra håll, säger Sofia Sköld, biträdande kommunombud för Lärarnas riksförbund i Karlstad.

Sedan det för ett par år sedan visade sig att svenska elever halkat efter andra länder i matematikkunskap har skolan satt ämnet i fokus. Bland annat har årskurserna F-3 fått ytterligare en timmes undervisning och lärarna ges fortbildning genom Matematiklyftet.

– Det är för tidigt att se om det har gör skillnad på elevernas resultat men lärarnas upplevelse är att de har fått fler verktyg och andra tänkesätt om sitt ämne, säger Maria Holm, chef för utvecklingsstöd på barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun.

Mer prat

De flesta grundskolelärare i Karlstads kommun har nu genomgått fortbildningen. Från att ha betat sig igenom tal efter tal i räkneboken har man börjat prata mer om matematik och är öppna för att det kan finnas flera sätt att tänka kring ett matematiskt problem.

– Det har blivit mer mångfald, lärarna har blivit duktigare på att pröva olika metoder, säger Maria Holm.

David Sjöö är lågstadielärare på Stodeneskolan. Där man sedan en tid tillbaka förändrat stödundervisningen till att bli mer intensiv.

– Vi började fundera på hur vi ger stöd. Ofta var det samma elever som alltid fick lämna klassen för att få stöd, säger han.

Smittar av sig

Det nya innebär att en elev som får problem med någon del av ämnet erbjuds extra undervisning utanför skoltid under några veckor.

– Många har tyckt att det är roligt, fått resultat och kommit vidare. Självförtroendet kommer tillbaka och vid några tillfällen har de blivit bättre även i andra ämnen.

Undervisningen ligger på morgonen innan skoldagen och är ett frivilligt erbjudande till eleverna.

– Matematik är ett ämne där många kroknar snabbt och tappar självförtroendet, säger David Sjöö.

Intensivt stöd snabbt i stället för långdragen extraundervisning kan vara ett sätt att inte fastna i tänkesättet att man inte kan.

– Matematik har alltid varit så rätt eller fel. Många föräldrar säger om matte att ”det där har jag aldrig varit bra på”. Det påverkar, säger David Sjöö.

Mer jobb

En färsk rapport från Lärarnas riksförbund där lärarna via en enkät svarat på hur matematiksatsningen påverkat deras arbetsmiljö, visar att den extra matematikundervisningen i många fall ökat lärarnas arbetsbelastning ytterligare.

– I Karlstads kommun har vi kommit överens och hittat lösningar, men jag har hört att det varit riktigt jobbigt på andra håll, säger Sofia Sköld, biträdande kommunombud för Lärarnas riksförbund i Karlstad.