2016-01-13 15:47

2016-01-13 15:47

Flera svåra bränder

VÄRMLAND

De senaste månaderna har flera större bränder skett i Värmland.
– Det här är en tid på året då det vanligtvis sker bränder, med mycket ljus och vedeldning, säger brandingenjör Magnus Lundqvist.

Branden på Örsholmen är den senaste i raden av stora bränder som skett i länet under vintern. 2015 års sista veckor var svarta, och 2016 har fortsatt i samma spår.

De större bränderna:

• I november totalförstördes en kontorslänga i Forshaga i vad som tros vara en anlagd brand.

• Fredagskvällen den 18 december brann det i en byggnad på Möruddens camping. Man tvingades utrymma en restaurang, där det pågick julbord.

• Morgonen efter dog tre personer när en villa i Visnums-Kil brann ner till grunden. Brandorsaken är oklar.

• Under nyårsafton totalförstördes lågstadiedelen på Götetorpsskolan på Hammarö i en brand.

• Natten till nyårsdagen utbröt en våldsam brand i ett flerfamiljshus i centrala Arvika.

Magnus Lundqvist är brandingenjör på Räddningstjänsten i Karlstadsregionen.

Har det varit ovanligt många bränder?

– Vid en snabb koll i vår insatsstatistik så skiljer sig inte december-januari jämfört med samma tid föregående år, varken vad gäller antalet bränder eller brandorsaker. Men jag har inte gjort någon djupare analys.

Vintermånaderna är vanligtvis de hårdast drabbade när det handlar om bränder.

– Det används mer ljus i hemmen, det eldas i skorstenar, skjuts fyrverkerier och så vidare.

– Sedan kan det nog vara så att vi haft många bränder med stora skador, vilket gör att det upplevs som det är fler än det egentligen är, säger Magnus Lundqvist.

Det har varit flera bränder där fyrverkerier tros vara orsaken – hur vanligt är det?

– Det är inte helt ovanligt. Fyrverkerier är en känd brandstiftare. Jag skulle säga att det varje år sker bränder som orsakas av raketer som landat på tak eller balkonger. Sedan kan skadebilden naturligtvis variera.

Branden på Örsholmen är den senaste i raden av stora bränder som skett i länet under vintern. 2015 års sista veckor var svarta, och 2016 har fortsatt i samma spår.

De större bränderna:

• I november totalförstördes en kontorslänga i Forshaga i vad som tros vara en anlagd brand.

• Fredagskvällen den 18 december brann det i en byggnad på Möruddens camping. Man tvingades utrymma en restaurang, där det pågick julbord.

• Morgonen efter dog tre personer när en villa i Visnums-Kil brann ner till grunden. Brandorsaken är oklar.

• Under nyårsafton totalförstördes lågstadiedelen på Götetorpsskolan på Hammarö i en brand.

• Natten till nyårsdagen utbröt en våldsam brand i ett flerfamiljshus i centrala Arvika.

Magnus Lundqvist är brandingenjör på Räddningstjänsten i Karlstadsregionen.

Har det varit ovanligt många bränder?

– Vid en snabb koll i vår insatsstatistik så skiljer sig inte december-januari jämfört med samma tid föregående år, varken vad gäller antalet bränder eller brandorsaker. Men jag har inte gjort någon djupare analys.

Vintermånaderna är vanligtvis de hårdast drabbade när det handlar om bränder.

– Det används mer ljus i hemmen, det eldas i skorstenar, skjuts fyrverkerier och så vidare.

– Sedan kan det nog vara så att vi haft många bränder med stora skador, vilket gör att det upplevs som det är fler än det egentligen är, säger Magnus Lundqvist.

Det har varit flera bränder där fyrverkerier tros vara orsaken – hur vanligt är det?

– Det är inte helt ovanligt. Fyrverkerier är en känd brandstiftare. Jag skulle säga att det varje år sker bränder som orsakas av raketer som landat på tak eller balkonger. Sedan kan skadebilden naturligtvis variera.