2016-01-12 21:05

2016-01-12 21:05

Militären poppis om våren

SVERIGE/KARLSTAD

Inför en ”modern” värnplikt i Sverige. Det sa Margot Wallström på Folk och försvars-konferensen i Sälen.
Men hur ser det ut med rekryteringen till det militära i dag?

I samband med ovan nämnda konferens hamnar de militära frågorna i strålkastarljuset. Därför tog vi ett snack med Rekryteringsmyndigheten, för att kolla hur rekryteringen fungerar och hur intresset är.

Sker det någon rekrytering i dag?

– Ja, absolut. Men det är Försvarsmakten som attraherar och rekryterar, vi stöttar med ansökningsprocessen och urvalet, Bengt Forssten, avdelningschef för central produktion.

Försvarsmakten har under senare år gjort flera reklamkampanjer på tv, internet och bio.

Märker ni av när en kampanj har gått?

– Förr såg vi att det kom i skov, men nu märker vi det inte på samma sätt. Det har satt sig mer nu.

Däremot är perioden april–juni hektiskt för Rekryteringsmyndigheten.

– Då tar gymnasiet slut och man börjar fundera på framtiden. Då finns det ett stort intresse och vi har som störst tryck på oss.

”Alla ska bli anställda”

Sedan 2010 är rekryteringen baserad på frivillighet.

Vad innebär den för rekryteringen?

– Förr när man gjorde värnplikten kunde man bli officer eller reservofficer. Då var man tvungen att göra värnplikten och där göra bra ifrån sig. I dag när det är frivilligt så går alla i samma spår. Nu är tanken att alla ska bli anställda. Man börjar som soldat, men för att bli officer krävs fler utbildningar.

Intresset för att söka sig till det militära är stabilt och stort.

– Men det är inte alla som löper linan ut. Man ser att man inte fyller kraven, som är högt ställda. När vi hade värnplikten fanns inte samma skolkrav, då kunde fler komma in och ville man bli officer kunde man läsa upp betygen senare.

Hur går det då till om man fattar intresse för att utbilda sig till det militära? I korthet såhär:

Du ska vara svensk medborgare och över 18 år. Stämmer det så får man svara på ett rekryttest.

– Efter det sker en automatselektering på grund av krav från Försvarsmakten, och där försvinner ganska många.

Sedan följer en automaträttning, och då försvinner ännu fler. Kanske för att man varit straffad eller saknar gymnasiekompetens. Blir det grönt ljus efter allt rättning får man boka en tid för urvalsprövning, där det sker ett så kallat begåvningstest, träff med en psykolog och medicinsk prövning.

– Sen får man diskutera med en yrkesvägledare, en officer från Försvarsmakten, för att se om det finns en ledig befattning, och passar det så skrivs man in på preliminär plats.

Utredning pågår

Blir man sedan antagen efter ytterligare säkerhetskontroller så får man påbörja sin utbildning. Men här finns ett problem säger Bengt Forssten..

– En del går tremånadersutbildningen, men tar sedan inte tjänsten. Därför gör man nu en utredning för att säkra personalförsörjningen.

Den utredning som Forssten nämner är tillsatt av regeringen och syftar bland annat till att säkra personalförsörjningen till det militära.

– Den ska utgå från frivillighet, men man ska även kunna använda plikt, säger Kjell Kastman, chefsjurist på Rekryteringsmyndigheten och expert i utredningen.

Plikten har, som skrivet ovan, varit vilande sedan 2010 och att återuppta den tycker Kastman är intressant.

– Vi har både kunskap och teknik för att kunna göra det.

Mer än så går inte att säga i nuläget om utredningen som ska vara klar i september.

I samband med ovan nämnda konferens hamnar de militära frågorna i strålkastarljuset. Därför tog vi ett snack med Rekryteringsmyndigheten, för att kolla hur rekryteringen fungerar och hur intresset är.

Sker det någon rekrytering i dag?

– Ja, absolut. Men det är Försvarsmakten som attraherar och rekryterar, vi stöttar med ansökningsprocessen och urvalet, Bengt Forssten, avdelningschef för central produktion.

Försvarsmakten har under senare år gjort flera reklamkampanjer på tv, internet och bio.

Märker ni av när en kampanj har gått?

– Förr såg vi att det kom i skov, men nu märker vi det inte på samma sätt. Det har satt sig mer nu.

Däremot är perioden april–juni hektiskt för Rekryteringsmyndigheten.

– Då tar gymnasiet slut och man börjar fundera på framtiden. Då finns det ett stort intresse och vi har som störst tryck på oss.

”Alla ska bli anställda”

Sedan 2010 är rekryteringen baserad på frivillighet.

Vad innebär den för rekryteringen?

– Förr när man gjorde värnplikten kunde man bli officer eller reservofficer. Då var man tvungen att göra värnplikten och där göra bra ifrån sig. I dag när det är frivilligt så går alla i samma spår. Nu är tanken att alla ska bli anställda. Man börjar som soldat, men för att bli officer krävs fler utbildningar.

Intresset för att söka sig till det militära är stabilt och stort.

– Men det är inte alla som löper linan ut. Man ser att man inte fyller kraven, som är högt ställda. När vi hade värnplikten fanns inte samma skolkrav, då kunde fler komma in och ville man bli officer kunde man läsa upp betygen senare.

Hur går det då till om man fattar intresse för att utbilda sig till det militära? I korthet såhär:

Du ska vara svensk medborgare och över 18 år. Stämmer det så får man svara på ett rekryttest.

– Efter det sker en automatselektering på grund av krav från Försvarsmakten, och där försvinner ganska många.

Sedan följer en automaträttning, och då försvinner ännu fler. Kanske för att man varit straffad eller saknar gymnasiekompetens. Blir det grönt ljus efter allt rättning får man boka en tid för urvalsprövning, där det sker ett så kallat begåvningstest, träff med en psykolog och medicinsk prövning.

– Sen får man diskutera med en yrkesvägledare, en officer från Försvarsmakten, för att se om det finns en ledig befattning, och passar det så skrivs man in på preliminär plats.

Utredning pågår

Blir man sedan antagen efter ytterligare säkerhetskontroller så får man påbörja sin utbildning. Men här finns ett problem säger Bengt Forssten..

– En del går tremånadersutbildningen, men tar sedan inte tjänsten. Därför gör man nu en utredning för att säkra personalförsörjningen.

Den utredning som Forssten nämner är tillsatt av regeringen och syftar bland annat till att säkra personalförsörjningen till det militära.

– Den ska utgå från frivillighet, men man ska även kunna använda plikt, säger Kjell Kastman, chefsjurist på Rekryteringsmyndigheten och expert i utredningen.

Plikten har, som skrivet ovan, varit vilande sedan 2010 och att återuppta den tycker Kastman är intressant.

– Vi har både kunskap och teknik för att kunna göra det.

Mer än så går inte att säga i nuläget om utredningen som ska vara klar i september.

Rekryteringsmyndigheten...

...bytte den 1 januari 2011 namn från Pliktverket till Rekryteringsmyndigheten. Namnbytet berodde på att nya uppgifter uppstod då riksdagen beslutade att försvarets personalförsörjning ska bygga på frivillighet och inte på plikt.

...är en civil myndighet som lyder under regeringen och sorterar under Försvarsdepartementet.

...har 120 medarbetare och bland dem finns allt från läkare, sjuksköterskor och psykologer till personalhandläggare och medarbetare som handlägger krigsorganisationer, ekonomer och informatörer.

...verksamhet finansieras med anslag och avgifter för uppdrag som utförs för andra myndigheter och organisationer inom totalförsvaret.

... har i sitt läkarhandlingsarkiv journaler med medicinska uppgifter på alla som är födda 1946 eller senare och har mönstrat eller antagningsprövat vid Värnpliktsverket eller Pliktverket. I arkivet finns uppgifter om mer än 3 miljoner personer.

Källa: www.rekryteringsmyndigheten.se