2015-11-15 17:49

2015-11-15 17:49

"Frågan har fått en helt annan status"

KARLSTAD: Selmastudien bjöd in till familjedag på universitetet

Arbetet mot hormonstörande ämnen i barns vardag fortsätter.
Universitetets stora studie, Selma, har blivit en familjeangelägenhet.
– Frågan får större och större betydelse ute i samhället, säger forskaren Carl-Gustaf Bornehag.

Selmastudien startade 2007.

Forskare på Karlstads universitet har sedan dess följt ett par tusen mammor och barn för att kartlägga vilka effekter det får om man utsätts för hormonstörande kemikalier.

– Studien har ett mycket enkelt syfte: att ta reda på om det har det någon betydelse för hur barn utvecklas i livet om mammor har ett hundratal hormonstörande eller misstänkt hormonstörande ämnen i sina kroppar, säger Carl-Gustaf Bornehag, forskare i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.

Under åren som studien har pågått har medvetenheten blivit allt större.

– Frågan har fått en helt annan status ute i samhället de senaste åren, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Rensat ut

NWT har till exempel tidigare berättat om att Karlstads kommun valt att göra en stor inventering och rensat bort 40 kubikmeter plastleksaker från kommunens förskolor. 20 000 tallrikar har bytts ut och flera tusen madrasser kommer att bytas.

Intresset för frågan är inte så konstigt som störst bland blivande föräldrar och barnfamiljer.

Det är framför allt då som frågor om vilka ämnen som finns i målarfärger, plastmattor och leksaker dyker upp.

– Ett skäl till att vi fick barnmorskor att ställa upp i den här studien gratis var att de ofta är första utposten. Man kommer dit och är gravid och det är då frågorna uppstår. Innan dess har man aldrig tänkt på det här. En 16-åring bryr sig inte om det, en 20-åring bryr sig inte om det, men när man börjar närma sig första bebisen börjar man förstå att det här är högst relevant, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Det här återspeglas också på Selmadagen, när universitetet bjuder in allmänheten till en familjedag med just de här frågorna i fokus.

I år kom rekordmånga – över 300 personer – för att få veta mer.

Chans att förändra

Johanna Zätterman och dottern Tess var två av dem som fanns på plats. Båda har varit med i studien sedan Tess låg i mamma Johannas mage.

– Jag jobbade som sjuksköterska redan då och det här var viktigt för mig. Det var naturligt att vara med om man kunde förändra framtiden.

Barnen i studien, som nu börjar bli sju år, har erbjudits en hälsoundersökning för att forskarna ska kunna få svar på fler av sina frågor.

Johanna Zätterman är en av sjuksköterskorna som anställts för att vara med och undersöka barnen.

Man kommer bland annat att titta på barnens känslomässiga utveckling, sjukdomar, astma och allergier med mera.

– Vi vill att så många som möjligt ska vara med, då får vi ett bättre resultat.

Forskningen är en sida av den här frågan, en annan är att sprida kunskapen ut i samhället.

– Hela forskningen handlar till syvende och sist inte om det vi gör, utan med den som grund måste man göra någonting ute i samhället: plocka bort produkter, förändra tillverkning, förändra beteenden med mera, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Selmastudien startade 2007.

Forskare på Karlstads universitet har sedan dess följt ett par tusen mammor och barn för att kartlägga vilka effekter det får om man utsätts för hormonstörande kemikalier.

– Studien har ett mycket enkelt syfte: att ta reda på om det har det någon betydelse för hur barn utvecklas i livet om mammor har ett hundratal hormonstörande eller misstänkt hormonstörande ämnen i sina kroppar, säger Carl-Gustaf Bornehag, forskare i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.

Under åren som studien har pågått har medvetenheten blivit allt större.

– Frågan har fått en helt annan status ute i samhället de senaste åren, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Rensat ut

NWT har till exempel tidigare berättat om att Karlstads kommun valt att göra en stor inventering och rensat bort 40 kubikmeter plastleksaker från kommunens förskolor. 20 000 tallrikar har bytts ut och flera tusen madrasser kommer att bytas.

Intresset för frågan är inte så konstigt som störst bland blivande föräldrar och barnfamiljer.

Det är framför allt då som frågor om vilka ämnen som finns i målarfärger, plastmattor och leksaker dyker upp.

– Ett skäl till att vi fick barnmorskor att ställa upp i den här studien gratis var att de ofta är första utposten. Man kommer dit och är gravid och det är då frågorna uppstår. Innan dess har man aldrig tänkt på det här. En 16-åring bryr sig inte om det, en 20-åring bryr sig inte om det, men när man börjar närma sig första bebisen börjar man förstå att det här är högst relevant, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Det här återspeglas också på Selmadagen, när universitetet bjuder in allmänheten till en familjedag med just de här frågorna i fokus.

I år kom rekordmånga – över 300 personer – för att få veta mer.

Chans att förändra

Johanna Zätterman och dottern Tess var två av dem som fanns på plats. Båda har varit med i studien sedan Tess låg i mamma Johannas mage.

– Jag jobbade som sjuksköterska redan då och det här var viktigt för mig. Det var naturligt att vara med om man kunde förändra framtiden.

Barnen i studien, som nu börjar bli sju år, har erbjudits en hälsoundersökning för att forskarna ska kunna få svar på fler av sina frågor.

Johanna Zätterman är en av sjuksköterskorna som anställts för att vara med och undersöka barnen.

Man kommer bland annat att titta på barnens känslomässiga utveckling, sjukdomar, astma och allergier med mera.

– Vi vill att så många som möjligt ska vara med, då får vi ett bättre resultat.

Forskningen är en sida av den här frågan, en annan är att sprida kunskapen ut i samhället.

– Hela forskningen handlar till syvende och sist inte om det vi gör, utan med den som grund måste man göra någonting ute i samhället: plocka bort produkter, förändra tillverkning, förändra beteenden med mera, säger Carl-Gustaf Bornehag.