2015-11-02 06:00

2015-11-02 06:00

Plocka träden men behåll skogskänslan

SKOGEN: "Vi måste börja tänka i nya banor"

Kan man avverka skogen ”utan att det syns”, men ändå tjäna pengar?
Ja, med hyggesfritt skogbruk går det.

Det vill Skogsstyrelsen få skogsägare att inse.

– Med ett hyggesfritt skogsbruk så undviker man att ta upp hyggen, och det kan vara bra i tätortsnära skogar där man inte vill ha någon större förändring, säger Sverker Rosell, skogssköteselspecialist på Skogsstyrelsen.

Bland de som insett värdet av denna typ av skogsbruk finns flera kommuner, bland de privata skogsägarna säger Sverker Rosell att många är invanda vid att avverka sin skog på det traditionella sättet.

Den ekonomiska biten, hur ser den ut?

– Oftast tjänar man kanske lite mindre, men det är man beredd att göra. Man kan äta kakan, men ändå ha den kvar. Ägarna kan få ut en större timmerandel, när man kan plocka främst grövre träd, vilket är bra i tider när efterfrågan på massaved har minskat.

– Samtidigt så handlar det om ett hänsynsfullt brukande, där man tar hänsyn till andra värden än de rent ekonomiska och produktionsmässiga.

Med andra värden syftar Sverker Rosell på såväl rekreationsmöjligheter som flora och fauna. Det finns flera arter som gynnas av hyggesfritt i jämförelse med trakthyggesbruk, så som marksvampar och skogsmesar.

– Även mossor och hänglavar gynnas av detta. Och har man ett värdefullt vattendrag, med tillexempel laxöring, i skogen, så kan man vid en kalavverkning riskera att det blir en utlakning av näringsämnen och slam. Där man kan man tänka sig att man använder hyggesfritt.

Skogsstyrelsen har drivit projektet om hyggesfritt skogsbruk i tio år. Sverker Rosell säger att det har ökat lite försiktigt

– I början var det inte rumsrent, men successivt har man sett att det finns fördelar.

Om vi går tio år framåt i tiden, hur ser det ut då tror ni på Skogsstyrelsen?

– Vi vill att man tillämpar detta i större utsträckning, och att det görs på platser där det finns förutsättningar och motiv för det. Och att man sett ett större värde i att sköta skogen på olika sätt, för vi vet inte vad vi ska ha skogen till om 30–40 år. Och riskerna med skador på skogen på grund av klimatförändringarna minskar troligen om vi sköter skogen på lite olika sätt.

I lördags höll Skogsstyrelsen en exkursion på Segerstad utanför Karlstad. Ett 50-tal skogsägare var med för att se ett bra exempel på hyggesfritt skogsbruk. En av dessa var Lars Alexanderson från Kristinehamn.

– Vi måste börja tänka i nya banor, vi sitter lite fast. Hade databranschen resonerat på samma sätt skulle de fortfarande ha suttit och sysslat med rör. Vi måste se vad vi kan använda varje enskilt träd till.

– Som skogsland är Sverige rikare än oljestaterna skulle jag säga, men vi har bara inte hittat nyckeln.

Det vill Skogsstyrelsen få skogsägare att inse.

– Med ett hyggesfritt skogsbruk så undviker man att ta upp hyggen, och det kan vara bra i tätortsnära skogar där man inte vill ha någon större förändring, säger Sverker Rosell, skogssköteselspecialist på Skogsstyrelsen.

Bland de som insett värdet av denna typ av skogsbruk finns flera kommuner, bland de privata skogsägarna säger Sverker Rosell att många är invanda vid att avverka sin skog på det traditionella sättet.

Den ekonomiska biten, hur ser den ut?

– Oftast tjänar man kanske lite mindre, men det är man beredd att göra. Man kan äta kakan, men ändå ha den kvar. Ägarna kan få ut en större timmerandel, när man kan plocka främst grövre träd, vilket är bra i tider när efterfrågan på massaved har minskat.

– Samtidigt så handlar det om ett hänsynsfullt brukande, där man tar hänsyn till andra värden än de rent ekonomiska och produktionsmässiga.

Med andra värden syftar Sverker Rosell på såväl rekreationsmöjligheter som flora och fauna. Det finns flera arter som gynnas av hyggesfritt i jämförelse med trakthyggesbruk, så som marksvampar och skogsmesar.

– Även mossor och hänglavar gynnas av detta. Och har man ett värdefullt vattendrag, med tillexempel laxöring, i skogen, så kan man vid en kalavverkning riskera att det blir en utlakning av näringsämnen och slam. Där man kan man tänka sig att man använder hyggesfritt.

Skogsstyrelsen har drivit projektet om hyggesfritt skogsbruk i tio år. Sverker Rosell säger att det har ökat lite försiktigt

– I början var det inte rumsrent, men successivt har man sett att det finns fördelar.

Om vi går tio år framåt i tiden, hur ser det ut då tror ni på Skogsstyrelsen?

– Vi vill att man tillämpar detta i större utsträckning, och att det görs på platser där det finns förutsättningar och motiv för det. Och att man sett ett större värde i att sköta skogen på olika sätt, för vi vet inte vad vi ska ha skogen till om 30–40 år. Och riskerna med skador på skogen på grund av klimatförändringarna minskar troligen om vi sköter skogen på lite olika sätt.

I lördags höll Skogsstyrelsen en exkursion på Segerstad utanför Karlstad. Ett 50-tal skogsägare var med för att se ett bra exempel på hyggesfritt skogsbruk. En av dessa var Lars Alexanderson från Kristinehamn.

– Vi måste börja tänka i nya banor, vi sitter lite fast. Hade databranschen resonerat på samma sätt skulle de fortfarande ha suttit och sysslat med rör. Vi måste se vad vi kan använda varje enskilt träd till.

– Som skogsland är Sverige rikare än oljestaterna skulle jag säga, men vi har bara inte hittat nyckeln.

Detta är hyggesfritt skogsbruk

Marken är kontinuerligt trädbevuxen och ingen kalavverkning sker.

Man gallrar skogen och låter grövre träd finnas kvar.

Lättats att använda sig av hyggesfritt skogsbruk är det i granskog, som är en art som lätt kan föryngra sig själv.

Exempel på hyggesfritt skogsbruk är blädning och plockhuggning.

Källa: