2015-10-26 06:00

2015-10-27 09:08

Handläggare ökar mer än sjuksyrror

VÄRMLAND: NWT har kartlagt utvecklingen

Landstingets administration fortsätter att växa.
På fem år har antalet handläggare ökat med 30 procent – sjuksköterskorna har bara blivit tre procent fler.

Landstinget blöder ekonomiskt och ska kapa kostnader genom att minska personalstyrkan.

Det handlar om 300 heltidstjänster i ett första läge.

Samtidigt kommer larm om en pressad personalsituation.

NWT har kartlagt hur landstingets organisation har förändrats de senaste fem åren.

Under perioden har personalstyrkan växt med närmare 400 personer. Exempelvis har läkarna har blivit 36 fler och sjuksköterskegruppen växt med ett 60-tal, vilket motsvarar några procent.

Men de stora ökningarna har inte skett bland sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. I stället är det administrationen som växer mest.

Facket reagerar

Kartläggningen visar att handläggarna blivit 30 procent fler på fem år. Och inom området verksamhetsplanering har antalet tjänster ökat med 36 procent – från 69 stycken till 94.

– Minst sagt anmärkningsvärt, säger Ann-Britt Jonsson, vice ordförande i Vårdförbundet i Värmland.

– Det här är helt nya siffror för mig, som jag kommer ta med till omställningsgruppen där vi sitter med.

Verksamhetsplanerare är något många anställda reagerat på. NWT har varit i kontakt med flera personer som beskriver det som rena ”låtsastjänster”. Som skräddarsys för chefer och mellanchefer som inte vill gå tillbaka till jobbet som läkare eller sjuksköterska men samtidigt vill behålla lönen.

– Det verkar som att tjänsten skapas för den personen, säger en av källorna.

Och det är inte bara anställda och facket som reagerat på att administrationen ökat.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som är i opposition i landstinget, vill att de administrativa resursernas kostnader utreds.

– Den typen av tjänster ökar i förhållande till det som går under begreppet vårdnära. Jag vet att en del av ökningen är vårdnära administration, men ökningen är så markant att man verkligen bör titta på vad som har hänt, säger Ulric Andersson (S), landstingsråd.

Tar resurser

– Det är många projekt och annat, människor som tidigare jobbat i vården men som är avdelade att arbeta med ett särskilt projekt. Många av dem är säkert behjärtansvärda, men i ett läge som vi befinner oss i nu måste man sortera bland den typen av utvecklingsprojekt.

Är er bild att administrationen tar resurser från det vårdnära?

– Ja, det är klart att det gör. Det är ingen tvekan om att det är många som har varit i verksamheten som är och har varit inne och drivit projekt. Det är inget fel när man har resurser och kraft, men vi kanske inte kan driva projekt i samma omfattning om vi inte kan bemanna vårdavdelningar, säger Ulric Andersson.

Och fortsätter:

– Vi måste prioritera det som är vår kärnverksamhet just nu för att få stopp på den akuta situationen. Prioriterar man allt hamnar man i det läget vi är i.

Hur mycket de olika delarna av landstingets administration kostar är svårt att få en överblick av. Verksamhetsplanerarna är exempelvis utspridda på olika divisioner och avdelningar.

Men att det handlar om mycket pengar är ostridigt. Exempelvis kan sägas att landstingskansliets budget är nästan lika stor som budgeten för hela Torsby sjukhus.

Något som Vårdförbundet har reagerat på.

– Vi förstår inte hur kansliets budget kan vara nästan likvärdig med budgeten för ett sjukhus där det bedrivs dygnet runt-, akut- och högteknologisk vård, säger Ann-Britt Jonsson.

– Den summan som ett sjukhus kostar måste få vara högre än motsvarande summa för en administrativ enhet. Vi har ställt frågan: till vad går alla pengar som läggs på kansliet? Vi vill veta vad det är som kostar så mycket. Men än har vi inte fått något rakt svar.

Landstinget blöder ekonomiskt och ska kapa kostnader genom att minska personalstyrkan.

Det handlar om 300 heltidstjänster i ett första läge.

Samtidigt kommer larm om en pressad personalsituation.

NWT har kartlagt hur landstingets organisation har förändrats de senaste fem åren.

Under perioden har personalstyrkan växt med närmare 400 personer. Exempelvis har läkarna har blivit 36 fler och sjuksköterskegruppen växt med ett 60-tal, vilket motsvarar några procent.

Men de stora ökningarna har inte skett bland sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. I stället är det administrationen som växer mest.

Facket reagerar

Kartläggningen visar att handläggarna blivit 30 procent fler på fem år. Och inom området verksamhetsplanering har antalet tjänster ökat med 36 procent – från 69 stycken till 94.

– Minst sagt anmärkningsvärt, säger Ann-Britt Jonsson, vice ordförande i Vårdförbundet i Värmland.

– Det här är helt nya siffror för mig, som jag kommer ta med till omställningsgruppen där vi sitter med.

Verksamhetsplanerare är något många anställda reagerat på. NWT har varit i kontakt med flera personer som beskriver det som rena ”låtsastjänster”. Som skräddarsys för chefer och mellanchefer som inte vill gå tillbaka till jobbet som läkare eller sjuksköterska men samtidigt vill behålla lönen.

– Det verkar som att tjänsten skapas för den personen, säger en av källorna.

Och det är inte bara anställda och facket som reagerat på att administrationen ökat.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som är i opposition i landstinget, vill att de administrativa resursernas kostnader utreds.

– Den typen av tjänster ökar i förhållande till det som går under begreppet vårdnära. Jag vet att en del av ökningen är vårdnära administration, men ökningen är så markant att man verkligen bör titta på vad som har hänt, säger Ulric Andersson (S), landstingsråd.

Tar resurser

– Det är många projekt och annat, människor som tidigare jobbat i vården men som är avdelade att arbeta med ett särskilt projekt. Många av dem är säkert behjärtansvärda, men i ett läge som vi befinner oss i nu måste man sortera bland den typen av utvecklingsprojekt.

Är er bild att administrationen tar resurser från det vårdnära?

– Ja, det är klart att det gör. Det är ingen tvekan om att det är många som har varit i verksamheten som är och har varit inne och drivit projekt. Det är inget fel när man har resurser och kraft, men vi kanske inte kan driva projekt i samma omfattning om vi inte kan bemanna vårdavdelningar, säger Ulric Andersson.

Och fortsätter:

– Vi måste prioritera det som är vår kärnverksamhet just nu för att få stopp på den akuta situationen. Prioriterar man allt hamnar man i det läget vi är i.

Hur mycket de olika delarna av landstingets administration kostar är svårt att få en överblick av. Verksamhetsplanerarna är exempelvis utspridda på olika divisioner och avdelningar.

Men att det handlar om mycket pengar är ostridigt. Exempelvis kan sägas att landstingskansliets budget är nästan lika stor som budgeten för hela Torsby sjukhus.

Något som Vårdförbundet har reagerat på.

– Vi förstår inte hur kansliets budget kan vara nästan likvärdig med budgeten för ett sjukhus där det bedrivs dygnet runt-, akut- och högteknologisk vård, säger Ann-Britt Jonsson.

– Den summan som ett sjukhus kostar måste få vara högre än motsvarande summa för en administrativ enhet. Vi har ställt frågan: till vad går alla pengar som läggs på kansliet? Vi vill veta vad det är som kostar så mycket. Men än har vi inte fått något rakt svar.