2015-10-09 06:00

2015-10-09 09:10

"Tillsätt en haverikommission"

KARLSTAD: Psykologen HG Storm

Legitimerade psykologen HG Storm i Karlstad ser på nära håll hur den psykiska ohälsan växer i samhället.
– Det borde tillsättas en haverikommission med tanke på hur många som mår dåligt.

– Nära hälften av de som är sjukskrivna idag lider av psykisk ohälsa, det är en våldsam ökning. Vi behöver stanna upp och titta på hur det blev så här. I och med att de psykiska bekymren har blivit en folksjukdom så kan inte vårdsystemet hjälpa alla. Det är alldeles uppenbart för många som mår dåligt, säger legitimerade psykologen HG Storm.

– Vi behöver en tydligare lagstiftning både för individen och för vad landstingen ska ha för uppdrag. Det ser väldigt olika ut för huvudmännen i landet. I Värmland säger man att öppen vård är mantra, men ibland behövs det slutna rummet.

Varför mår många så dåligt i dag?

– Vi har upprättat system som är för tajta. De som är i arbete ska hinna så otroligt mycket mer och många högutbildade får ofta lägga mycket mer tid på administration, till exempel. Hur används resurserna, kompetensen? Strukturella förändringar behövs. Det handlar om livsstilsfrågor, arbetsmiljöer och skolmiljöer.

Varför faller så många unga igenom?

– Vi har upplevt en lång period av social nedrustning. Skillnaden mellan de som är med och de som står utanför är större. Utslagningen börjar redan i skolan, med betygssystemet. Tio till tolv procent kommer inte in på nationellt program på gymnasiet eller ut i arbetslivet. Vi har en väldigt stor grupp unga vuxna som bor kvar hemma och inte går i skola eller jobbar. Att inte ha en uppgift, att inte känna sig behövd, kan vara väldigt ångestskapande. Marginalisering leder alltid till psykisk ohälsa och det handlar inte längre om enskilda, sociala problem.

– Vi får ett extremt informationsflöde i dag och har blivit dåliga på att vila själen. Många barn är överaktiverade och har svårt att vara här och nu. Det finns ingen quick fix, livsstilsförändringar tar tid.

Vilka livsstilsförändringar är viktigast?

– Se över hur internet används, sömnen, motionen, maten. Och hur du får in närhet och upplevelser i livspusslet.

I dagarna lanserades en självmordslinje, vad tycker du om det?

– Jag tycker att det är bra att man har börjat prata om den vanligaste dödsorsaken bland unga män i dag. Alla känner vi nästan någon som har begått självmord. Det har varit tabu, det är bra att föra upp det till ytan. Vi måste ta upp det och ha kompetensen att möta de här människorna.

Vi lever i en orolig värld. Hur påverkas vi?

– Med den nya tekniken får vi ju allt rätt upp i ansiktet, barn som flyter i land till exempel. Vi använder olika psykologiska försvarsmekanismer. En del engagerar sig väldigt mycket, andra stänger av helt. Det är adekvat att känna oro, det är ingen sjukdom som patologisk ångest. Man behöver möta ungdomar och diskutera de här frågorna.


Fotnot
: Självmordslinjen som omnämns är landets första suicidpreventiva hjälplinje, tillgänglig dygnet runt. Den drivs av ideella föreningen Mind och riktar sig till den som funderar på att ta sitt liv. Man kan ringa 90101, mejla eller chatta anonymt. Om du mår väldigt dåligt och vill ha hjälp så fort som möjligt – ring 112 eller sök hjälp via en psykiatrisk akutmottagning.

– Nära hälften av de som är sjukskrivna idag lider av psykisk ohälsa, det är en våldsam ökning. Vi behöver stanna upp och titta på hur det blev så här. I och med att de psykiska bekymren har blivit en folksjukdom så kan inte vårdsystemet hjälpa alla. Det är alldeles uppenbart för många som mår dåligt, säger legitimerade psykologen HG Storm.

– Vi behöver en tydligare lagstiftning både för individen och för vad landstingen ska ha för uppdrag. Det ser väldigt olika ut för huvudmännen i landet. I Värmland säger man att öppen vård är mantra, men ibland behövs det slutna rummet.

Varför mår många så dåligt i dag?

– Vi har upprättat system som är för tajta. De som är i arbete ska hinna så otroligt mycket mer och många högutbildade får ofta lägga mycket mer tid på administration, till exempel. Hur används resurserna, kompetensen? Strukturella förändringar behövs. Det handlar om livsstilsfrågor, arbetsmiljöer och skolmiljöer.

Varför faller så många unga igenom?

– Vi har upplevt en lång period av social nedrustning. Skillnaden mellan de som är med och de som står utanför är större. Utslagningen börjar redan i skolan, med betygssystemet. Tio till tolv procent kommer inte in på nationellt program på gymnasiet eller ut i arbetslivet. Vi har en väldigt stor grupp unga vuxna som bor kvar hemma och inte går i skola eller jobbar. Att inte ha en uppgift, att inte känna sig behövd, kan vara väldigt ångestskapande. Marginalisering leder alltid till psykisk ohälsa och det handlar inte längre om enskilda, sociala problem.

– Vi får ett extremt informationsflöde i dag och har blivit dåliga på att vila själen. Många barn är överaktiverade och har svårt att vara här och nu. Det finns ingen quick fix, livsstilsförändringar tar tid.

Vilka livsstilsförändringar är viktigast?

– Se över hur internet används, sömnen, motionen, maten. Och hur du får in närhet och upplevelser i livspusslet.

I dagarna lanserades en självmordslinje, vad tycker du om det?

– Jag tycker att det är bra att man har börjat prata om den vanligaste dödsorsaken bland unga män i dag. Alla känner vi nästan någon som har begått självmord. Det har varit tabu, det är bra att föra upp det till ytan. Vi måste ta upp det och ha kompetensen att möta de här människorna.

Vi lever i en orolig värld. Hur påverkas vi?

– Med den nya tekniken får vi ju allt rätt upp i ansiktet, barn som flyter i land till exempel. Vi använder olika psykologiska försvarsmekanismer. En del engagerar sig väldigt mycket, andra stänger av helt. Det är adekvat att känna oro, det är ingen sjukdom som patologisk ångest. Man behöver möta ungdomar och diskutera de här frågorna.


Fotnot
: Självmordslinjen som omnämns är landets första suicidpreventiva hjälplinje, tillgänglig dygnet runt. Den drivs av ideella föreningen Mind och riktar sig till den som funderar på att ta sitt liv. Man kan ringa 90101, mejla eller chatta anonymt. Om du mår väldigt dåligt och vill ha hjälp så fort som möjligt – ring 112 eller sök hjälp via en psykiatrisk akutmottagning.