2017-06-10 06:00

2017-06-10 06:00

Den viktiga måltiden

LEDARE

Varje dag serveras det tre miljoner måltider inom vård, skola och omsorg i Sverige. Bra matvanor är bra för alla, oavsett bakgrund och viktig för en jämlik hälsa.

För barnen ger måltiden energi till att leka och lära och att få en sund inställning till mat.För sjuka och äldre kan bra mat medverka till att förebygga undernäring och ohälsa. Dessutom är måltiden för de flesta ett positivt avbrott i vardagen och bidrar till meningsfullhet och glädje.

I en kartläggning från Livsmedelsverket och Skolmatens vänner i höstas framkom att det finns stora skillnader i skolmatsverksamheten i kommunerna. Livsmedelskostnaderna för lunchen i de kommunala grundskolorna i landet var i genomsnitt 10,47 kr/elev och dag. Det finns kommuner som lägger upp till 14,62 kr/ per elev och den kommun som har lägst betalar 7,53 kr/elev. Det sägs att det inte behöver vara stor skillnad på kvaliteten även om kostnaden för livsmedel är lägre. Någon kommun kanske väljer att laga maten från grunden och får därigenom ofta en lägre kostnad.

I folkhälsonämnden i Karlskoga – Degerfors har det sedan många år pågått ett mycket aktivt arbete för att höja matkvaliteten. På tre år har andelen ekologisk mat gått från 9 till 30 procent. Det är en mycket positiv utveckling, även om det nationella målet på 60 procent inte har nåtts. När det gäller mejerivaror är nivån uppe på 92 procent. Dessutom köps allt färskt kött samt charkvaror från Värmland, vilket innebär både ekologiskt och närproducerat.

Häromveckan visade det sig att ambitionen att öka andelen ekologiskt odlad mat lönat sig. Då fick nämligen företrädare för folkhälsonämnden ta emot ett pris för sitt goda arbete av civilminister Ardalan Shekarabi.

Folkhälsonämndens ordförande, Christina Gustavsson, poängterar att maten är ett medel för att nå bättre meritvärden i skolan samt att nämnden arbetar för bra matkvalitet för att förebygga fallolyckor och ge de äldre energi. Ambitionen i nämnden är hög. Under nästa år diskuteras en ökning av ekologisk mat på 40 procent. Dessutom vill nämnden att maten ska vara svensk och helst närodlad. Närodlat för att slippa långa transporter. Även matmiljön ingår i diskussionerna, bland annat vikten av vuxen närvaro i restaurangen.

Det är alldeles utmärkt att vi har så aktiva och medvetna politiker och tjänstemän i nämnden och förvaltningen. De förtröttas inte i sin strävan att se till att deras gäster får en så bra måltidssituation som möjligt. Ambitionsnivån är mycket hög.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

För barnen ger måltiden energi till att leka och lära och att få en sund inställning till mat.För sjuka och äldre kan bra mat medverka till att förebygga undernäring och ohälsa. Dessutom är måltiden för de flesta ett positivt avbrott i vardagen och bidrar till meningsfullhet och glädje.

I en kartläggning från Livsmedelsverket och Skolmatens vänner i höstas framkom att det finns stora skillnader i skolmatsverksamheten i kommunerna. Livsmedelskostnaderna för lunchen i de kommunala grundskolorna i landet var i genomsnitt 10,47 kr/elev och dag. Det finns kommuner som lägger upp till 14,62 kr/ per elev och den kommun som har lägst betalar 7,53 kr/elev. Det sägs att det inte behöver vara stor skillnad på kvaliteten även om kostnaden för livsmedel är lägre. Någon kommun kanske väljer att laga maten från grunden och får därigenom ofta en lägre kostnad.

I folkhälsonämnden i Karlskoga – Degerfors har det sedan många år pågått ett mycket aktivt arbete för att höja matkvaliteten. På tre år har andelen ekologisk mat gått från 9 till 30 procent. Det är en mycket positiv utveckling, även om det nationella målet på 60 procent inte har nåtts. När det gäller mejerivaror är nivån uppe på 92 procent. Dessutom köps allt färskt kött samt charkvaror från Värmland, vilket innebär både ekologiskt och närproducerat.

Häromveckan visade det sig att ambitionen att öka andelen ekologiskt odlad mat lönat sig. Då fick nämligen företrädare för folkhälsonämnden ta emot ett pris för sitt goda arbete av civilminister Ardalan Shekarabi.

Folkhälsonämndens ordförande, Christina Gustavsson, poängterar att maten är ett medel för att nå bättre meritvärden i skolan samt att nämnden arbetar för bra matkvalitet för att förebygga fallolyckor och ge de äldre energi. Ambitionen i nämnden är hög. Under nästa år diskuteras en ökning av ekologisk mat på 40 procent. Dessutom vill nämnden att maten ska vara svensk och helst närodlad. Närodlat för att slippa långa transporter. Även matmiljön ingår i diskussionerna, bland annat vikten av vuxen närvaro i restaurangen.

Det är alldeles utmärkt att vi har så aktiva och medvetna politiker och tjänstemän i nämnden och förvaltningen. De förtröttas inte i sin strävan att se till att deras gäster får en så bra måltidssituation som möjligt. Ambitionsnivån är mycket hög.

Margareta Karlsson

Ledarskribent