2017-04-22 06:00

2017-04-22 06:00

Nej tillmer idrott

LEDARE

Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, beskrev redan 2003 motorikens betydelse för individens utveckling. Under åren har hennes och andra forskares studier påvisat att ett utökat antal idrottstimmar i skolan förbättrar koncentrationsförmågan och skolprestationen.

Även läkare, sjukgymnaster och andra specialister har försökt övertyga politiker om den positiva effekten av fysisk träning. Det är inte tillräckligt att röra sig ett par gånger i veckan för att få en förbättrad fysisk och psykisk hälsa. I dag talar många också om alltfler stillasittande barn och vuxna och vilka effekter detta kommer att få i framtiden.

Det märkliga är att Sverige är ett av de länder i Europa som har minst idrott på schemat. I Finland rekommenderas att barn mellan 7 och 18 år bör röra sig minst en till två timmar per dag. Nordiska rådets rekommendation är minst 60 minuters aktivitet varje dag för att ge allsidig träning.

Trots alla forskningsresultat, säger idrottsministern Gabriel Wikström, nej till utökade idrottstimmar i skolan. Han hänvisar till bristande kvalité och till att rörelse bör kunna utföras inom andra ämnen under skoldagen.

Professor Håkan Larsson menar att de negativa synpunkterna på kvalité, troligen syftar på att relativt många lärare är outbildade inom ämnet. Han säger också att det funnits skrivningar om daglig fysisk aktivitet i grundskolan i 15 år utan påtagligt resultat.

Trots att regeringen i närtid inte vill se någon utökning av idrottsämnet finns det skolor som tagit krafttag för att få eleverna mera aktiva. Flera skolor har schemalagda rastaktiviteter. Nu finns det också möjligheter för kommuner att söka statsbidrag från Skolverket för hälsofrämjande aktiviteter. Syftet är att skolresultaten ska förbättras.

Ryssbyskolan i Ljungby är en kommun som fått aktivitetspengar. De inleder varje skoldag med rörelse. Fyra dagar i veckan har eleverna i årskurs fem och sex ett pulspass på mellan 20 och 30 minuter. En dag i veckan har de vanlig lektion i idrott och hälsa. Resultaten är mycket positiva redan efter kort tid. Eleverna känner sig piggare och lärarna säger att det varit förvånansvärt lätt att få med sig eleverna.

Även Strandskolan i Karlstad har infört pulshöjande aktiviteter varje dag, i dagsläget för eleverna i årskurs nio. På sikt avser skolan att införa aktiviteterna för alla elever på skolan. Enligt de erfarenheter man fått ser man idag piggare elever. Skolan vill också bidra till en mer jämlik hälsa.

Det är bra att Skolverket fått pengar att dela ut till hälsofrämjande insatser, men det räcker inte långt. Troligen vore det ett bättre förslag att utöka idrottslektionerna. Det kan till och med vara så att båda alternativen behövs.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, beskrev redan 2003 motorikens betydelse för individens utveckling. Under åren har hennes och andra forskares studier påvisat att ett utökat antal idrottstimmar i skolan förbättrar koncentrationsförmågan och skolprestationen.

Även läkare, sjukgymnaster och andra specialister har försökt övertyga politiker om den positiva effekten av fysisk träning. Det är inte tillräckligt att röra sig ett par gånger i veckan för att få en förbättrad fysisk och psykisk hälsa. I dag talar många också om alltfler stillasittande barn och vuxna och vilka effekter detta kommer att få i framtiden.

Det märkliga är att Sverige är ett av de länder i Europa som har minst idrott på schemat. I Finland rekommenderas att barn mellan 7 och 18 år bör röra sig minst en till två timmar per dag. Nordiska rådets rekommendation är minst 60 minuters aktivitet varje dag för att ge allsidig träning.

Trots alla forskningsresultat, säger idrottsministern Gabriel Wikström, nej till utökade idrottstimmar i skolan. Han hänvisar till bristande kvalité och till att rörelse bör kunna utföras inom andra ämnen under skoldagen.

Professor Håkan Larsson menar att de negativa synpunkterna på kvalité, troligen syftar på att relativt många lärare är outbildade inom ämnet. Han säger också att det funnits skrivningar om daglig fysisk aktivitet i grundskolan i 15 år utan påtagligt resultat.

Trots att regeringen i närtid inte vill se någon utökning av idrottsämnet finns det skolor som tagit krafttag för att få eleverna mera aktiva. Flera skolor har schemalagda rastaktiviteter. Nu finns det också möjligheter för kommuner att söka statsbidrag från Skolverket för hälsofrämjande aktiviteter. Syftet är att skolresultaten ska förbättras.

Ryssbyskolan i Ljungby är en kommun som fått aktivitetspengar. De inleder varje skoldag med rörelse. Fyra dagar i veckan har eleverna i årskurs fem och sex ett pulspass på mellan 20 och 30 minuter. En dag i veckan har de vanlig lektion i idrott och hälsa. Resultaten är mycket positiva redan efter kort tid. Eleverna känner sig piggare och lärarna säger att det varit förvånansvärt lätt att få med sig eleverna.

Även Strandskolan i Karlstad har infört pulshöjande aktiviteter varje dag, i dagsläget för eleverna i årskurs nio. På sikt avser skolan att införa aktiviteterna för alla elever på skolan. Enligt de erfarenheter man fått ser man idag piggare elever. Skolan vill också bidra till en mer jämlik hälsa.

Det är bra att Skolverket fått pengar att dela ut till hälsofrämjande insatser, men det räcker inte långt. Troligen vore det ett bättre förslag att utöka idrottslektionerna. Det kan till och med vara så att båda alternativen behövs.

Margareta Karlsson

Ledarskribent