2016-09-30 14:21

2016-09-30 14:21

Ett hjärta för Sverige?

Regeringen har beslutat att gå med i Natos center för strategisk kommunikation; Stratcom. Inrikesminister Anders Ygeman motiverar medlemskapet i en intervju med Ekoredaktionen med att den som vill påverka Sverige och svenska intressen har väldigt många plattformar till sitt förfogande: ”Därför måste vi få en mycket bättre förmåga att avslöja den här typen av påverkanskampanjer men också möta den med motbudskap”, säger Ygeman till Ekot.

Konkreta exempel som nämns i intervjun är förfalskade brev från försvarsminister Peter Hultqvist som påverkar bilden av Sverige och att det finns centraler i Ryssland där personer anonymt försöker sprida felaktiga uppgifter och rykten på sociala medier.

Det är bra att regeringen agerar. Det psykologiska försvaret - motståndskraften mot rykten och fientlig propaganda - har alltid varit viktigt i säkerhetspolitiken.

Läget i Sverige förvärras av att vi idag har ett riksdagsparti som inte är nationellt pålitligt. Sverigedemokraterna framträder alltmer som en tummelplats för människor som gärna vill vara nyttiga idioter för Sverigefientlig propaganda. Expressens ledarsida sammanfattar elegant hur det funderar i sådana här sammanhang: ”Ytterkantsgrupper - det må vara politiska extremister, vaccinskeptiker eller GMO-motståndare - betraktas som särskilt mottagliga för påverkan och indoktrinering. De (--) misstror nyhetsrapportering och vetenskap och (--) kan utgöra det fotfäste i väst som Ryssland behöver för att få gehör för sin agenda.”

Riksdagsledamoten och SD: s partiikon Kent Ekeroth är en central gestalt i arbetet med att destabilisera Sverige. På kort tid har två av Ekeroths rekryteringar - Dick Abrahamsson och den mystiske ”Putilov” - till SD: s riksdagskansli fått sparken sedan de avslöjats som säkerhetsrisker. Nu är det dags för partiledningen att även befria sig från Kent Ekeroth.

Under andra världskriget tvingades den dåvarande S-ledda regeringen att övervaka och även internera många kommunister eftersom de var mer trogna Sovjet än Sverige. Kommunisterna var potentiella landsförrädare. Då var det bokstavligen blodigt allvar med världskrig alldeles inpå knutarna. Där är vi långtifrån än.

Men självfallet behöver SD upp till bevis. Bankar hjärtat helt och fullt för Sverige och svenska intressen? Eller är det okej för ledande partipolitiker att delta i illasinnade påverkanskampanjer mot Sverige?

Väljer Jimmie Åkesson att passivt låta Ekeroth hålla på med sitt så får SD också finna sig i att betraktas som en del av de psykologiska säkerhetsproblem som Nato och Anders Ygeman nu tar itu med.

Widar Andersson

Folkbladet

Regeringen har beslutat att gå med i Natos center för strategisk kommunikation; Stratcom. Inrikesminister Anders Ygeman motiverar medlemskapet i en intervju med Ekoredaktionen med att den som vill påverka Sverige och svenska intressen har väldigt många plattformar till sitt förfogande: ”Därför måste vi få en mycket bättre förmåga att avslöja den här typen av påverkanskampanjer men också möta den med motbudskap”, säger Ygeman till Ekot.

Konkreta exempel som nämns i intervjun är förfalskade brev från försvarsminister Peter Hultqvist som påverkar bilden av Sverige och att det finns centraler i Ryssland där personer anonymt försöker sprida felaktiga uppgifter och rykten på sociala medier.

Det är bra att regeringen agerar. Det psykologiska försvaret - motståndskraften mot rykten och fientlig propaganda - har alltid varit viktigt i säkerhetspolitiken.

Läget i Sverige förvärras av att vi idag har ett riksdagsparti som inte är nationellt pålitligt. Sverigedemokraterna framträder alltmer som en tummelplats för människor som gärna vill vara nyttiga idioter för Sverigefientlig propaganda. Expressens ledarsida sammanfattar elegant hur det funderar i sådana här sammanhang: ”Ytterkantsgrupper - det må vara politiska extremister, vaccinskeptiker eller GMO-motståndare - betraktas som särskilt mottagliga för påverkan och indoktrinering. De (--) misstror nyhetsrapportering och vetenskap och (--) kan utgöra det fotfäste i väst som Ryssland behöver för att få gehör för sin agenda.”

Riksdagsledamoten och SD: s partiikon Kent Ekeroth är en central gestalt i arbetet med att destabilisera Sverige. På kort tid har två av Ekeroths rekryteringar - Dick Abrahamsson och den mystiske ”Putilov” - till SD: s riksdagskansli fått sparken sedan de avslöjats som säkerhetsrisker. Nu är det dags för partiledningen att även befria sig från Kent Ekeroth.

Under andra världskriget tvingades den dåvarande S-ledda regeringen att övervaka och även internera många kommunister eftersom de var mer trogna Sovjet än Sverige. Kommunisterna var potentiella landsförrädare. Då var det bokstavligen blodigt allvar med världskrig alldeles inpå knutarna. Där är vi långtifrån än.

Men självfallet behöver SD upp till bevis. Bankar hjärtat helt och fullt för Sverige och svenska intressen? Eller är det okej för ledande partipolitiker att delta i illasinnade påverkanskampanjer mot Sverige?

Väljer Jimmie Åkesson att passivt låta Ekeroth hålla på med sitt så får SD också finna sig i att betraktas som en del av de psykologiska säkerhetsproblem som Nato och Anders Ygeman nu tar itu med.

Widar Andersson

Folkbladet