2016-09-12 06:00

2016-09-12 06:00

Åtgärder brådskar

Ordförande Anna Ekström i Skolkommission, som just nu undersöker varför svenska skolelever fortsätter att halka efter med skolresultaten, har begärt förlängd tid för att lägga fram utredningen.

Enligt direktiven skulle kommissionen presentera åtgärder senast den 13 januari 2017. Deadline önskar man nu flytta till 30 juni 2017.

Som orsak anger hon bland annat, att det rör sig om komplexa frågeställningar och att förslagen till åtgärder måste vara genomarbetade och förankrade.

Visst kan man förstå att det är besvärliga problem som kommissionen ställs inför. Men det brådskar! Hur många årskullar ska fortsatt drabbas av nya snabba förslag till förändringar.

Just nu liknar politikernas utspel popcornspolitik. Det ena förslaget efter det andra poppar upp. Det inger inget förtroende. Läsförståelsen blir knappast bättre om man byter namn på höstlovet till läslov. Nu ska sägas att det satsas en hel del på mer matteundervisning och lovskolor. Lönelyftet för förstelärare kan dock skapa problem genom oklara kriterier för vem som är särskilt duktig i sitt yrke.

Jag tror att det i grunden saknas en genomgripande strategi för den svenska skolan.

Därför kändes det välgörande när pedagogikprofessorn Jonas Lindrot bad om ursäkt för feltänkta idéer om lärarnas utbildning och roll under 1990-talet. Att rollen ändrades från kunskapsförmedlare till handledare. Grupparbete var populärt och eleverna skulle själva utforma sitt lärande. En hel del har visat sig ineffektivt.

Det är nu dags att den svenska skolan flumsäkras och att lärarna återtar sin status. Elever och föräldrar som kräsna konsumenter ska inte vara de som bestämmer vad som ska göras eller läras.

Medinflytande är bra inom vissa gränser. Det är naturligtvis bra att eleverna lär sig att tänka kritiskt och blir kreativa. Men att ständigt ifrågasätta tillsägelser, regler och provens svårighetsgrad skapar ingen bra förutsättning för lärande.

Dessutom är det också nödvändigt att eleverna kommer till skolan. I Angered i Göteborg har skolledningen i höst anställt 21 personer för att få bukt med skolket. Skrämmande att det ska behövas. Man häpnar!

Det brådskar alltså med skolkommissionens utredning och att det kommer konkreta förslag. Oavsett kommer det att ta mycket lång tid att vända på den svenska undervisningsskutan.

Hur många elever ska behöva gå genom ett undervisningssystem som i många delar inte fungerar? Förhoppningsvis får vi svaret av Skolkommissionen.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Enligt direktiven skulle kommissionen presentera åtgärder senast den 13 januari 2017. Deadline önskar man nu flytta till 30 juni 2017.

Som orsak anger hon bland annat, att det rör sig om komplexa frågeställningar och att förslagen till åtgärder måste vara genomarbetade och förankrade.

Visst kan man förstå att det är besvärliga problem som kommissionen ställs inför. Men det brådskar! Hur många årskullar ska fortsatt drabbas av nya snabba förslag till förändringar.

Just nu liknar politikernas utspel popcornspolitik. Det ena förslaget efter det andra poppar upp. Det inger inget förtroende. Läsförståelsen blir knappast bättre om man byter namn på höstlovet till läslov. Nu ska sägas att det satsas en hel del på mer matteundervisning och lovskolor. Lönelyftet för förstelärare kan dock skapa problem genom oklara kriterier för vem som är särskilt duktig i sitt yrke.

Jag tror att det i grunden saknas en genomgripande strategi för den svenska skolan.

Därför kändes det välgörande när pedagogikprofessorn Jonas Lindrot bad om ursäkt för feltänkta idéer om lärarnas utbildning och roll under 1990-talet. Att rollen ändrades från kunskapsförmedlare till handledare. Grupparbete var populärt och eleverna skulle själva utforma sitt lärande. En hel del har visat sig ineffektivt.

Det är nu dags att den svenska skolan flumsäkras och att lärarna återtar sin status. Elever och föräldrar som kräsna konsumenter ska inte vara de som bestämmer vad som ska göras eller läras.

Medinflytande är bra inom vissa gränser. Det är naturligtvis bra att eleverna lär sig att tänka kritiskt och blir kreativa. Men att ständigt ifrågasätta tillsägelser, regler och provens svårighetsgrad skapar ingen bra förutsättning för lärande.

Dessutom är det också nödvändigt att eleverna kommer till skolan. I Angered i Göteborg har skolledningen i höst anställt 21 personer för att få bukt med skolket. Skrämmande att det ska behövas. Man häpnar!

Det brådskar alltså med skolkommissionens utredning och att det kommer konkreta förslag. Oavsett kommer det att ta mycket lång tid att vända på den svenska undervisningsskutan.

Hur många elever ska behöva gå genom ett undervisningssystem som i många delar inte fungerar? Förhoppningsvis får vi svaret av Skolkommissionen.

Margareta Karlsson

Ledarskribent