2016-09-03 06:00

2016-09-03 06:00

Har sett bättre dagar

EU. Kol- och Stålunionen, EG och EU har varit en fantastisk framgångssaga för Europas folk. Inget snack om den saken.

När diktaturerna som var byggda på 1900-talsideologierna nazism, fascism och kommunism kämpats ner och rostat ihop, byggde de europeiska organen uthålligt och envetet upp institutioner för demokrati, marknadsekonomi och för mänskliga rättigheter.

Under skyddet från EU och genom ett nära samarbete med USA har det forna Västtyskland under fredliga former transformerats till det Tyskland som idag dominerar det europeiska samarbetet.

Gamla diktaturländer som Portugal, Spanien och Grekland lyftes utan några större karenstider in i den demokratiska gemenskapen på 1980-talet. Ett stort antal forna kommunistdiktaturer blev medlemmar på 00-talet.

Dagens EU utgör en mix av länder som varit på alla tänkbara sidor i Europas konflikter och krig under 1900-talet.

Fokus har hela tiden legat på utvidgning av samarbetet. 28 länder ingår numera i föreningen.

EU har således en lysande historia. Den inre marknadens friheter har tillsammans med freds- och byråkratimekanismerna satt länderna i knät på varandra; förenade av starka gemensamma intressen.

Hur det blir med framtiden för EU tål verkligen att diskuteras. Jag tänker inte enbart på att Storbritannien har beslutat att lämna EU. Utträdesprocessen är naturligtvis ett viktigt steg åt fel håll för EU.

Det går i och för sig att anföra att Storbritannien egentligen aldrig har varit medlem i EU.

Britterna gick med i EG 1973 och det gamla frihandelsimperiet har tydligt under decennierna visat att intresset för överstatliga politikunioner med EU: s fastland är minimalt.

Folkvandringarna och frihandeln är två gedigna problemområden som mycket väl kan visa sig bli avgörande för om Brexit är ett hack i kurvan eller en del i en utveckling där det visar sig att EU har sett bättre dagar.

Lyckas nationella protektionister i Tyskland och Frankrike stoppa EU: s frihandelsavtal med USA?

Klarar EU av att skapa ett modernt, effektivt och rimligt gemensamt regelverk för hur folkvandringar från söder och öster ska omhändertas?

Widar Andersson

Folkbladet

När diktaturerna som var byggda på 1900-talsideologierna nazism, fascism och kommunism kämpats ner och rostat ihop, byggde de europeiska organen uthålligt och envetet upp institutioner för demokrati, marknadsekonomi och för mänskliga rättigheter.

Under skyddet från EU och genom ett nära samarbete med USA har det forna Västtyskland under fredliga former transformerats till det Tyskland som idag dominerar det europeiska samarbetet.

Gamla diktaturländer som Portugal, Spanien och Grekland lyftes utan några större karenstider in i den demokratiska gemenskapen på 1980-talet. Ett stort antal forna kommunistdiktaturer blev medlemmar på 00-talet.

Dagens EU utgör en mix av länder som varit på alla tänkbara sidor i Europas konflikter och krig under 1900-talet.

Fokus har hela tiden legat på utvidgning av samarbetet. 28 länder ingår numera i föreningen.

EU har således en lysande historia. Den inre marknadens friheter har tillsammans med freds- och byråkratimekanismerna satt länderna i knät på varandra; förenade av starka gemensamma intressen.

Hur det blir med framtiden för EU tål verkligen att diskuteras. Jag tänker inte enbart på att Storbritannien har beslutat att lämna EU. Utträdesprocessen är naturligtvis ett viktigt steg åt fel håll för EU.

Det går i och för sig att anföra att Storbritannien egentligen aldrig har varit medlem i EU.

Britterna gick med i EG 1973 och det gamla frihandelsimperiet har tydligt under decennierna visat att intresset för överstatliga politikunioner med EU: s fastland är minimalt.

Folkvandringarna och frihandeln är två gedigna problemområden som mycket väl kan visa sig bli avgörande för om Brexit är ett hack i kurvan eller en del i en utveckling där det visar sig att EU har sett bättre dagar.

Lyckas nationella protektionister i Tyskland och Frankrike stoppa EU: s frihandelsavtal med USA?

Klarar EU av att skapa ett modernt, effektivt och rimligt gemensamt regelverk för hur folkvandringar från söder och öster ska omhändertas?

Widar Andersson

Folkbladet