2016-08-27 06:00

2016-08-27 06:00

Går på pengarna

Regeringen visste vad den gjorde när reformförslaget om ”Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatsen”presenterades för något år sedan.

Förslaget siktade rakt på pengarna. Arbetsgivarna skulle betala ett slags ”extraskatt”på långa sjukskrivningar. Vilket inte minst hade drabbat kommuner och landsting där långa sjukskrivningar är överlägset vanligast. Företagarorganisationerna stämde in i kritiken; det fanns uppenbara risker att särskilt små företag skulle åka på sjukskattchockkostnader om regeringen genomförde sitt förslag.

Parterna på arbetsmarknaden gjorde gemensam sak och arbetade fram ett eget förslag där de lovade att vidta en rad åtgärder för att minska sjukfrånvaron; förutsatt att regeringen drog tillbaka sitt reformförslag.

Vilket socialförsäkringsminister Annika Strandhäll nu har gjort. Vilket inte betyder att problemen försvinner. Även om utgifterna för tillfället tycks ha planat ut så har kostnaderna för sjukskrivningen skenat i höjden sedan 2010. Enligt regeringens egna prognoser kommer sjukskrivningarna –om inget görs - snart att kosta skattebetalarna 50 miljarder kronor om året.

Parterna Svenskt Näringsliv, LO och PTK har gjort en gemensam avsiktsförklaring. Huvudspåret är att sjukförsäkringen ska anser ”ta tillvara arbetsförmåga. Därför är det viktigt att sjukförsäkringen medverkar till snabba och adekvata åtgärder som leder tillbaka till arbete, men också till åtgärder som förhindrar och förebygger sjukfrånvaro.”Parterna konstaterar klokt att förtroendet för sjukförsäkringen skadas av att ”nivån på sjukfrånvaron uppvisar stora variationer”och att de stora variationerna ”inte speglar den goda hälsan i befolkningen och arbetsmiljön.”Andra stabila utgångspunkter i avsiktsförklaringen är parternas betoning av att ”försäkringsperspektivet i den allmänna sjukförsäkringen bör värnas. Därför är det centralt med en koppling mellan avgift och förmån.”Parterna har helt rätt i att sjukfrånvaron bör spegla hälsoläget i befolkningen. Det som just nu speglas i sjukskrivningsstatistiken är sannolikt en mängd olika saker; varav flera inte har där att göra.

Annika Strandhäll har nu fått bollen i rullning på ett bra sätt. Inga kostnader kan tillåtas bli vad de blir. Särskilt inte kostnader av den här omfattningen. Tidigare i veckan meddelade finansminister Magdalena Andersson att regeringen räknar med att den återreglerade invandringen minskar utgifterna med ungefär 100 miljarder kronor fram till 2020. Annika Strandhälls bidrag till bättre statsfinanser kan också bli stort och rejält.

Widar Andersson

Folkbladet

Förslaget siktade rakt på pengarna. Arbetsgivarna skulle betala ett slags ”extraskatt”på långa sjukskrivningar. Vilket inte minst hade drabbat kommuner och landsting där långa sjukskrivningar är överlägset vanligast. Företagarorganisationerna stämde in i kritiken; det fanns uppenbara risker att särskilt små företag skulle åka på sjukskattchockkostnader om regeringen genomförde sitt förslag.

Parterna på arbetsmarknaden gjorde gemensam sak och arbetade fram ett eget förslag där de lovade att vidta en rad åtgärder för att minska sjukfrånvaron; förutsatt att regeringen drog tillbaka sitt reformförslag.

Vilket socialförsäkringsminister Annika Strandhäll nu har gjort. Vilket inte betyder att problemen försvinner. Även om utgifterna för tillfället tycks ha planat ut så har kostnaderna för sjukskrivningen skenat i höjden sedan 2010. Enligt regeringens egna prognoser kommer sjukskrivningarna –om inget görs - snart att kosta skattebetalarna 50 miljarder kronor om året.

Parterna Svenskt Näringsliv, LO och PTK har gjort en gemensam avsiktsförklaring. Huvudspåret är att sjukförsäkringen ska anser ”ta tillvara arbetsförmåga. Därför är det viktigt att sjukförsäkringen medverkar till snabba och adekvata åtgärder som leder tillbaka till arbete, men också till åtgärder som förhindrar och förebygger sjukfrånvaro.”Parterna konstaterar klokt att förtroendet för sjukförsäkringen skadas av att ”nivån på sjukfrånvaron uppvisar stora variationer”och att de stora variationerna ”inte speglar den goda hälsan i befolkningen och arbetsmiljön.”Andra stabila utgångspunkter i avsiktsförklaringen är parternas betoning av att ”försäkringsperspektivet i den allmänna sjukförsäkringen bör värnas. Därför är det centralt med en koppling mellan avgift och förmån.”Parterna har helt rätt i att sjukfrånvaron bör spegla hälsoläget i befolkningen. Det som just nu speglas i sjukskrivningsstatistiken är sannolikt en mängd olika saker; varav flera inte har där att göra.

Annika Strandhäll har nu fått bollen i rullning på ett bra sätt. Inga kostnader kan tillåtas bli vad de blir. Särskilt inte kostnader av den här omfattningen. Tidigare i veckan meddelade finansminister Magdalena Andersson att regeringen räknar med att den återreglerade invandringen minskar utgifterna med ungefär 100 miljarder kronor fram till 2020. Annika Strandhälls bidrag till bättre statsfinanser kan också bli stort och rejält.

Widar Andersson

Folkbladet