2016-08-25 06:00

2016-08-25 06:00

Hur bra är regionerna?

LEDARE

I början av 2000-talet var jag delaktig i ett arbete på Näringsdepartementet för att förbättra för näringsidkare i 47 inlandskommuner. Detta inom ramen för Inlandsdelegationen.

Det var väldigt lätt att inse att många av kommunerna hade mycket emot sig för ett framgångsrikt näringslivsarbete. Ofta handlade det om dåliga kommunikationer, men också om de stora avstånden till utbildningsorter och brist på välutbildad arbetskraft.

När jag denna sommar fick möjlighet att resa utmed norrlandskusten och in i Ådalen, blev det en intressant påminnelse om hur olika förutsättningarna är i olika delar av Sverige. Det var oroande att se hur Sverige håller på att delas.

Många småorter hade utarmats bit för bit. Skolan hade lagts ner. Posten, bankkontoret, bensinstationen och affären var borta. Vackra, gamla gårdar hade förfallit och jordbruken lagts ner ett efter ett. Några få orter blomstrar fortfarande, men befolkningen har mycket att kämpa emot. Hur utvecklingen ska kunna vändas är svårt att förstå.

Förslaget från Indelningskommittén är en enormt stor region. Här läggs Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samman till Norrlands län. Detta ska träda i kraft den 1 januari 2019, samma datum som Svealandsregionen och Västra Götaland. Skälet till att börja med genomförandet av dessa gigantiska regioner är, enligt indelningskommittén, att stödet för sammanslagning är störst i dessa regioner.

I ett pressmeddelande sägs också att man vill trygga en hållbar tillväxt i hela landet och skapa förutsättningar för en levande landsbygd. Då krävs en samhällsorganisation som i ökad omfattning möjliggör en positiv utveckling även utanför storstadsområdena.

Om dessa storregioner gynnar tillväxten i exempelvis norra Sverige kan man fundera över, men flera av de personer i Ådalen, som jag diskuterade med var mycket skeptiska. De ansåg att avstånden i de olika länen redan idag var mycket stora. Man var bland annat rädd för att avståndet mellan medborgare och politiker skulle öka ytterligare och att demokratin därigenom försämras.

Ronny Svensson, statsvetare och samhällsdebattör, är inne på samma linje. Han säger till Dagens Samhälle att reformfrågan kommer uppifrån, med agendan att landet ska bli lättare att styra från centralt håll. Han påpekar också vad som hänt storregionen Västra Götaland, där man dolt vad som hänt, med exempelvis flera medelstora sjukhus som monterats ner till vårdcentraler.

Argumenten mot storregioner är desamma som framförts i Region Örebro Län. Centralisering av sjukhus är ett av argumenten, men också rädslan för att framgångsrika samarbeten med exempelvis utbildning och kommunikationer ska slås sönder.

Vad som kommer att hända och vilka fördelarna är med de mycket stora regionerna är frågor som många undrar över. Det har de ansvariga inte lyckats förklara.

Klart är att fortsättning följer.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Det var väldigt lätt att inse att många av kommunerna hade mycket emot sig för ett framgångsrikt näringslivsarbete. Ofta handlade det om dåliga kommunikationer, men också om de stora avstånden till utbildningsorter och brist på välutbildad arbetskraft.

När jag denna sommar fick möjlighet att resa utmed norrlandskusten och in i Ådalen, blev det en intressant påminnelse om hur olika förutsättningarna är i olika delar av Sverige. Det var oroande att se hur Sverige håller på att delas.

Många småorter hade utarmats bit för bit. Skolan hade lagts ner. Posten, bankkontoret, bensinstationen och affären var borta. Vackra, gamla gårdar hade förfallit och jordbruken lagts ner ett efter ett. Några få orter blomstrar fortfarande, men befolkningen har mycket att kämpa emot. Hur utvecklingen ska kunna vändas är svårt att förstå.

Förslaget från Indelningskommittén är en enormt stor region. Här läggs Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samman till Norrlands län. Detta ska träda i kraft den 1 januari 2019, samma datum som Svealandsregionen och Västra Götaland. Skälet till att börja med genomförandet av dessa gigantiska regioner är, enligt indelningskommittén, att stödet för sammanslagning är störst i dessa regioner.

I ett pressmeddelande sägs också att man vill trygga en hållbar tillväxt i hela landet och skapa förutsättningar för en levande landsbygd. Då krävs en samhällsorganisation som i ökad omfattning möjliggör en positiv utveckling även utanför storstadsområdena.

Om dessa storregioner gynnar tillväxten i exempelvis norra Sverige kan man fundera över, men flera av de personer i Ådalen, som jag diskuterade med var mycket skeptiska. De ansåg att avstånden i de olika länen redan idag var mycket stora. Man var bland annat rädd för att avståndet mellan medborgare och politiker skulle öka ytterligare och att demokratin därigenom försämras.

Ronny Svensson, statsvetare och samhällsdebattör, är inne på samma linje. Han säger till Dagens Samhälle att reformfrågan kommer uppifrån, med agendan att landet ska bli lättare att styra från centralt håll. Han påpekar också vad som hänt storregionen Västra Götaland, där man dolt vad som hänt, med exempelvis flera medelstora sjukhus som monterats ner till vårdcentraler.

Argumenten mot storregioner är desamma som framförts i Region Örebro Län. Centralisering av sjukhus är ett av argumenten, men också rädslan för att framgångsrika samarbeten med exempelvis utbildning och kommunikationer ska slås sönder.

Vad som kommer att hända och vilka fördelarna är med de mycket stora regionerna är frågor som många undrar över. Det har de ansvariga inte lyckats förklara.

Klart är att fortsättning följer.

Margareta Karlsson

Ledarskribent