2016-07-21 06:00

2016-07-21 06:00

Myten om Dupont

LEDARE

I fiktionens värld skulle listan över korkade poliser kunna göras lång.

I Sverige har vi våra alldeles egna Kling och Klang som försökte sätta stopp för Pippi Långstrumps egensinniga påhitt – och säg vilken deckare som vore komplett utan en dålig polis som, avsiktligt eller inte, sätter krokben för sina kollegors utredningar.

Det är en bild som är lika gammal som polisyrket självt –och som tycks ha vaknat i mångas huvuden förra veckan, när nyheten om att antagningskraven på den svenska polisutbildningen sänkts. I stället för fyra av nio, kommer det nu att räcka med en trea på begåvningstestet för att bli antagen.

Skämten om den nya kullen poliser har duggat tätt –från bilder på Kling och Klang till referenser till den klassiska, amerikanska filmserien Polisskolan. Det gäller dock att hålla isär fiktionen och de populärkulturella bilder vi har i huvudet från verkligheten.

För visst finns det ett negativt symbolvärde i att sänka kraven vid en antagning. Det ser inte bra ut, och i den bästa av alla världar hade varje polis klarat proven med högsta betyg.

Samtidigt gäller det att hålla huvudet kallt, och fråga vad en sådan sänkning betyder. Tror någon av dem som har ifrågasatt sänkningen på fullaste allvar att de ute på fältet skulle kunna märka skillnaden på den polis som fått ett högt eller lågt betyg på antagningens begåvningstest?

Vårt samhälle är mycket intresserat, för att inte säga besatt, av att kvantifiera människors egenskaper och redovisa dem i siffror.

Ofta är det en bra och rättvis metod för att skilja exempelvis ansökningar från varandra –men vi måste akta sig för att tro att siffrorna säger den slutliga sanningen om en människa.

Det kommer alltid att finnas bra poliser, och det kommer alltid att finnas dåliga poliser. Så är det i alla yrkesgrupper.

Men det är min bergfasta övertygelse att det som gör dig till en bra polis inte är vem du är när du börjar utbildningen, utan vem du är när du avslutar den och går ut i tjänst.

Om vi vill ha en effektivare poliskår borde vi prata om polisens arbetssätt, organisation och metod. Inte om vem som råkade få högst betyg på ett prov.

Måns Wadensjö

Folkbladet

I Sverige har vi våra alldeles egna Kling och Klang som försökte sätta stopp för Pippi Långstrumps egensinniga påhitt – och säg vilken deckare som vore komplett utan en dålig polis som, avsiktligt eller inte, sätter krokben för sina kollegors utredningar.

Det är en bild som är lika gammal som polisyrket självt –och som tycks ha vaknat i mångas huvuden förra veckan, när nyheten om att antagningskraven på den svenska polisutbildningen sänkts. I stället för fyra av nio, kommer det nu att räcka med en trea på begåvningstestet för att bli antagen.

Skämten om den nya kullen poliser har duggat tätt –från bilder på Kling och Klang till referenser till den klassiska, amerikanska filmserien Polisskolan. Det gäller dock att hålla isär fiktionen och de populärkulturella bilder vi har i huvudet från verkligheten.

För visst finns det ett negativt symbolvärde i att sänka kraven vid en antagning. Det ser inte bra ut, och i den bästa av alla världar hade varje polis klarat proven med högsta betyg.

Samtidigt gäller det att hålla huvudet kallt, och fråga vad en sådan sänkning betyder. Tror någon av dem som har ifrågasatt sänkningen på fullaste allvar att de ute på fältet skulle kunna märka skillnaden på den polis som fått ett högt eller lågt betyg på antagningens begåvningstest?

Vårt samhälle är mycket intresserat, för att inte säga besatt, av att kvantifiera människors egenskaper och redovisa dem i siffror.

Ofta är det en bra och rättvis metod för att skilja exempelvis ansökningar från varandra –men vi måste akta sig för att tro att siffrorna säger den slutliga sanningen om en människa.

Det kommer alltid att finnas bra poliser, och det kommer alltid att finnas dåliga poliser. Så är det i alla yrkesgrupper.

Men det är min bergfasta övertygelse att det som gör dig till en bra polis inte är vem du är när du börjar utbildningen, utan vem du är när du avslutar den och går ut i tjänst.

Om vi vill ha en effektivare poliskår borde vi prata om polisens arbetssätt, organisation och metod. Inte om vem som råkade få högst betyg på ett prov.

Måns Wadensjö

Folkbladet