2016-07-12 14:27

2016-07-12 14:27

Alla måste få veta

FRAMTIDEN: De nya FN-målen

Få svenskar känner till FN:s nya globala mål, ännu färre tror att de är möjliga nå målen om att utrota fattigdomen och hungern till år 2030. För att nå de nya målen måste så många som möjligt veta om att de överhuvudtaget existerar.

De nya hållbarhetsmålen? Nej, de känner jag inte till. Min mamma är 87 år och fortfarande intresserad av omvärlden; hon läser morgontidningen, lyssnar på radio och tv-nyheterna. Men FN:s nya hållbarhetsmål för global utveckling har inte nått henne.

Hon är inte ensam. Enligt en ny undersökning som vi på We Effect har låtit Sifo göra känner bara tre av tio svenskar till de nya FN-målen. Målen antogs i höstas och ersätter milleniemålen. Ännu färre svenskar tror att de högst prioriterade målen, att utrota fattigdomen och hungern till år 2030, är möjliga att uppnå.

Inget av resultaten är särskilt förvånande. Men utfallet är en viktig väckarklocka för hur långt vi har kvar till ett av de viktigaste stegen för att nå målen, att så många som möjligt känner till dem.

För säg den person som tror att det är möjligt att nå de tuffa målen utan att känna till att de finns? Än mindre benägen är hen att vilja hjälpa till att nå målen genom att minska sitt eget klimatavtryck eller skänka pengar till insatser som gör skillnad.

Undersökningen visar kort och gott att vi måste kavla upp ärmarna och göra frågan mer levande runt köksborden och i samhällsdebatten. Jag tror följande är avgörande i det arbetet:

1. Vad kallar vi målen egentligen? Agenda 2030, SDG-målen, globala målen, nya FN-målen, hållbarhetsmålen... Även för oss som arbetar med frågorna dagligen är det svårt att hålla tungan rätt i mun. Att Agenda 2030 är vägen fram till målen gör det inte lättare. Vad sägs om att vi försöker hålla oss till ett namn och upprepa det med en dåres envishet? Repetition är kunskapens moder.

2. Vilka är människorna bakom målen? Det är lätt att fastna i stora siffror, procenttal, minskningar och antagande. Vi behöver bli bättre på att lyfta människorna som de 17 målen och 169 delmålen faktiskt handlar om. Själv berättar jag ofta om villkoren för bondekvinnor i fattiga länder. Att de har världens tuffaste jobb. Men att de kan få det mycket bättre, med rätt stöd. Jag återvände själv nyligen till en grupp kvinnor i Machakos i Kenya. Efter tre års samarbete med We Effect har de förvandlat en liten åkerlapp med sisalodlingar till en blomstrande affärsrörelse med korgtillverkning. De står numera på egna ben och bidrar till att många får en trygg tillgång till både mat och utbildning.

3. Låt oss samarbeta mer!Regeringen har sagt att Sverige ska bli bäst i att nå FN:s nya utvecklingsmål. SVT:s Världens barn-satsning är ett bra exempel på ett framgångsrikt samarbete människor emellan. Där talar vi inte om oss själva utan om det vi är till för; att eliminera fattigdomen. Kanske kan vi hitta ett brett samarbete också kring de nya hållbarhetsmålen?

We Effects Sifo-undersökning sänder också positiva signaler. Den visar att fyra av tio unga, dubbelt så många som i de äldre åldersgrupperna, tror att vi kan utrota fattigdomen och hungern till 2030. Om vi nu bara kan göra de nya målen mer kända kommer möjligheterna att nå dem att öka betydligt. Eller: när min mamma berättar för sina barnbarn om denna världens största satsning för att utrota fattigdomen, så kommer den yngre generationen att genast dra sitt strå till stacken för att vi ska nå målen.

Anneli Rogeman

vd We Effect

 

De nya hållbarhetsmålen? Nej, de känner jag inte till. Min mamma är 87 år och fortfarande intresserad av omvärlden; hon läser morgontidningen, lyssnar på radio och tv-nyheterna. Men FN:s nya hållbarhetsmål för global utveckling har inte nått henne.

Hon är inte ensam. Enligt en ny undersökning som vi på We Effect har låtit Sifo göra känner bara tre av tio svenskar till de nya FN-målen. Målen antogs i höstas och ersätter milleniemålen. Ännu färre svenskar tror att de högst prioriterade målen, att utrota fattigdomen och hungern till år 2030, är möjliga att uppnå.

Inget av resultaten är särskilt förvånande. Men utfallet är en viktig väckarklocka för hur långt vi har kvar till ett av de viktigaste stegen för att nå målen, att så många som möjligt känner till dem.

För säg den person som tror att det är möjligt att nå de tuffa målen utan att känna till att de finns? Än mindre benägen är hen att vilja hjälpa till att nå målen genom att minska sitt eget klimatavtryck eller skänka pengar till insatser som gör skillnad.

Undersökningen visar kort och gott att vi måste kavla upp ärmarna och göra frågan mer levande runt köksborden och i samhällsdebatten. Jag tror följande är avgörande i det arbetet:

1. Vad kallar vi målen egentligen? Agenda 2030, SDG-målen, globala målen, nya FN-målen, hållbarhetsmålen... Även för oss som arbetar med frågorna dagligen är det svårt att hålla tungan rätt i mun. Att Agenda 2030 är vägen fram till målen gör det inte lättare. Vad sägs om att vi försöker hålla oss till ett namn och upprepa det med en dåres envishet? Repetition är kunskapens moder.

2. Vilka är människorna bakom målen? Det är lätt att fastna i stora siffror, procenttal, minskningar och antagande. Vi behöver bli bättre på att lyfta människorna som de 17 målen och 169 delmålen faktiskt handlar om. Själv berättar jag ofta om villkoren för bondekvinnor i fattiga länder. Att de har världens tuffaste jobb. Men att de kan få det mycket bättre, med rätt stöd. Jag återvände själv nyligen till en grupp kvinnor i Machakos i Kenya. Efter tre års samarbete med We Effect har de förvandlat en liten åkerlapp med sisalodlingar till en blomstrande affärsrörelse med korgtillverkning. De står numera på egna ben och bidrar till att många får en trygg tillgång till både mat och utbildning.

3. Låt oss samarbeta mer!Regeringen har sagt att Sverige ska bli bäst i att nå FN:s nya utvecklingsmål. SVT:s Världens barn-satsning är ett bra exempel på ett framgångsrikt samarbete människor emellan. Där talar vi inte om oss själva utan om det vi är till för; att eliminera fattigdomen. Kanske kan vi hitta ett brett samarbete också kring de nya hållbarhetsmålen?

We Effects Sifo-undersökning sänder också positiva signaler. Den visar att fyra av tio unga, dubbelt så många som i de äldre åldersgrupperna, tror att vi kan utrota fattigdomen och hungern till 2030. Om vi nu bara kan göra de nya målen mer kända kommer möjligheterna att nå dem att öka betydligt. Eller: när min mamma berättar för sina barnbarn om denna världens största satsning för att utrota fattigdomen, så kommer den yngre generationen att genast dra sitt strå till stacken för att vi ska nå målen.

Anneli Rogeman

vd We Effect