2016-06-11 06:00

2016-06-11 06:00

Lathet enda hindret

LEDARE

Framtiden. Tiotusentals unga människor strömmar nu ut från gymnasieskolorna för att steg för steg etablera sig i det samhällsbärande vuxenlivet.

För den stora majoriteten av alla dessa ungdomar kommer det att gå mycket bra. De flesta kommer att leva tills de dör av åldersrelaterade sjukdomar runt nästa sekelskifte. Denna prognos står på hyfsat stadig grund. Människans historia är en flertusenårig bekräftelse på att det är just så det brukar gå. Det som ändras är betingelserna för hur livet kan genomlevas.

De senaste hundra åren har livsvillkoren förändrats i raketfart. De ganska få som tog studentexamen i Sverige 1916 kunde från läroverkstrapporna betrakta ett tämligen fattigt och underutvecklat land. Rösträtten var ännu inte allmän, i första världskrigets groteska skyttegravar dog massvis av unga män och i USA gjorde fler svenska bond- och arbetarbarn karriär än vad som ännu skedde i Sverige.

I dag är det annorlunda. Elektriciteten, elektroniken, industrialismen, digitaliseringen och förnuftig politik har grundlagt välstånd och välfärd för allt fler människor. Några av 2016 års svenska toppstudenter är flickor från Somalia och pojkar från Afghanistan. För den som är frisk är det enbart latheten som lägger hinder i vägen för jobb och utbildning.

Visst finns det problem som det uppväxande släktet kommer att behöva ta itu med. Inget konstigt med det. Så har det varit för varje generation som rullat upp på samhällsbanan. Problemen ska inte dramatiseras mer än nödvändigt.

Kanske händer det saker med klimatet som kräver anpassningar och förändringar. Kanske händer det saker med folkvandringarna från syd till norr och från öster till väster som krånglar till det för medborgarna i nationalstaten Sverige.

Kanske händer det saker och ting med fred och krig som ställer till det för dagens artonåringar när de fyller fyrtio?

Eller förmodligen så händer några helt andra saker som påverkar samhällets förhållanden och livsbetingelser. De saker jag nämner ovan är ju bara framskrivningar av vad vi här och nu - i nuets bubbla - tror är viktigast av allt.

Hur som helst. De här studenterna som stökar runt och firar i helgen; de kommer att fixa samhället på bästa möjliga sätt vad det lider. Vila trygg i den känslan.

Widar Andersson

Folkbladet

För den stora majoriteten av alla dessa ungdomar kommer det att gå mycket bra. De flesta kommer att leva tills de dör av åldersrelaterade sjukdomar runt nästa sekelskifte. Denna prognos står på hyfsat stadig grund. Människans historia är en flertusenårig bekräftelse på att det är just så det brukar gå. Det som ändras är betingelserna för hur livet kan genomlevas.

De senaste hundra åren har livsvillkoren förändrats i raketfart. De ganska få som tog studentexamen i Sverige 1916 kunde från läroverkstrapporna betrakta ett tämligen fattigt och underutvecklat land. Rösträtten var ännu inte allmän, i första världskrigets groteska skyttegravar dog massvis av unga män och i USA gjorde fler svenska bond- och arbetarbarn karriär än vad som ännu skedde i Sverige.

I dag är det annorlunda. Elektriciteten, elektroniken, industrialismen, digitaliseringen och förnuftig politik har grundlagt välstånd och välfärd för allt fler människor. Några av 2016 års svenska toppstudenter är flickor från Somalia och pojkar från Afghanistan. För den som är frisk är det enbart latheten som lägger hinder i vägen för jobb och utbildning.

Visst finns det problem som det uppväxande släktet kommer att behöva ta itu med. Inget konstigt med det. Så har det varit för varje generation som rullat upp på samhällsbanan. Problemen ska inte dramatiseras mer än nödvändigt.

Kanske händer det saker med klimatet som kräver anpassningar och förändringar. Kanske händer det saker med folkvandringarna från syd till norr och från öster till väster som krånglar till det för medborgarna i nationalstaten Sverige.

Kanske händer det saker och ting med fred och krig som ställer till det för dagens artonåringar när de fyller fyrtio?

Eller förmodligen så händer några helt andra saker som påverkar samhällets förhållanden och livsbetingelser. De saker jag nämner ovan är ju bara framskrivningar av vad vi här och nu - i nuets bubbla - tror är viktigast av allt.

Hur som helst. De här studenterna som stökar runt och firar i helgen; de kommer att fixa samhället på bästa möjliga sätt vad det lider. Vila trygg i den känslan.

Widar Andersson

Folkbladet