2016-04-13 06:00

2016-04-13 06:00

Behöver vi känna oro?

Ekonomi. För en tid sedan kom en glädjerapport om vår svenska ekonomi.

Tillväxten ökar genom draghjälp av export, bostadsbyggande och investeringar. Dessutom fortsätter vi konsumtionen av varor och tjänster. Vi kan också se att färre är öppet arbetslösa och inflödet av lediga platser till landets arbetsförmedlingar ser positivt ut. På ytan ser allt fantastiskt bra ut. Alltså borde vi kunna se framtiden an med stor tillförsikt.

Tyvärr finns det orosmoln i horisonten. Oron i omvärlden kan knappast ha undgått någon. Sverige är ett litet land som är beroende av export. De stora ekonomierna, exempelvis i USA och Kina, kan ha en stark påverkan på Sverige. Även konflikter i världen och terrorhot kan förorsaka ekonomisk turbulens.

Om vi tittar på de offentliga finanserna i Sverige så finns det flera problemområden. På grund av ökad belastning har flera myndigheter aviserat att man behöver stora ekonomiska tillskott. Nu senast deklarerade Rikspolischefen att polisverksamheten måste förstärkas på grund av terrorhot och ökad gränsbevakning. Han beräknade extrakostnaderna till fyra miljarder kronor under de närmaste tre åren. Tjänsterna måste tillsättas omedelbart. Man kunde inte invänta budgetförhandlingarna i höst.

Försvaret och Arbetsförmedlingen behöver också mera pengar. För att inte tala om kostnaderna för LSS och assistansersättningarna som närmar sig 50- miljardersstrecket. Pensionssystemets otillräcklighet har jag tidigare berört.

Det kommer alltså att krävas tuffa prioriteringar i framtiden. Ett viktigt område är integrationen av nyanlända. Kan vi få till en snabbare integration så att dessa personer kommer i jobb blir det ett bra påslag på samhällsekonomin. Misslyckas vi kommer påfrestningarna bli stora på staten och kommunerna.

Nyligen kom siffror från SKL, som visar att ekonomin för kommunerna ser mycket bra ut. Tittar man lite djupare blir bilden en annan inför framtiden. Andelen äldre ökar kraftigt och befolkningen växer. Skatteunderlaget minskar under kommande år. – Vi går mot riktigt tuffa tider säger Annika Wallenskog, biträdande chefsekonom på SKL till Expressen.

Problemet är hur vi ska kunna finansiera skola, vård och omsorg framöver. Det är det långa perspektivet vi måste koncentrera oss på och diskutera.

Våra lokala politiker måste nogsamt hålla i den kommunala plånboken och tänka efter vad kommunen har råd med. Det är inte särskilt kul men ett måste.

Vi har stora utmaningar som väntar runt hörnet.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

Tillväxten ökar genom draghjälp av export, bostadsbyggande och investeringar. Dessutom fortsätter vi konsumtionen av varor och tjänster. Vi kan också se att färre är öppet arbetslösa och inflödet av lediga platser till landets arbetsförmedlingar ser positivt ut. På ytan ser allt fantastiskt bra ut. Alltså borde vi kunna se framtiden an med stor tillförsikt.

Tyvärr finns det orosmoln i horisonten. Oron i omvärlden kan knappast ha undgått någon. Sverige är ett litet land som är beroende av export. De stora ekonomierna, exempelvis i USA och Kina, kan ha en stark påverkan på Sverige. Även konflikter i världen och terrorhot kan förorsaka ekonomisk turbulens.

Om vi tittar på de offentliga finanserna i Sverige så finns det flera problemområden. På grund av ökad belastning har flera myndigheter aviserat att man behöver stora ekonomiska tillskott. Nu senast deklarerade Rikspolischefen att polisverksamheten måste förstärkas på grund av terrorhot och ökad gränsbevakning. Han beräknade extrakostnaderna till fyra miljarder kronor under de närmaste tre åren. Tjänsterna måste tillsättas omedelbart. Man kunde inte invänta budgetförhandlingarna i höst.

Försvaret och Arbetsförmedlingen behöver också mera pengar. För att inte tala om kostnaderna för LSS och assistansersättningarna som närmar sig 50- miljardersstrecket. Pensionssystemets otillräcklighet har jag tidigare berört.

Det kommer alltså att krävas tuffa prioriteringar i framtiden. Ett viktigt område är integrationen av nyanlända. Kan vi få till en snabbare integration så att dessa personer kommer i jobb blir det ett bra påslag på samhällsekonomin. Misslyckas vi kommer påfrestningarna bli stora på staten och kommunerna.

Nyligen kom siffror från SKL, som visar att ekonomin för kommunerna ser mycket bra ut. Tittar man lite djupare blir bilden en annan inför framtiden. Andelen äldre ökar kraftigt och befolkningen växer. Skatteunderlaget minskar under kommande år. – Vi går mot riktigt tuffa tider säger Annika Wallenskog, biträdande chefsekonom på SKL till Expressen.

Problemet är hur vi ska kunna finansiera skola, vård och omsorg framöver. Det är det långa perspektivet vi måste koncentrera oss på och diskutera.

Våra lokala politiker måste nogsamt hålla i den kommunala plånboken och tänka efter vad kommunen har råd med. Det är inte särskilt kul men ett måste.

Vi har stora utmaningar som väntar runt hörnet.

Margareta Karlsson

Ledarskribent