2016-03-24 06:00

2016-03-24 06:00

Snabbspårtill vården

LEDARE

Många frågar sig idag om en privat sjukvårdsförsäkring är lösningen för att slippa väntan på akutavdelningen eller för att slippa de långa vårdköerna för behandling. Inte minst efter rapporterna om de extremt långa köerna för cancerbehandling.

Enligt Dagens Samhälle lovar den offentliga vårdgarantin högst 180 dagar från primärvårdskontakt till påbörjad behandling. Många försäkringsbolag erbjuder samma vård inom 14- 20 dagar.

SVT har kartlagt vårdköerna och visar på stora skillnader runt om i landet. Särskilt allvarligt är detta eftersom tiden till behandlingen kan vara en fråga om liv eller död för den cancersjuke.

Roger Henriksson, cancerforskare och ordförande i Svensk Onkologisk Förening, anser att många av väntetiderna är helt oacceptabla. – Varje dag är en plåga för patienten. Idealbilden för flera cancertyper skulle vara två veckor, säger Henriksson.

Det görs en hel del för att korta köerna. Västra Götalandsregionen har satsat på att ge sjuksköterskor specialistutbildning i strålningsterapi. När utbildningen är klar räknar man med att personalstyrkan ökas så att strålningsutrustningen kan utnyttjas till större del av dygnets timmar. På så sätt ska köerna kunna kortas.

I Region Jämtland - Härjedalen jobbar man med projektet Vem gör vad i vården? Syftet är att effektivisera och att låta de anställda vara på toppen av sin kompetens. Arbetsuppgifter som inte behöver utföras av vårdutbildad personal - exempelvis kosthantering, städning och inventering av material, ska tas över av en ny yrkesgrupp som kallas vårdnära service.

Flera andra projekt pågår runt om på olika sjukhus i landet för att minska stressen för personalen inom sjukvården och för att renodla arbetsuppgifterna för vård och behandling av patienterna.

Tyvärr är det i slutändan patienten som får betala för sämre vårdkvalitet. Och de som har ekonomiska förutsättningar skaffar sig privata försäkringar, Det är allvarligt om många tappar tilliten till sjukvården. Idag är det över 600 000 personer som har tecknat extra sjukvårdsförsäkringar. Det kan inte vara rimligt, även om många arbetsgivare betalar försäkringen. Många enskilda betalar också hela avgiften för att få tillgång till snabb behandling vid exempelvis svåra sjukdomar.

Det borde vara en självklarhet att det offentliga står för att alla får tillgång till vård och behandling efter behov. Det är inte heller rimligt att det är den enskildes ekonomiska förutsättningar som får styra om han eller hon kan få en snabb behandling.

Därför borde det vara prioriterat att korta vårdköerna. Alla ska ha samma förutsättningar att få en vård med hög kvalitet.

 

Margareta Karlsson

Enligt Dagens Samhälle lovar den offentliga vårdgarantin högst 180 dagar från primärvårdskontakt till påbörjad behandling. Många försäkringsbolag erbjuder samma vård inom 14- 20 dagar.

SVT har kartlagt vårdköerna och visar på stora skillnader runt om i landet. Särskilt allvarligt är detta eftersom tiden till behandlingen kan vara en fråga om liv eller död för den cancersjuke.

Roger Henriksson, cancerforskare och ordförande i Svensk Onkologisk Förening, anser att många av väntetiderna är helt oacceptabla. – Varje dag är en plåga för patienten. Idealbilden för flera cancertyper skulle vara två veckor, säger Henriksson.

Det görs en hel del för att korta köerna. Västra Götalandsregionen har satsat på att ge sjuksköterskor specialistutbildning i strålningsterapi. När utbildningen är klar räknar man med att personalstyrkan ökas så att strålningsutrustningen kan utnyttjas till större del av dygnets timmar. På så sätt ska köerna kunna kortas.

I Region Jämtland - Härjedalen jobbar man med projektet Vem gör vad i vården? Syftet är att effektivisera och att låta de anställda vara på toppen av sin kompetens. Arbetsuppgifter som inte behöver utföras av vårdutbildad personal - exempelvis kosthantering, städning och inventering av material, ska tas över av en ny yrkesgrupp som kallas vårdnära service.

Flera andra projekt pågår runt om på olika sjukhus i landet för att minska stressen för personalen inom sjukvården och för att renodla arbetsuppgifterna för vård och behandling av patienterna.

Tyvärr är det i slutändan patienten som får betala för sämre vårdkvalitet. Och de som har ekonomiska förutsättningar skaffar sig privata försäkringar, Det är allvarligt om många tappar tilliten till sjukvården. Idag är det över 600 000 personer som har tecknat extra sjukvårdsförsäkringar. Det kan inte vara rimligt, även om många arbetsgivare betalar försäkringen. Många enskilda betalar också hela avgiften för att få tillgång till snabb behandling vid exempelvis svåra sjukdomar.

Det borde vara en självklarhet att det offentliga står för att alla får tillgång till vård och behandling efter behov. Det är inte heller rimligt att det är den enskildes ekonomiska förutsättningar som får styra om han eller hon kan få en snabb behandling.

Därför borde det vara prioriterat att korta vårdköerna. Alla ska ha samma förutsättningar att få en vård med hög kvalitet.

 

Margareta Karlsson