2016-03-03 06:00

2016-03-03 06:00

Om att varamänniska

LEDARE

Tove Lifvendahl är en särpräglad röst i den svenska politiska debatten. På Svenska Dagbladets ledarsida och i ett flertal böcker ägnar sig Lifvendahl gärna åt att väva in sociala entreprenörer och det civila samhället i sina betraktelser om tidens stora frågor och händelser. Hennes tema fångas mycket väl i boktiteln ”Människor som gör” som hon gav ut 2005.

Jag känner en stark närhet till Tove Lifvendahls position. Det är handen på hjärtat ett väldigt tjattrande och pratande och skrivande om sociala problem av alla de slag och på alla längder. Tove Lifvendahl och jag själv är delar av denna diskuterande mångfald. Och inget fel i det förstås. Att tala om saker och ting kan hjälpa till att skärpa tanken och att klarna sikten. Ni vet; det dunkelt sagda speglar ofta det dunkelt tänkta.

Samtidigt går det inte att blunda för det som Tove Lifvendahl konstaterade på söndagens ledarsida i Svenskan. Under rubriken ”Medan vi pratar och pratar” lyfter hon fram några av alla dessa praktiska människor som gör praktiska saker för att hjälpa medmänniskor i behov av hjälp.

Påfallande många av de som behöver hjälp och stöd - alltifrån ett leende till mat, värme och husrum - i dagens Sverige är asylsökande människor från jordens alla hörn. Tove Lifvendahls skarpa och klara poäng är att alldeles oavsett om vi tycker att det är fel eller rätt, halvfel eller halvrätt att svensk invandringspolitik har varit som den varit och är som den är; alldeles oavsett detta så är alla dessa människor i Sverige här och nu.

I Svenskan i häromdagen berättade Tove Lifvendahl om Anki Boman som utöver att till vardags driva ett vandrarhem på Gotland även förestår ett asylboende för 65 personer på norra delen av ön. Hon och de cirka fyrtio volontärerna har fått ta ett stort ansvar för dålig planering för skola och sjukvård från det offentligas sida. Flera hundra personer i trakten är engagerade i ett nätverk för att hjälpa till med allt från kläder till övning i att prata svenska med en svensk. ”Det är ovärderligt och konkret”, skriver Tove Lifvendahl.

Så är det. Människor som gör, gör skillnad. Människor är människor även om deras asylansökan är ogrundad. Människor som tänker själv kan skilja på sak och person.

Widar Andersson

Jag känner en stark närhet till Tove Lifvendahls position. Det är handen på hjärtat ett väldigt tjattrande och pratande och skrivande om sociala problem av alla de slag och på alla längder. Tove Lifvendahl och jag själv är delar av denna diskuterande mångfald. Och inget fel i det förstås. Att tala om saker och ting kan hjälpa till att skärpa tanken och att klarna sikten. Ni vet; det dunkelt sagda speglar ofta det dunkelt tänkta.

Samtidigt går det inte att blunda för det som Tove Lifvendahl konstaterade på söndagens ledarsida i Svenskan. Under rubriken ”Medan vi pratar och pratar” lyfter hon fram några av alla dessa praktiska människor som gör praktiska saker för att hjälpa medmänniskor i behov av hjälp.

Påfallande många av de som behöver hjälp och stöd - alltifrån ett leende till mat, värme och husrum - i dagens Sverige är asylsökande människor från jordens alla hörn. Tove Lifvendahls skarpa och klara poäng är att alldeles oavsett om vi tycker att det är fel eller rätt, halvfel eller halvrätt att svensk invandringspolitik har varit som den varit och är som den är; alldeles oavsett detta så är alla dessa människor i Sverige här och nu.

I Svenskan i häromdagen berättade Tove Lifvendahl om Anki Boman som utöver att till vardags driva ett vandrarhem på Gotland även förestår ett asylboende för 65 personer på norra delen av ön. Hon och de cirka fyrtio volontärerna har fått ta ett stort ansvar för dålig planering för skola och sjukvård från det offentligas sida. Flera hundra personer i trakten är engagerade i ett nätverk för att hjälpa till med allt från kläder till övning i att prata svenska med en svensk. ”Det är ovärderligt och konkret”, skriver Tove Lifvendahl.

Så är det. Människor som gör, gör skillnad. Människor är människor även om deras asylansökan är ogrundad. Människor som tänker själv kan skilja på sak och person.

Widar Andersson