2015-11-27 09:36

2015-11-27 09:36

Kylig blick på värmen

På måndag börjar FN: s klimattoppmöte i Paris. Av förhandssnacket att döma så kommer Paris att bli ett stort framsteg jämfört med det senaste och misslyckade toppmötet i Köpenhamn 2009. Flera av världens länder har i de långa förberedelseprocesser som pågår lämnat in ”klimatpolitiska åtaganden” som de lovar att genomföra på sina respektive hemmaplaner.

Sannolikheten är rimligt stor för att världen får ett Parisavtal med ett innehåll som kan innebära att de mänskligt styrda utsläppen av koldioxid så sakta börjar minska. Vilket är vad allt handlar om. Eller allt och allt. Uppdraget att försöka bromsa temperaturhöjningen på vår planet handlar om mängden koldioxid i atmosfären. Ju mer koldioxid; desto svårare för Jordens klimatsystem att göra sig av med överenergi från solen och desto varmare blir det.

Michael Tjernström är professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Jag lyssnar på honom i en helt utmärkt intervju med Sveriges Radios vetenskapsreporter Annika Digréus. Tjernström talar övertygande om allt som klimatforskningen inte vet: ”Vi vet vad vi vet, och vi vet ganska mycket om det vi inte vet. Men vi kan inte säga något om det vi inte ens vet att vi inte vet,” säger Tjernström. Den attityden tilltalar mig. ”Klimatsystemet är oerhört komplicerat”, säger han i intervjun och jämför med andra tunga spörsmål som ”livets uppkomst” och ”dna”.

En sak som klimatforskningen dock vet är att andelen koldioxid i atmosfären stiger och att detta påverkar temperaturen på Jorden. Tjernström tror för sin del att det blir svårt att uppnå det uppsatta målet om max två graders temperaturhöjning - jämfört med förindustriell tid. Den koldioxid som finns i atmosfären har lång livstid. ”Saken är inte oåterkallelig”, säger han i intervjun. Men han räknar med att den ”utsläppta kolen” ligger där den ligger för i vart fall ”4-6 generationer framåt i tiden.”

Tjernström vill inte förespegla folk att han vet exakt vad som händer när Jorden blir två eller tre grader varmare. Att hav och jord, djur och natur och människor kommer att påverkas och förändras är däremot solklart. Stora krav ställs på klimatmedveten samhällsplanering.

Michael Tjernström säger i intervjun att det som avgör om Parisavtalet är lyckat eller inte är om det innehåller en ”mekanism som binder länderna att hålla vad de lovat”.

Det verkar vettigt.

Widar Andersson

Folkbladet

Sannolikheten är rimligt stor för att världen får ett Parisavtal med ett innehåll som kan innebära att de mänskligt styrda utsläppen av koldioxid så sakta börjar minska. Vilket är vad allt handlar om. Eller allt och allt. Uppdraget att försöka bromsa temperaturhöjningen på vår planet handlar om mängden koldioxid i atmosfären. Ju mer koldioxid; desto svårare för Jordens klimatsystem att göra sig av med överenergi från solen och desto varmare blir det.

Michael Tjernström är professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Jag lyssnar på honom i en helt utmärkt intervju med Sveriges Radios vetenskapsreporter Annika Digréus. Tjernström talar övertygande om allt som klimatforskningen inte vet: ”Vi vet vad vi vet, och vi vet ganska mycket om det vi inte vet. Men vi kan inte säga något om det vi inte ens vet att vi inte vet,” säger Tjernström. Den attityden tilltalar mig. ”Klimatsystemet är oerhört komplicerat”, säger han i intervjun och jämför med andra tunga spörsmål som ”livets uppkomst” och ”dna”.

En sak som klimatforskningen dock vet är att andelen koldioxid i atmosfären stiger och att detta påverkar temperaturen på Jorden. Tjernström tror för sin del att det blir svårt att uppnå det uppsatta målet om max två graders temperaturhöjning - jämfört med förindustriell tid. Den koldioxid som finns i atmosfären har lång livstid. ”Saken är inte oåterkallelig”, säger han i intervjun. Men han räknar med att den ”utsläppta kolen” ligger där den ligger för i vart fall ”4-6 generationer framåt i tiden.”

Tjernström vill inte förespegla folk att han vet exakt vad som händer när Jorden blir två eller tre grader varmare. Att hav och jord, djur och natur och människor kommer att påverkas och förändras är däremot solklart. Stora krav ställs på klimatmedveten samhällsplanering.

Michael Tjernström säger i intervjun att det som avgör om Parisavtalet är lyckat eller inte är om det innehåller en ”mekanism som binder länderna att hålla vad de lovat”.

Det verkar vettigt.

Widar Andersson

Folkbladet