2015-11-16 06:00

2015-11-16 06:00

En Madonna för Paris

Madonna är en världsartist. Hon kan sin publik. Hon vet vad de förväntar sig. I lördags kväll framträdde hon inför en rekordstor publik i Stockholm. Recensenten Mikael Mjörnberg var på plats: ”Två tredjedelar in i sitt spektakel stannar världsstjärnan Madonna upp, greppar mikrofonen med båda händerna och håller ett brandtal. Om att det är tufft att ta sig igenom showen med tanke på vad som just hänt i Paris. Att hon funderade på att ställa in kvällens föreställning men att det skulle vara samma sak som att låta terroristerna vinna. Att vi måste börja behandla varandra bättre på vardaglig basis. (--) I en efterföljande tyst minut där 40 557 personer är så stilla att man skulle kunna höra en knappnål falla kryper gåshuden fram.”

Sedan smäller Madonna till med dunderhiten ”Like a Prayer” och arenan kokar av glädje. Det var säkerligen många i publiken som funderade på om de verkligen skulle gå på showen med Madonna. Bör man roa sig efter det fruktansvärda terrordådet där 129 nu identifierade människor mördades i fredags kväll? Andra tvekade kanske över att gå till Friends Arena och se på fotbollslandskamp mot Danmark i lördags kväll? Parat med funderingar om det tillständiga i att roa sig fanns också oron där för att vara i stora folksamlingar. Tänk om massmorden i Paris bara var startskottet; tänk om de slår till i Stockholm nästa gång; kanske redan på lördagskvällen?

Dessbättre gör de flesta som Madonna. Låter sig inte hindras. En tyst minut och sedan rulla på nästan precis som vanligt. Det är sådana vi är. Det är så livet är på gott och ont. Det är bra. Allt annat vore att låta terroristerna vinna som Madonna sa.

Terroristerna då; vad ska vi göra åt dem? Går det att få ett slut på det här fruktansvärda mördandet? Kanske. Kanske inte. Hur som helst är det viktigt att allt som har jihadism att göra behandlas som grov brottslighet. Jag har intrycket att så inte görs fullt ut i Sverige. Det mångfaldsgullas ibland väl mycket med även rätt ruggiga typer som eggar till terrorresor och som förespråkar radikal islam ute i segregerade förorter. Det bör vi ändra på. Att se till att de som vill in i Sverige har en styrkt identitet känns väl också som en bra idé.

I övrigt gäller väl att göra ungefär som Madonna: Låt inga knasiga kalifatfantasier från 600-talet påverka ditt liv.

Widar Andersson

Folkbladet

Madonna är en världsartist. Hon kan sin publik. Hon vet vad de förväntar sig. I lördags kväll framträdde hon inför en rekordstor publik i Stockholm. Recensenten Mikael Mjörnberg var på plats: ”Två tredjedelar in i sitt spektakel stannar världsstjärnan Madonna upp, greppar mikrofonen med båda händerna och håller ett brandtal. Om att det är tufft att ta sig igenom showen med tanke på vad som just hänt i Paris. Att hon funderade på att ställa in kvällens föreställning men att det skulle vara samma sak som att låta terroristerna vinna. Att vi måste börja behandla varandra bättre på vardaglig basis. (--) I en efterföljande tyst minut där 40 557 personer är så stilla att man skulle kunna höra en knappnål falla kryper gåshuden fram.”

Sedan smäller Madonna till med dunderhiten ”Like a Prayer” och arenan kokar av glädje. Det var säkerligen många i publiken som funderade på om de verkligen skulle gå på showen med Madonna. Bör man roa sig efter det fruktansvärda terrordådet där 129 nu identifierade människor mördades i fredags kväll? Andra tvekade kanske över att gå till Friends Arena och se på fotbollslandskamp mot Danmark i lördags kväll? Parat med funderingar om det tillständiga i att roa sig fanns också oron där för att vara i stora folksamlingar. Tänk om massmorden i Paris bara var startskottet; tänk om de slår till i Stockholm nästa gång; kanske redan på lördagskvällen?

Dessbättre gör de flesta som Madonna. Låter sig inte hindras. En tyst minut och sedan rulla på nästan precis som vanligt. Det är sådana vi är. Det är så livet är på gott och ont. Det är bra. Allt annat vore att låta terroristerna vinna som Madonna sa.

Terroristerna då; vad ska vi göra åt dem? Går det att få ett slut på det här fruktansvärda mördandet? Kanske. Kanske inte. Hur som helst är det viktigt att allt som har jihadism att göra behandlas som grov brottslighet. Jag har intrycket att så inte görs fullt ut i Sverige. Det mångfaldsgullas ibland väl mycket med även rätt ruggiga typer som eggar till terrorresor och som förespråkar radikal islam ute i segregerade förorter. Det bör vi ändra på. Att se till att de som vill in i Sverige har en styrkt identitet känns väl också som en bra idé.

I övrigt gäller väl att göra ungefär som Madonna: Låt inga knasiga kalifatfantasier från 600-talet påverka ditt liv.

Widar Andersson

Folkbladet