2015-10-27 06:00

2015-10-27 06:00

När ord inte räcker till

LEDARE

Knivdåd. Jag har under helgen flera gånger påbörjat att skriva en ledare om tragedin i Trollhättan, men inte hittat orden.

För hur ska man uttrycka de känslor som vi överrumplas av och som tar tag i ens person på ett outhärdligt sätt. Dagen för attacken på skolan Kronan i Trollhättan, befann jag mig på en F-6 skola utanför Stockholm för att hämta barnbarnen, 7 och 10 år. Ingen verkade ha uppmärksammat dådet, som hänt under dagen. Det var lugnt på skolgården och barnen lekte som vanligt. Möjligen var det flera vuxna än vanligt ute på gården.

Inför skoldagen på fredag funderade jag på hur jag skulle förbereda barnen på de diskussioner, som skulle komma. Jag hade ingen möjlighet att rådfråga föräldrarna, eftersom de var svåra att nå utomlands. Trots att jag arbetat som pedagog i 30 år kände jag osäkerhet. Hur mycket information behövde barnen? Hur mycket skulle de behöva veta, utan att förlora tilltron till de vuxna? Jag valde en mycket kort information och frågade efter skoldagens slut om de pratat om händelsen på skolan. Båda hade sett Lilla Aktuellt och berättade att de hade pratat om det som inträffat. Ingen av dem visade oro.

Attacken i Trollhättan kommer säkert att leda till diskussioner om att säkerheten behöver skärpas på skolorna. Redan innan dådet på skolan hade lärarna larmat om en otrygg miljö och bristfällig säkerhet. I skolbyggnaden finns ett kafé och ett bibliotek, som är öppet för alla. Därför befinner sig många personer på eller intill skolan. Kontrollen på vilka som tillhör skolan är därför svår att upprätthålla.

I en tillsynsrapport från Skolinspektionen rapporterades att lärarna oroades över att skolmiljön kändes osäker för eleverna. Det fanns till exempel inget avgränsande staket för barnens utemiljö och obehöriga vuxna uppehöll sig där eleverna hade sin lekplats.

Kriminologen Jerzy Sarnecki sa till TT strax efter händelsen, att det bara var en tidsfråga innan grovt våld skulle inträffa i Sverige. - Vi har haft en våg av hot mot skolor, så förr eller senare befarade vi alla att det här skulle hända.

Tyvärr är det svårt att skydda sig mot extrema brottslingar och vi kan inte göra skolorna till bunkrar med säkerhetsvakter överallt. Jag tror ändå att det är naivt att tro att detta var en engångshändelse. Sverige är inte längre att fredad zon fritt från extrema händelser.

Vi måste nu göra allt för att föräldrar tryggt ska kunna lämna sina barn i skolan. Vi har ett ansvar för att liknande attacker inte händer igen. Ingen ska behöva uppleva att barn och vuxna kallblodigt mördas på sin arbetsplats.

Margareta Karlsson

Ledarskribent

För hur ska man uttrycka de känslor som vi överrumplas av och som tar tag i ens person på ett outhärdligt sätt. Dagen för attacken på skolan Kronan i Trollhättan, befann jag mig på en F-6 skola utanför Stockholm för att hämta barnbarnen, 7 och 10 år. Ingen verkade ha uppmärksammat dådet, som hänt under dagen. Det var lugnt på skolgården och barnen lekte som vanligt. Möjligen var det flera vuxna än vanligt ute på gården.

Inför skoldagen på fredag funderade jag på hur jag skulle förbereda barnen på de diskussioner, som skulle komma. Jag hade ingen möjlighet att rådfråga föräldrarna, eftersom de var svåra att nå utomlands. Trots att jag arbetat som pedagog i 30 år kände jag osäkerhet. Hur mycket information behövde barnen? Hur mycket skulle de behöva veta, utan att förlora tilltron till de vuxna? Jag valde en mycket kort information och frågade efter skoldagens slut om de pratat om händelsen på skolan. Båda hade sett Lilla Aktuellt och berättade att de hade pratat om det som inträffat. Ingen av dem visade oro.

Attacken i Trollhättan kommer säkert att leda till diskussioner om att säkerheten behöver skärpas på skolorna. Redan innan dådet på skolan hade lärarna larmat om en otrygg miljö och bristfällig säkerhet. I skolbyggnaden finns ett kafé och ett bibliotek, som är öppet för alla. Därför befinner sig många personer på eller intill skolan. Kontrollen på vilka som tillhör skolan är därför svår att upprätthålla.

I en tillsynsrapport från Skolinspektionen rapporterades att lärarna oroades över att skolmiljön kändes osäker för eleverna. Det fanns till exempel inget avgränsande staket för barnens utemiljö och obehöriga vuxna uppehöll sig där eleverna hade sin lekplats.

Kriminologen Jerzy Sarnecki sa till TT strax efter händelsen, att det bara var en tidsfråga innan grovt våld skulle inträffa i Sverige. - Vi har haft en våg av hot mot skolor, så förr eller senare befarade vi alla att det här skulle hända.

Tyvärr är det svårt att skydda sig mot extrema brottslingar och vi kan inte göra skolorna till bunkrar med säkerhetsvakter överallt. Jag tror ändå att det är naivt att tro att detta var en engångshändelse. Sverige är inte längre att fredad zon fritt från extrema händelser.

Vi måste nu göra allt för att föräldrar tryggt ska kunna lämna sina barn i skolan. Vi har ett ansvar för att liknande attacker inte händer igen. Ingen ska behöva uppleva att barn och vuxna kallblodigt mördas på sin arbetsplats.

Margareta Karlsson

Ledarskribent