2016-10-01 06:00

2016-10-01 06:00

Måste tas till miljön

Miljö: Höjt pris på plastpåsar ska användas rätt

I Örebros län förbrukas minst 23 miljoner plastbärkassar varje år. För att minska nedskräpningen och det onödiga användandet av plastbärkassar har EU bestämt att förbrukningen ska halveras till 2025. Naturvårdsverket har därför föreslagit att priset på plastbärkassar ska höjas till lägst fem kronor – vilket skulle ge miljardintäkter till handeln varje år. Istället förordar vi att pengarna från försäljningen av plastbärkassar går till att förebygga nedskräpning och andra miljöproblem.

Plast är det absolut vanligaste skräpet i haven och ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Studie efter studie visar hur havslevande djur misstar plast för mat och dör av svält med magarna fyllda med plast. Hela 80 procent av allt skräp som finns i haven kommer från land, och plastskräp blir också allt vanligare i våra städer.

I Örebros län förbrukas minst 23 miljoner plastbärkassar om året. I Sverige förbrukas totalt 790 miljoner kassar om året. Nu har EU beslutat att antalet plastbärkassar ska halveras fram till år 2025.

Naturvårdsverket har därför föreslagit att införa ett lägsta pris. Det innebär att livsmedels- och klädbutiker, bokhandlare med flera måste ta betalt av kunderna för alla plastbärkassar de tillhandahåller med minst fem kronor per kasse.

Om Naturvårdsverkets förslag genomförs kommer intäkterna från prishöjningen att gå direkt till handeln. Det innebär att företagen varje år skulle tjäna flera miljarder ytterligare på att fortsätta sälja plastbärkassar till konsumenter – även om förbrukningen halveras.

Förutom att staten inte kan styra intäkterna från plastbärkassarna finns det ett inbyggt dilemma i Naturvårdsverkets förslag. De producenter som är sämst på att minska sin försäljning av plastbärkassarna, eller rentav säljer fler, blir de största ekonomiska vinnarna.

Enligt en ny Sifoundersökning som Håll Sverige Rent beställt tycker åtta av tio svenskar att vinsten från försäljningen av plastbärkassarna ska gå till en fond så att pengarna kan användas till miljöåtgärder – inte till butikerna. Nio av tio svenskar anser att EU:s mål om att halvera antalet plastbärkassar är bra.

Det är viktigt och bråttom att få bukt med det stora antal plastbärkassar som används en enda gång och som sedan slängs. Det handlar också om att människor har uppfattningen att plast är ett ofarligt och billigt material som används slentrianmässigt – en uppfattning som behöver ändras.

EU:s mål är bra och regeringen måste ta krafttag för att vi ska kunna nå det. Genom att ta betalt för plastförpackningar skickas en viktig signal till konsumenterna. Det är dock en märklig signal att inte styra pengarna för denna miljöåtgärd till insatser som gynnar miljön.

Johanna Ragnartz

vd Håll Sverige Rent

I Örebros län förbrukas minst 23 miljoner plastbärkassar varje år. För att minska nedskräpningen och det onödiga användandet av plastbärkassar har EU bestämt att förbrukningen ska halveras till 2025. Naturvårdsverket har därför föreslagit att priset på plastbärkassar ska höjas till lägst fem kronor – vilket skulle ge miljardintäkter till handeln varje år. Istället förordar vi att pengarna från försäljningen av plastbärkassar går till att förebygga nedskräpning och andra miljöproblem.

Plast är det absolut vanligaste skräpet i haven och ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Studie efter studie visar hur havslevande djur misstar plast för mat och dör av svält med magarna fyllda med plast. Hela 80 procent av allt skräp som finns i haven kommer från land, och plastskräp blir också allt vanligare i våra städer.

I Örebros län förbrukas minst 23 miljoner plastbärkassar om året. I Sverige förbrukas totalt 790 miljoner kassar om året. Nu har EU beslutat att antalet plastbärkassar ska halveras fram till år 2025.

Naturvårdsverket har därför föreslagit att införa ett lägsta pris. Det innebär att livsmedels- och klädbutiker, bokhandlare med flera måste ta betalt av kunderna för alla plastbärkassar de tillhandahåller med minst fem kronor per kasse.

Om Naturvårdsverkets förslag genomförs kommer intäkterna från prishöjningen att gå direkt till handeln. Det innebär att företagen varje år skulle tjäna flera miljarder ytterligare på att fortsätta sälja plastbärkassar till konsumenter – även om förbrukningen halveras.

Förutom att staten inte kan styra intäkterna från plastbärkassarna finns det ett inbyggt dilemma i Naturvårdsverkets förslag. De producenter som är sämst på att minska sin försäljning av plastbärkassarna, eller rentav säljer fler, blir de största ekonomiska vinnarna.

Enligt en ny Sifoundersökning som Håll Sverige Rent beställt tycker åtta av tio svenskar att vinsten från försäljningen av plastbärkassarna ska gå till en fond så att pengarna kan användas till miljöåtgärder – inte till butikerna. Nio av tio svenskar anser att EU:s mål om att halvera antalet plastbärkassar är bra.

Det är viktigt och bråttom att få bukt med det stora antal plastbärkassar som används en enda gång och som sedan slängs. Det handlar också om att människor har uppfattningen att plast är ett ofarligt och billigt material som används slentrianmässigt – en uppfattning som behöver ändras.

EU:s mål är bra och regeringen måste ta krafttag för att vi ska kunna nå det. Genom att ta betalt för plastförpackningar skickas en viktig signal till konsumenterna. Det är dock en märklig signal att inte styra pengarna för denna miljöåtgärd till insatser som gynnar miljön.

Johanna Ragnartz

vd Håll Sverige Rent