2016-09-20 06:00

2016-09-20 06:00

Behöver rätt behandling

Sjukvård: Behövs mer forskning kring hjärtsvikt

Örebro är ett av få landsting som möter basbehandlingsbehoven för den dödliga sjukdomen hjärtsvikt. Fler landsting borde följa Örebros exempel. Dessutom behövs mer forskning för att vi ska kunna förhindra och lindra sjukdomen, skriver företrädare för Hjärt-Lungfonden.

Att vilja, men inte orka. Inte orka gå mer än några meter utan att bli andfådd, inte orka träffa sina vänner eller umgås med sina barn eller barnbarn. Vardagen ser olika ut för de 250 000 personer i Sverige som är drabbade av hjärtsvikt, ett tillstånd som innebär att hjärtat inte kan pumpa ut så mycket blod som kroppen behöver. Symptomen är oftast diffusa vilket bidrar till att mörkertalet är stort. Det är vanligt att personer med hjärtsvikt drabbas av oförklarlig trötthet, andningssvårigheter, hjärtklappning, vätskesvullnader och inte orkar röra sig som förr.

Hjärtsvikt är ett tillstånd med mycket dålig prognos, i snitt dör en av fem ett år efter diagnos. Men får man rätt behandling minskar risken för att bli inlagd på sjukhus eller för tidig död. I dag underbehandlas tusentals personer som lider av kronisk hjärtsvikt. Socialstyrelsens mål är att minst 65 procent av patienterna ska få basbehandling vid hjärtsvikt, men bara tre av landets landsting når målen. I Örebro län är det 65 procent som får behandlingen.

Det finns ännu inte någon behandling som fungerar effektivt för alla med hjärtsvikt. Därför är behovet av forskning om nya metoder och skräddarsydda behandlingar stort. De behandlingar som används idag är framförallt inriktade på att avlasta hjärtat och se till så att hjärtsvikten inte försämras.

Hjärt-Lungfonden satsar på hjärtsviktsforskning och tilldelade i början av september Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare på 6 miljoner till hjärtsviktsforskaren Gustav Smith. Hans grupp forskar för att hitta metoder som kan stimulera hjärtats läkning efter till exempel en hjärtinfarkt och motverka ärrbildning i hjärtat som kan leda till hjärtsvikt. Då skulle vi alltså inte bara kunna avlasta hjärtat utan även hitta sätt för hjärtat att självläka.

Hjärtsvikt är slutstadiet av alla sjukdomar som påverkar hjärtat. Så behöver det inte vara. Med fler som får rätt vård och med mer forskning om nya behandlingsmetoder och sätt att förebygga hjärtsvikt kan vi vinna kampen mot en av vår tids största folksjukdomar.

Kristina Sparreljung

generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

Jan Nilsson

ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd

Örebro är ett av få landsting som möter basbehandlingsbehoven för den dödliga sjukdomen hjärtsvikt. Fler landsting borde följa Örebros exempel. Dessutom behövs mer forskning för att vi ska kunna förhindra och lindra sjukdomen, skriver företrädare för Hjärt-Lungfonden.

Att vilja, men inte orka. Inte orka gå mer än några meter utan att bli andfådd, inte orka träffa sina vänner eller umgås med sina barn eller barnbarn. Vardagen ser olika ut för de 250 000 personer i Sverige som är drabbade av hjärtsvikt, ett tillstånd som innebär att hjärtat inte kan pumpa ut så mycket blod som kroppen behöver. Symptomen är oftast diffusa vilket bidrar till att mörkertalet är stort. Det är vanligt att personer med hjärtsvikt drabbas av oförklarlig trötthet, andningssvårigheter, hjärtklappning, vätskesvullnader och inte orkar röra sig som förr.

Hjärtsvikt är ett tillstånd med mycket dålig prognos, i snitt dör en av fem ett år efter diagnos. Men får man rätt behandling minskar risken för att bli inlagd på sjukhus eller för tidig död. I dag underbehandlas tusentals personer som lider av kronisk hjärtsvikt. Socialstyrelsens mål är att minst 65 procent av patienterna ska få basbehandling vid hjärtsvikt, men bara tre av landets landsting når målen. I Örebro län är det 65 procent som får behandlingen.

Det finns ännu inte någon behandling som fungerar effektivt för alla med hjärtsvikt. Därför är behovet av forskning om nya metoder och skräddarsydda behandlingar stort. De behandlingar som används idag är framförallt inriktade på att avlasta hjärtat och se till så att hjärtsvikten inte försämras.

Hjärt-Lungfonden satsar på hjärtsviktsforskning och tilldelade i början av september Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare på 6 miljoner till hjärtsviktsforskaren Gustav Smith. Hans grupp forskar för att hitta metoder som kan stimulera hjärtats läkning efter till exempel en hjärtinfarkt och motverka ärrbildning i hjärtat som kan leda till hjärtsvikt. Då skulle vi alltså inte bara kunna avlasta hjärtat utan även hitta sätt för hjärtat att självläka.

Hjärtsvikt är slutstadiet av alla sjukdomar som påverkar hjärtat. Så behöver det inte vara. Med fler som får rätt vård och med mer forskning om nya behandlingsmetoder och sätt att förebygga hjärtsvikt kan vi vinna kampen mot en av vår tids största folksjukdomar.

Kristina Sparreljung

generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

Jan Nilsson

ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.