2016-06-20 06:00

2016-06-20 06:00

Det stora i det lilla

POESI:

Det går en stilla längtan

i sommarkvällen ljum,

bort genom tysta skogar

till lugnande små rum.

 

Där solens varma strålar

bland lövverken sig brer,

en värld så full av glitter

mot marken faller ner.

 

Till myran i sin strävan

mot stacken drar sitt strå,

en helgedom hon bygger

mot himlen tycks den nå.

 

Till rådjuret i gläntan

till Mickel mätt och nöjd,

till musmor i sin längtan

till boets kära fröjd.

 

Till sparven där på grenen

så lycklig i sin värld,

till mossan där på stenen

så långt från lyx och flärd.

 

I alla enkla världar

en fridfullhet syns bo,

men människan naiv

på motsatsen tycks tro.

 

Hon jäktar och hon jagar

så rastlös genom år,

och stillheten och friden

hon därför aldrig når.

 

En stund av evigheten

så nära för envar,

det gäller blott att se den

betrakta, hålla kvar.

 

När bäcken stilla brusar

musik av bästa sort,

när vinden sakta susar

belönad blir din lott.

Det går en stilla längtan

i sommarkvällen ljum,

bort genom tysta skogar

till lugnande små rum.

 

Där solens varma strålar

bland lövverken sig brer,

en värld så full av glitter

mot marken faller ner.

 

Till myran i sin strävan

mot stacken drar sitt strå,

en helgedom hon bygger

mot himlen tycks den nå.

 

Till rådjuret i gläntan

till Mickel mätt och nöjd,

till musmor i sin längtan

till boets kära fröjd.

 

Till sparven där på grenen

så lycklig i sin värld,

till mossan där på stenen

så långt från lyx och flärd.

 

I alla enkla världar

en fridfullhet syns bo,

men människan naiv

på motsatsen tycks tro.

 

Hon jäktar och hon jagar

så rastlös genom år,

och stillheten och friden

hon därför aldrig når.

 

En stund av evigheten

så nära för envar,

det gäller blott att se den

betrakta, hålla kvar.

 

När bäcken stilla brusar

musik av bästa sort,

när vinden sakta susar

belönad blir din lott.

  • A-M Käll