2016-05-24 06:00

2016-05-24 06:00

Därför säger vi nej

Nato: Att skriva på vore att köpa grisen i säcken.

Vänsterpartiet värnar om den militära alliansfriheten eftersom den utgör förutsättningen för en självständig utrikespolitik. Ett Värdlandsavtal med NATO innebär förpliktelser som inte fungerar för ett alliansfritt land. Därför säger vi nej till regeringens förslag om ett Värdlandsavtal med NATO. Ett förslag som riksdagen ska ta ställning till 25 maj.

Målet för Sveriges försvarspolitik måste vara att öka säkerheten för oss som bor här. Ett Värdlandsavtal med NATO står i motsättning till detta mål. Med Sverige som värdland för Natos militära styrkor minskar säkerheten för Sverige. Istället ökar spänningen, och därmed risken för krig, i vårt närområde. Även risken för att vi dras in i ett krig vi inte är direkt berörda av, eller själva har beslutat om, ökar med detta avtal.

Att skriva på avtalet vore dessutom att köpa grisen i säcken. Det vimlar nämligen av oklarheter. Det är ett ramavtal som ska kompletteras med en mängd tilläggsavtal påskrivna av regering eller ÖB. I Finland har man 57 stycken tillägg - alla hemliga. Värdlandsavtalet innebär därför en rad konsekvenser som det fortfarande råder stor oklarhet kring. En sak är dock klar. Om Sverige undertecknar Värdlandsavtalet så öppnar vi dörren för kärnvapen på svenskt territorium.

NATO är en kärnvapenallians. Tvärt emot vad som sägs i debatten finns det ingen svensk lag som förhindrar införsel av kärnvapen till Sverige. Och även om en sådan lag skulle komma, så har Försvarsministern deklarerat att vi inte frågar utländska styrkor om de för med sig kärnvapen in på svenskt territorium. USA har för övrigt som praxis att aldrig svara på sådana frågor.

Regeringen understryker att Nato bara kan vara här efter en svensk inbjudan. Frågan är dock hur självständiga vi i realiteten kan vara. I vilka lägen Sverige kan säga nej till en begäran från NATO om att komma hit beror förstås inte bara på avtalstexten; det finns också maktpolitiska realiteter att förhålla sig till. Den enda garanten för självständiga försvarsbeslut är och förblir därför militär alliansfrihet.

25 maj är första och sista gången Sveriges folkvalda riksdag har möjlighet att ta ställning till ett avgörande steg på den väg som till synes obönhörligt leder till medlemskap i det NATO som bara en minoritet av samtliga partiers väljare vill tillhöra. Fråga hur din riksdagsledamot tänker rösta denna avgörandets dag.

Stig Henriksson

riksdagsledamot försvarsutskottet (v)

Mia Sydow Mölleby

riksdagsledamot Örebro län (v)

Kenneth Lantz

distriktsordförande Örebro län (v)

Vänsterpartiet värnar om den militära alliansfriheten eftersom den utgör förutsättningen för en självständig utrikespolitik. Ett Värdlandsavtal med NATO innebär förpliktelser som inte fungerar för ett alliansfritt land. Därför säger vi nej till regeringens förslag om ett Värdlandsavtal med NATO. Ett förslag som riksdagen ska ta ställning till 25 maj.

Målet för Sveriges försvarspolitik måste vara att öka säkerheten för oss som bor här. Ett Värdlandsavtal med NATO står i motsättning till detta mål. Med Sverige som värdland för Natos militära styrkor minskar säkerheten för Sverige. Istället ökar spänningen, och därmed risken för krig, i vårt närområde. Även risken för att vi dras in i ett krig vi inte är direkt berörda av, eller själva har beslutat om, ökar med detta avtal.

Att skriva på avtalet vore dessutom att köpa grisen i säcken. Det vimlar nämligen av oklarheter. Det är ett ramavtal som ska kompletteras med en mängd tilläggsavtal påskrivna av regering eller ÖB. I Finland har man 57 stycken tillägg - alla hemliga. Värdlandsavtalet innebär därför en rad konsekvenser som det fortfarande råder stor oklarhet kring. En sak är dock klar. Om Sverige undertecknar Värdlandsavtalet så öppnar vi dörren för kärnvapen på svenskt territorium.

NATO är en kärnvapenallians. Tvärt emot vad som sägs i debatten finns det ingen svensk lag som förhindrar införsel av kärnvapen till Sverige. Och även om en sådan lag skulle komma, så har Försvarsministern deklarerat att vi inte frågar utländska styrkor om de för med sig kärnvapen in på svenskt territorium. USA har för övrigt som praxis att aldrig svara på sådana frågor.

Regeringen understryker att Nato bara kan vara här efter en svensk inbjudan. Frågan är dock hur självständiga vi i realiteten kan vara. I vilka lägen Sverige kan säga nej till en begäran från NATO om att komma hit beror förstås inte bara på avtalstexten; det finns också maktpolitiska realiteter att förhålla sig till. Den enda garanten för självständiga försvarsbeslut är och förblir därför militär alliansfrihet.

25 maj är första och sista gången Sveriges folkvalda riksdag har möjlighet att ta ställning till ett avgörande steg på den väg som till synes obönhörligt leder till medlemskap i det NATO som bara en minoritet av samtliga partiers väljare vill tillhöra. Fråga hur din riksdagsledamot tänker rösta denna avgörandets dag.

Stig Henriksson

riksdagsledamot försvarsutskottet (v)

Mia Sydow Mölleby

riksdagsledamot Örebro län (v)

Kenneth Lantz

distriktsordförande Örebro län (v)

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.