2015-12-19 06:00

2015-12-19 06:00

Över fem nya miljoner

UTBILDNING: Skolan står inför stora utmaningar

Den svenska skolan står inför flera stora utmaningar. Resultaten i grundskolan har försämrats över tid och klyftorna mellan skolor och mellan elever har ökat. Oron i omvärlden gör att många människor kommer till vårt land och det ställer krav på ett bra mottagande av nyanlända elever. För att möta utmaningarna och återföra svensk skola till internationell toppklass måste alla elever få det stöd de behöver i tidig ålder.

Forskning och internationella erfarenheter visar att tidiga insatser är mycket betydelsefullt för att alla elever ska nå målen i skolan. Att varje elev tidigt får med sig grundkunskaperna är ofta en förutsättning för att eleverna ska klara alla ämnen under skolans senare år. För nyanlända är det särskilt viktigt att säkerställa att eleverna inte tappar i sin utveckling bara för att de börjar skolan i ett nytt land.

I dag sätts insatserna ofta in för sent. Ett tydligt exempel på det är att andelen elever med åtgärdsprogram är som högst i årskurs 9. Då har problemen redan hunnit växa sig stora och det blir mycket svårt för den enskilde eleven att komma ikapp.

Vår utgångspunkt är att alla barn ska få det tidiga stöd de behöver och har rätt till. Det är därför glädjande att regeringen investerar två miljarder kronor per år i fler anställda på lågstadiet, så att lärare får mer tid för undervisning och så att stora klasser kan bli mindre. Det gynnar de barn som behöver extra stöd för att nå målen, men även de barn som har lätt för sig och behöver mer stimulans.

Här i Karlskoga kommun innebär investeringen över 5 nya miljoner bara till de kommunala grundskolorna. Därtill har även de fristående huvudmän som ansökt om statsbidraget fått ta del av satsningen. Det är ett tydligt resultat av en politik som prioriterar investeringar i skolan framför stora skattesänkningar.

Regeringen har presenterat flera satsningar på tidigt stöd. En utredare tittar nu på förutsättningarna att införa en läsa-skriva-räkna-garanti som ska se till att alla elever får det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen i de första årskurserna. Regeringen investerar också 500 miljoner per år för att öka tillgången till specialpedagogiskt stöd och utveckla den specialpedagogiska kompetensen generellt bland lärare.

Samtidigt genomförs flera riktade åtgärder för att bättre möta nyanlända elevers behov, bland annat förbättrad kartläggning av nyanländas kunskaper och höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång.

Det har betydelse vilken regering som styr Sverige. Vårt mål är att Sverige ska ha en jämlik skola med höga kunskapsresultat där ingen elev lämnas efter eller hålls tillbaka. Därför prioriterar vi investeringar i skolan framför stora skattesänkningar.

Lena Hallengren (S)

ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Den svenska skolan står inför flera stora utmaningar. Resultaten i grundskolan har försämrats över tid och klyftorna mellan skolor och mellan elever har ökat. Oron i omvärlden gör att många människor kommer till vårt land och det ställer krav på ett bra mottagande av nyanlända elever. För att möta utmaningarna och återföra svensk skola till internationell toppklass måste alla elever få det stöd de behöver i tidig ålder.

Forskning och internationella erfarenheter visar att tidiga insatser är mycket betydelsefullt för att alla elever ska nå målen i skolan. Att varje elev tidigt får med sig grundkunskaperna är ofta en förutsättning för att eleverna ska klara alla ämnen under skolans senare år. För nyanlända är det särskilt viktigt att säkerställa att eleverna inte tappar i sin utveckling bara för att de börjar skolan i ett nytt land.

I dag sätts insatserna ofta in för sent. Ett tydligt exempel på det är att andelen elever med åtgärdsprogram är som högst i årskurs 9. Då har problemen redan hunnit växa sig stora och det blir mycket svårt för den enskilde eleven att komma ikapp.

Vår utgångspunkt är att alla barn ska få det tidiga stöd de behöver och har rätt till. Det är därför glädjande att regeringen investerar två miljarder kronor per år i fler anställda på lågstadiet, så att lärare får mer tid för undervisning och så att stora klasser kan bli mindre. Det gynnar de barn som behöver extra stöd för att nå målen, men även de barn som har lätt för sig och behöver mer stimulans.

Här i Karlskoga kommun innebär investeringen över 5 nya miljoner bara till de kommunala grundskolorna. Därtill har även de fristående huvudmän som ansökt om statsbidraget fått ta del av satsningen. Det är ett tydligt resultat av en politik som prioriterar investeringar i skolan framför stora skattesänkningar.

Regeringen har presenterat flera satsningar på tidigt stöd. En utredare tittar nu på förutsättningarna att införa en läsa-skriva-räkna-garanti som ska se till att alla elever får det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen i de första årskurserna. Regeringen investerar också 500 miljoner per år för att öka tillgången till specialpedagogiskt stöd och utveckla den specialpedagogiska kompetensen generellt bland lärare.

Samtidigt genomförs flera riktade åtgärder för att bättre möta nyanlända elevers behov, bland annat förbättrad kartläggning av nyanländas kunskaper och höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång.

Det har betydelse vilken regering som styr Sverige. Vårt mål är att Sverige ska ha en jämlik skola med höga kunskapsresultat där ingen elev lämnas efter eller hålls tillbaka. Därför prioriterar vi investeringar i skolan framför stora skattesänkningar.

Lena Hallengren (S)

ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.