2015-11-24 06:00

2015-11-24 06:00

Halverat bistånd skapar fler flyktingar

FLYKTINGKATASTROFEN: Ett mycket högt pris att betala

Regeringen överväger att halvera stödet till fattiga och katastrofdrabbade länder för att finansiera flyktingmottagande i Sverige. Men på sikt leder det till ökad otrygghet, även i vår del av världen. Om det långsiktiga biståndet monteras ner blir utsatta samhällen ännu mer sårbara, katastrofer drabbar hårdare och risken för konflikter ökar.

Biståndsbudgeten finansierar det långsiktiga arbetet med att minska fattigdomen och bygga hållbara samhällen i utvecklingsländerna. Att halvera det arbetet har ett mycket högt pris. Det långsiktiga biståndet skapar motståndskraft mot konflikter och katastrofer genom att bygga upp samhällets basfunktioner, som jordbruk, infrastruktur och lokal demokrati. Det är oerhört kostnadseffektivt. En hundralapp som satsas innan katastrofen kommer är värd många gånger mer i minskade kostnader om det värsta händer.

We Effect har arbetat med långsiktig fattigdomsbekämpning och att bygga hållbara samhällen sedan 1958. Låt oss ge några exempel på vad vi menar.

Albanien. Romerna i byn Morava har låg social status och varannan saknar jobb. Men Diana Myrteli har genom svenskt bistånd fått stöd att börja bruka den mark som familjen förfogar över. Jordbruket ökar familjens ekonomiska trygghet och skapar självkänsla. Risken att Diana inte ska kunna försörja sig och bo kvar i Morava är mindre än för många andra romer i regionen.

Södra Kenya. Hellen Ngina Mutisa och hennes familj har tak över huvudet och mat på bordet, trots att regionen gång på gång drabbas av långa perioder av svår torka. De har fått hjälp att utveckla alternativa inkomstkällor som biodling, hönsuppfödning och en fiskodling. Därför står de inte skyddslösa om torkan kommer, de kan bo kvar i byn Musoa och bygga en bättre framtid där.

Palestina, Area C. Naser Mohammed Noajjah. Hans brunn har demolerats av bosättare och han får inte tillstånd att gräva en ny. Kommer Naser att bo kvar, eller riskerar han att bli en siffra i flyktingstatistiken? Det beror till stor del på om stödet från Sverige kan fortsätta, för genom svenskt bistånd har Naser tillsammans med en grupp andra bönder i området kunnat skaffa en traktor, så att de kan hämta vatten i en tank.

Det är självklart att Sverige ska ta emot de flyktingar som söker sig hit. Det är vår moraliska skyldighet och i enlighet med FN:s flyktingkonvention som Sverige har skrivit under. Men att halvera det svenska biståndet för att finansiera flyktingmottagningen skulle betyda att man tar pengar från världens allra fattigaste invånare. Ett sådant beslut skulle innebära att regeringen bidrar till att urholka den globala tryggheten och därmed ökar risken för framtida katastrofer, konflikter - och flyktingströmmar.

Tommy Ohlström

vd för KF och styrelseordförande för We Effect

Anneli Rogeman

vd We Effect

Regeringen överväger att halvera stödet till fattiga och katastrofdrabbade länder för att finansiera flyktingmottagande i Sverige. Men på sikt leder det till ökad otrygghet, även i vår del av världen. Om det långsiktiga biståndet monteras ner blir utsatta samhällen ännu mer sårbara, katastrofer drabbar hårdare och risken för konflikter ökar.

Biståndsbudgeten finansierar det långsiktiga arbetet med att minska fattigdomen och bygga hållbara samhällen i utvecklingsländerna. Att halvera det arbetet har ett mycket högt pris. Det långsiktiga biståndet skapar motståndskraft mot konflikter och katastrofer genom att bygga upp samhällets basfunktioner, som jordbruk, infrastruktur och lokal demokrati. Det är oerhört kostnadseffektivt. En hundralapp som satsas innan katastrofen kommer är värd många gånger mer i minskade kostnader om det värsta händer.

We Effect har arbetat med långsiktig fattigdomsbekämpning och att bygga hållbara samhällen sedan 1958. Låt oss ge några exempel på vad vi menar.

Albanien. Romerna i byn Morava har låg social status och varannan saknar jobb. Men Diana Myrteli har genom svenskt bistånd fått stöd att börja bruka den mark som familjen förfogar över. Jordbruket ökar familjens ekonomiska trygghet och skapar självkänsla. Risken att Diana inte ska kunna försörja sig och bo kvar i Morava är mindre än för många andra romer i regionen.

Södra Kenya. Hellen Ngina Mutisa och hennes familj har tak över huvudet och mat på bordet, trots att regionen gång på gång drabbas av långa perioder av svår torka. De har fått hjälp att utveckla alternativa inkomstkällor som biodling, hönsuppfödning och en fiskodling. Därför står de inte skyddslösa om torkan kommer, de kan bo kvar i byn Musoa och bygga en bättre framtid där.

Palestina, Area C. Naser Mohammed Noajjah. Hans brunn har demolerats av bosättare och han får inte tillstånd att gräva en ny. Kommer Naser att bo kvar, eller riskerar han att bli en siffra i flyktingstatistiken? Det beror till stor del på om stödet från Sverige kan fortsätta, för genom svenskt bistånd har Naser tillsammans med en grupp andra bönder i området kunnat skaffa en traktor, så att de kan hämta vatten i en tank.

Det är självklart att Sverige ska ta emot de flyktingar som söker sig hit. Det är vår moraliska skyldighet och i enlighet med FN:s flyktingkonvention som Sverige har skrivit under. Men att halvera det svenska biståndet för att finansiera flyktingmottagningen skulle betyda att man tar pengar från världens allra fattigaste invånare. Ett sådant beslut skulle innebära att regeringen bidrar till att urholka den globala tryggheten och därmed ökar risken för framtida katastrofer, konflikter - och flyktingströmmar.

Tommy Ohlström

vd för KF och styrelseordförande för We Effect

Anneli Rogeman

vd We Effect