2016-10-17 06:00

2016-10-17 06:00

Hänger ihop

Sverige är sämst i Europa när det gäller att få utrikes födda i arbete. Samtidigt är vi bland de länder som tagit emot flest flyktingar i EU. De har fördelats ojämnt över landet och ofta i kommuner där företagsklimatet är dåligt. Genom att förbättra det lokala företagsklimatet kan fler jobb växa fram. Och det behövs. En egen försörjning är nyckeln till god integration.

Statsminister Stefan Löfven (S) har varit märkbart nöjd den senaste tiden. Arbetslösheten i Sverige är den lägsta på flera år. Men bland utrikes födda, speciellt de med utomeuropeisk bakgrund, är bilden den motsatta. Statistiska Centralbyrån har analyserat sysselsättningen bland migranter i 18 Europeiska länder. Bland de länder som analyserats är skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda störst i Sverige. Dubbelt så många utrikes som inrikes födda är arbetslösa.

Om man jämför de kommuner som under 2015 tog emot flest flyktingar med Svenskt Näringslivs företagsrakning blir fenomenet möjligen mer begripligt. Majoriteten av de kommuner som ligger på topp 50 vad gäller mottagande ligger i botten när det kommer till företagsklimat. Dessa kommuner kännetecknas av höga skatter, negativa attityder till företagande från kommunpolitiker och kommunal verksamhet som tränger undan den privata.

I storstäder finns nätverk och resurser som inte alls är självklara för företagare på mindre orter. Därför spelar kommuners företagarpolitik en stor roll. Med små medel kan en kommun avsevärt förbättra villkoren för företagen.

Bland de kommuner som tagit emot flest flyktingar finns Filipstad, Lessebo, Överkalix och Hagfors. De ligger också dåligt till i företagsrankingen. Men företagarna listar samtidigt bättre dialog och information mellan företagen och kommunen som en av de viktigaste sakerna för att stärka företagsklimatet. Det borde vara enkelt att förbättra.

Haparanda, Boden, Kristinehamn och Sunne finns också bland de 50 kommuner som tagit emot flest. Sunne ligger däremot på 31:a plats i företagsrankingen när de andra placerar sig i den andra delen av skalan. Sunne har också fler företagare och lägre arbetslöshet än Sverigesnittet.

Jobb och företagande hänger ihop.

Sveriges kommuner måste våga se sanningen i vitögat. Ingen hjälp kommer att komma från regeringen. Visserligen avsätter regeringen 10 välfärdsmiljarder till kommunerna. Men staten är genom Migrationsverket skyldig kommunerna mycket mer än så. Löfvens nya jobbförslag, att 5 000 nyanlända till år 2020 ska placeras ut på olika myndigheter, kommer inte heller att göra någon skillnad. Fler lokala företag som skapar nya jobb är det enda sättet att få en fungerande integration utan de sociala problem som hör arbetslöshet till. Vägvalet står mellan jobb och företagsamhet eller bidrag och utanförskap. Ett bättre företagsklimat borde stå högst upp på kommunernas prioriteringslista. Det är bråttom, men lyckligtvis är det något som kommunpolitikerna själva kan lösa.

Victoria Seemann/SNB

Sverige är sämst i Europa när det gäller att få utrikes födda i arbete. Samtidigt är vi bland de länder som tagit emot flest flyktingar i EU. De har fördelats ojämnt över landet och ofta i kommuner där företagsklimatet är dåligt. Genom att förbättra det lokala företagsklimatet kan fler jobb växa fram. Och det behövs. En egen försörjning är nyckeln till god integration.

Statsminister Stefan Löfven (S) har varit märkbart nöjd den senaste tiden. Arbetslösheten i Sverige är den lägsta på flera år. Men bland utrikes födda, speciellt de med utomeuropeisk bakgrund, är bilden den motsatta. Statistiska Centralbyrån har analyserat sysselsättningen bland migranter i 18 Europeiska länder. Bland de länder som analyserats är skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda störst i Sverige. Dubbelt så många utrikes som inrikes födda är arbetslösa.

Om man jämför de kommuner som under 2015 tog emot flest flyktingar med Svenskt Näringslivs företagsrakning blir fenomenet möjligen mer begripligt. Majoriteten av de kommuner som ligger på topp 50 vad gäller mottagande ligger i botten när det kommer till företagsklimat. Dessa kommuner kännetecknas av höga skatter, negativa attityder till företagande från kommunpolitiker och kommunal verksamhet som tränger undan den privata.

I storstäder finns nätverk och resurser som inte alls är självklara för företagare på mindre orter. Därför spelar kommuners företagarpolitik en stor roll. Med små medel kan en kommun avsevärt förbättra villkoren för företagen.

Bland de kommuner som tagit emot flest flyktingar finns Filipstad, Lessebo, Överkalix och Hagfors. De ligger också dåligt till i företagsrankingen. Men företagarna listar samtidigt bättre dialog och information mellan företagen och kommunen som en av de viktigaste sakerna för att stärka företagsklimatet. Det borde vara enkelt att förbättra.

Haparanda, Boden, Kristinehamn och Sunne finns också bland de 50 kommuner som tagit emot flest. Sunne ligger däremot på 31:a plats i företagsrankingen när de andra placerar sig i den andra delen av skalan. Sunne har också fler företagare och lägre arbetslöshet än Sverigesnittet.

Jobb och företagande hänger ihop.

Sveriges kommuner måste våga se sanningen i vitögat. Ingen hjälp kommer att komma från regeringen. Visserligen avsätter regeringen 10 välfärdsmiljarder till kommunerna. Men staten är genom Migrationsverket skyldig kommunerna mycket mer än så. Löfvens nya jobbförslag, att 5 000 nyanlända till år 2020 ska placeras ut på olika myndigheter, kommer inte heller att göra någon skillnad. Fler lokala företag som skapar nya jobb är det enda sättet att få en fungerande integration utan de sociala problem som hör arbetslöshet till. Vägvalet står mellan jobb och företagsamhet eller bidrag och utanförskap. Ett bättre företagsklimat borde stå högst upp på kommunernas prioriteringslista. Det är bråttom, men lyckligtvis är det något som kommunpolitikerna själva kan lösa.

Victoria Seemann/SNB