2016-10-05 06:00

2016-10-05 06:00

Lika ansvar inom välfärd

Offentlighetsprincipen ska omfatta även den gemensamt finansierade välfärd som utförs i privat regi. Det handlade den statliga utredningen Ökad insyn i välfärden (SOU 2016:62) som släpptes under måndagen om. De privata aktörerna kommer bland annat bli skyldiga att registrera sina handlingar och att skyndsamt utlämna allmänna handlingar enligt samma principer som gäller för myndigheter. Ett meddelarskydd för anställda i välfärdsföretag väntas också införas.

En förändring i enlighet med utredningens förslag kommer leda till en något ökad administrativ börda för välfärdsföretagen, något som kan pressa mindre företag och organisationer ekonomiskt. Det hela måste även implementeras på ett välavvägt sätt, så att företagshemligheter och brukares integritet inte röjs i onödan. Trots utmaningarna är förslaget nödvändigt.

Offentlighetsprincipen är viktig. Att offentliga och privata aktörer får verka under mer likvärdiga förutsättningar banar för en rättvisare och mindre ideologiskt utvärdering. Med en sådan lagändring går det lättare att komma åt missförhållanden samtidigt som de seriösa aktörerna kan tillåtas fortsätta utveckla välfärden. Meningen med att välfärden öppnat för privata utförare är inte att skattepengar ska kunna slösas mer lättvindigt. Meningen är att civilsamhället och näringslivet ska kunna vara med och förbättra välfärden genom att komplettera och effektivisera det offentliga med egna koncept, idéer och innovationer. Det är mot inkompetenta och oseriösa aktörer staten borde sätta ned foten, oberoende av driftsform. En utökad offentlighetsprincip främjar granskning av misskötsel inom vård och skola.

Samtidigt minskar risken i och med detta att den svenska offentlighetsprincipen urvattnas. Offentlighetsprincipen är viktig för att arbetet som utförs med skattebetalarnas pengar ska kunna granskas. Ska Sveriges höga skatteintag kunna motiveras måste skattepengarna användas effektivt och ändamålsenligt. Därför måste såväl privata som offentliga utförare av välfärdstjänster kunna utvärderas så att oegentligheter kan motverkas.

Den svenska välfärdsstaten står framöver inför betydande utmaningar. Ska dessa kunna hanteras har vi inte råd att tacka nej till goda välfärdsinsatser bara för att civilsamhället eller företagare utför dem. I stället borde en förutsättningslös bedömning av tjänsterna göras. Det måste vara en hårdare sållning gällande vilka som får etablera sig och verka inom välfärden. Oseriösa, kortsiktiga eller kriminella aktörer bör inte tillåtas hantera skattepengar.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att offentlighetslagstiftningen inte är någon garant mot brister, men en förutsättning för att de ska kunna uppdagas. Det gäller att det finns repressalier mot den som missköter sig. Privat, liksom offentlig aktör.

Tony Gunnarsson/SNB

Offentlighetsprincipen ska omfatta även den gemensamt finansierade välfärd som utförs i privat regi. Det handlade den statliga utredningen Ökad insyn i välfärden (SOU 2016:62) som släpptes under måndagen om. De privata aktörerna kommer bland annat bli skyldiga att registrera sina handlingar och att skyndsamt utlämna allmänna handlingar enligt samma principer som gäller för myndigheter. Ett meddelarskydd för anställda i välfärdsföretag väntas också införas.

En förändring i enlighet med utredningens förslag kommer leda till en något ökad administrativ börda för välfärdsföretagen, något som kan pressa mindre företag och organisationer ekonomiskt. Det hela måste även implementeras på ett välavvägt sätt, så att företagshemligheter och brukares integritet inte röjs i onödan. Trots utmaningarna är förslaget nödvändigt.

Offentlighetsprincipen är viktig. Att offentliga och privata aktörer får verka under mer likvärdiga förutsättningar banar för en rättvisare och mindre ideologiskt utvärdering. Med en sådan lagändring går det lättare att komma åt missförhållanden samtidigt som de seriösa aktörerna kan tillåtas fortsätta utveckla välfärden. Meningen med att välfärden öppnat för privata utförare är inte att skattepengar ska kunna slösas mer lättvindigt. Meningen är att civilsamhället och näringslivet ska kunna vara med och förbättra välfärden genom att komplettera och effektivisera det offentliga med egna koncept, idéer och innovationer. Det är mot inkompetenta och oseriösa aktörer staten borde sätta ned foten, oberoende av driftsform. En utökad offentlighetsprincip främjar granskning av misskötsel inom vård och skola.

Samtidigt minskar risken i och med detta att den svenska offentlighetsprincipen urvattnas. Offentlighetsprincipen är viktig för att arbetet som utförs med skattebetalarnas pengar ska kunna granskas. Ska Sveriges höga skatteintag kunna motiveras måste skattepengarna användas effektivt och ändamålsenligt. Därför måste såväl privata som offentliga utförare av välfärdstjänster kunna utvärderas så att oegentligheter kan motverkas.

Den svenska välfärdsstaten står framöver inför betydande utmaningar. Ska dessa kunna hanteras har vi inte råd att tacka nej till goda välfärdsinsatser bara för att civilsamhället eller företagare utför dem. I stället borde en förutsättningslös bedömning av tjänsterna göras. Det måste vara en hårdare sållning gällande vilka som får etablera sig och verka inom välfärden. Oseriösa, kortsiktiga eller kriminella aktörer bör inte tillåtas hantera skattepengar.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att offentlighetslagstiftningen inte är någon garant mot brister, men en förutsättning för att de ska kunna uppdagas. Det gäller att det finns repressalier mot den som missköter sig. Privat, liksom offentlig aktör.

Tony Gunnarsson/SNB