2016-08-11 15:44

2016-08-11 15:44

Vi är sårbara

LEDARE

Skulle du klara dig i 72 timmar ifall en kris inträffar? Har du köpt ett spritkök, investerat i en batteridriven radio och en vevladdare till mobilen?

Enligt Myndigheten för Samhällsberedskap (MSB) ska alla kunna klara sig själva, utan myndigheters hjälp, i tre dygn. Det är den enskildes ansvar att ordna proviant, värme och vatten vid händelse av kriser som terrordåd, extremt väder, naturkatastrofer eller störningar i elnätet. Huruvida gemene svensk faktiskt skulle klara det, är en helt annan fråga.

Enligt en undersökning som företaget Infratek gjorde tillsammans med Sifo förra året svarade 63 procent att de inte var förberedda för en katastrof. Endast 27 procent ansåg att de skulle kunna klara sig en vecka på de förnödenheter som fanns i hemmet.

Att en stor andel av de svarande inte var redo inför en krissituation är inte särskilt konstigt. Sverige har länge varit relativt förskonat från kriser. Vi har inte varit i krig på mer än 200 år. Till skillnad från länder som ständigt utsätts för naturkatastrofer och kriser har vi inte tvingats lära oss vikten av att ha frystorkad mat eller vattenreningstabletter nära till hands. Och välfärdsstaten har gjort att vi vänder oss till myndigheter och staten för hjälp snarare än att rå om oss själva.

Med tanke på hur många som har flyttat till städerna är det inte heller förvånande att basal överlevnadskunskap har gått förlorad. Urbaniseringen har gjort oss förslappade. Stadsbor har, till skillnad från dem som har tio mil till närmaste mataffär, inte tvingats lära sig att tänka långsiktigt. Varför bunkra upp med konserver när man alltid kan gå till pizzerian runt hörnet?

Men i en allt mer turbulent omvärld, där extremt väder blir vanligare, är det nödvändigt att vara förberedd för att kunna hantera ett längre elavbrott eller vattenbrist. Sannolikheten att drabbas av en nödsituation är inte obefintlig, långt därifrån.

Stormen Gudrun skapade kaos när den drog in över Småland 2005. Efter att den hade avtagit var 730 000 hushåll utan el, 3 000 meter elledning förstörd och ett stort antal abonnenter var utan teleförbindelser. Det tog tid innan allt fungerade som det skulle, för vissa hushåll dröjde det upp till en månad innan de hade el igen.

I slutet av november förra året drog stormen Gorm in över södra Sverige, på vissa håll uppmätte den orkanstyrka. Öresundsbron behövde stängas och 75 000 blev strömlösa.

Nyligen drabbades stora delar av Dalarna av störningar i el- och telenätet. Närmare 100 000 blev utan ström.

De moderna bekvämligheterna har gjort oss sårbara. Det är farligt att utgå från att de alltid kommer att finnas till hands. Ifall en kris inträffar är ett gäng konserver, en ficklampa och en handvevad radio mer värt än alla smartphones i världen.

Naomi Abramowicz/SNB

Enligt Myndigheten för Samhällsberedskap (MSB) ska alla kunna klara sig själva, utan myndigheters hjälp, i tre dygn. Det är den enskildes ansvar att ordna proviant, värme och vatten vid händelse av kriser som terrordåd, extremt väder, naturkatastrofer eller störningar i elnätet. Huruvida gemene svensk faktiskt skulle klara det, är en helt annan fråga.

Enligt en undersökning som företaget Infratek gjorde tillsammans med Sifo förra året svarade 63 procent att de inte var förberedda för en katastrof. Endast 27 procent ansåg att de skulle kunna klara sig en vecka på de förnödenheter som fanns i hemmet.

Att en stor andel av de svarande inte var redo inför en krissituation är inte särskilt konstigt. Sverige har länge varit relativt förskonat från kriser. Vi har inte varit i krig på mer än 200 år. Till skillnad från länder som ständigt utsätts för naturkatastrofer och kriser har vi inte tvingats lära oss vikten av att ha frystorkad mat eller vattenreningstabletter nära till hands. Och välfärdsstaten har gjort att vi vänder oss till myndigheter och staten för hjälp snarare än att rå om oss själva.

Med tanke på hur många som har flyttat till städerna är det inte heller förvånande att basal överlevnadskunskap har gått förlorad. Urbaniseringen har gjort oss förslappade. Stadsbor har, till skillnad från dem som har tio mil till närmaste mataffär, inte tvingats lära sig att tänka långsiktigt. Varför bunkra upp med konserver när man alltid kan gå till pizzerian runt hörnet?

Men i en allt mer turbulent omvärld, där extremt väder blir vanligare, är det nödvändigt att vara förberedd för att kunna hantera ett längre elavbrott eller vattenbrist. Sannolikheten att drabbas av en nödsituation är inte obefintlig, långt därifrån.

Stormen Gudrun skapade kaos när den drog in över Småland 2005. Efter att den hade avtagit var 730 000 hushåll utan el, 3 000 meter elledning förstörd och ett stort antal abonnenter var utan teleförbindelser. Det tog tid innan allt fungerade som det skulle, för vissa hushåll dröjde det upp till en månad innan de hade el igen.

I slutet av november förra året drog stormen Gorm in över södra Sverige, på vissa håll uppmätte den orkanstyrka. Öresundsbron behövde stängas och 75 000 blev strömlösa.

Nyligen drabbades stora delar av Dalarna av störningar i el- och telenätet. Närmare 100 000 blev utan ström.

De moderna bekvämligheterna har gjort oss sårbara. Det är farligt att utgå från att de alltid kommer att finnas till hands. Ifall en kris inträffar är ett gäng konserver, en ficklampa och en handvevad radio mer värt än alla smartphones i världen.

Naomi Abramowicz/SNB