2016-08-08 06:00

2016-08-08 06:00

Ingen skola utan lärare

LEDARE

När Andreas Schleicher, OECD:s chef för utbildningsfrågor, var i Stockholm förra året sa han att den svenska skolan har förlorat sin själ. Schleicher har rätt. Vad värre är, den har förlorat sina lärare också.

Enligt Arbetsförmedlingen är bristen på lärare större än på nio år. Nio av tio grundskolor saknar utbildad personal. Trots att det bara är några veckor kvar till skolstarten är drygt 5 000 lärartjänster ännu inte tillsatta (SVT 4/8). På vissa håll i landet har desperationen vuxit sig så stark att kommuner försöker rekrytera nyutexaminerade gymnasiestudenter som lärare.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kommenterade den tilltagande lärarbristen i Aktuellt på torsdagskvällen. Sverige är förvisso i kris men vi har börjat se positiva trender, sade Fridolin. Det var tappert av ministern, men man måste vara optimistisk på gränsen till naiv för att se några positiva trender.

Antalet sökande till lärarutbildningen har minskat. Statistik från Skolverket visar att det finns 50 000 utbildade lärare som inte arbetar i skolan.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund, och Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas riksförbunds studerandeförening, att det framförallt finns två anledningar till missnöjet inom lärarkåren: lönen och arbetsmiljön (31/7).

Svenska lärarlöner är förhållandevis låga jämfört med övriga OECD-länder. Framförallt finns det begränsade möjligheter till löneutveckling. I OECD-rapporten om svensk skola som Andreas Schleicher presenterade förra våren pekades höjda löner ut som en viktig reform för att höja yrkets status och locka kompetent personal.

Förutom att lönen lämnar en del att önska har många lärare en tuff arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket får in allt fler anmälningar om våld i skolan. En undersökning från Lärarnas Riksförbund visar att en fjärdedel av de svarande har utsatts för hot, våld eller trakasserier.

För den som investerar i en högskolutbildning på 3,5 till 5,5 år ger lärarutbildningen usel avkastning. Det finns andra betydligt mer lukrativa yrken att välja på, som inte involverar hot på arbetsplatsen.

Regeringens reformer för att hantera skolkrisen har varit av blandad kvalitet. Bland annat har antalet platser på lärarutbildningen utökats markant. Det är en märklig lösning med tanke på att problemet inte är att det finns för många sökanden och för få platser –utan snarare tvärtom. Regeringen har även lanserat en försöksverksamhet med kompletterande pedagogisk utbildning för dem som vill byta till läraryrket. Men utmaningen ligger inte enbart i att locka fler till läraryrket, utan även att få dem att stanna kvar.

Lärarbristen kommer att ta lång tid att lösa. I väntan på bättre tider kommer fler skolor att tvingas ta in obehöriga lärare medan likvärdigheten försämras och svenska skolresultat sjunker allt djupare. Den svenska skolan är i akut behov av själavård.

Naomi Abramowicz/SNB

 

Enligt Arbetsförmedlingen är bristen på lärare större än på nio år. Nio av tio grundskolor saknar utbildad personal. Trots att det bara är några veckor kvar till skolstarten är drygt 5 000 lärartjänster ännu inte tillsatta (SVT 4/8). På vissa håll i landet har desperationen vuxit sig så stark att kommuner försöker rekrytera nyutexaminerade gymnasiestudenter som lärare.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kommenterade den tilltagande lärarbristen i Aktuellt på torsdagskvällen. Sverige är förvisso i kris men vi har börjat se positiva trender, sade Fridolin. Det var tappert av ministern, men man måste vara optimistisk på gränsen till naiv för att se några positiva trender.

Antalet sökande till lärarutbildningen har minskat. Statistik från Skolverket visar att det finns 50 000 utbildade lärare som inte arbetar i skolan.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund, och Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas riksförbunds studerandeförening, att det framförallt finns två anledningar till missnöjet inom lärarkåren: lönen och arbetsmiljön (31/7).

Svenska lärarlöner är förhållandevis låga jämfört med övriga OECD-länder. Framförallt finns det begränsade möjligheter till löneutveckling. I OECD-rapporten om svensk skola som Andreas Schleicher presenterade förra våren pekades höjda löner ut som en viktig reform för att höja yrkets status och locka kompetent personal.

Förutom att lönen lämnar en del att önska har många lärare en tuff arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket får in allt fler anmälningar om våld i skolan. En undersökning från Lärarnas Riksförbund visar att en fjärdedel av de svarande har utsatts för hot, våld eller trakasserier.

För den som investerar i en högskolutbildning på 3,5 till 5,5 år ger lärarutbildningen usel avkastning. Det finns andra betydligt mer lukrativa yrken att välja på, som inte involverar hot på arbetsplatsen.

Regeringens reformer för att hantera skolkrisen har varit av blandad kvalitet. Bland annat har antalet platser på lärarutbildningen utökats markant. Det är en märklig lösning med tanke på att problemet inte är att det finns för många sökanden och för få platser –utan snarare tvärtom. Regeringen har även lanserat en försöksverksamhet med kompletterande pedagogisk utbildning för dem som vill byta till läraryrket. Men utmaningen ligger inte enbart i att locka fler till läraryrket, utan även att få dem att stanna kvar.

Lärarbristen kommer att ta lång tid att lösa. I väntan på bättre tider kommer fler skolor att tvingas ta in obehöriga lärare medan likvärdigheten försämras och svenska skolresultat sjunker allt djupare. Den svenska skolan är i akut behov av själavård.

Naomi Abramowicz/SNB