2016-07-21 06:00

2016-07-21 06:40

Får inte vara ett lotteri

LEDARE

Att satsa på högre utbildning ska inte vara ett lotteri, där det finns en risk att man får en nitlott.

Men så är verkligheten för en del utomeuropeiska studenter som väljer att studera i Sverige.

I maj månad genomförde Ekot en stor granskning av systemet med studieavgifter för utomeuropeiska studenter.

Ekot uppmärksammade att svenska lärosäten själva får bestämma hur stor studieavgiften ska vara, vilket har lett till att en del studenter har behövt betala betydligt mer än utbildningen var värd (10/5 SR).

Vissa har tvingats lägga ut så mycket som 60 000 kronor mer än vad en svensk eller europeisk student behöver betala. Vidare avslöjades vilket uselt rättsskydd som gäller för utomeuropeiska studenter.

Exempelvis är de inte garanterade att få pengarna tillbaka om de blir sjuka eller nekas visum till Sverige.

När den amerikanska studenten Connie Dickinson påbörjade sin kandidatexamen i matematik vid Mälardalens Högskola 2011 var det tydligt att hon hade dragit en nitlott.

Hon betalade 170 000 kronor på en utbildning som underkändes på flera punkter av Universitetskanslerämbetet. Som tur var fick Dickinson upprättelse, och sina pengar tillbaka, efter att hon drivit en rättsprocess mot högskolan med hjälp av organisationen Centrum för Rättvisa.

Men studenter ska inte behöva genomgå en krånglig rättsprocess för att få sina pengar tillbaka om utbildningen är uppenbart bristfällig.

Förhoppningsvis kommer det snart att bli ett slut på det svenska högskolelotteriet. Den 19 juli meddelade regeringen att det kommer att ske en granskning av systemet med studieavgifter för utländska studenter.

Universitetskanslerämbetet har fått i uppgift att undersöka bland annat studieavgifternas storlek och regler om återbetalning av studieavgiften. Kartläggningen ska presenteras i januari 2017.

Det är på tiden att det sker en rejäl genomlysning. Reformen, som infördes 2011 av Alliansregeringen, var ett hafsverk. Olle Lundin, professor i offentlig rätt vid Uppsala Universitet, konstaterade i en intervju med Ekot att ”Det är en konstig lagstiftning. Det är så slafsigt gjort”(11/5).

Högskolorna har tillåtits att ha alltför stort spelrum gällande hur avgiften ska sättas, utan att ha granskats av någon extern myndighet som har kunnat bedöma huruvida den är rimlig eller ej. Bristen på enhetliga regler har gjort att studenternas rättigheter har varierat beroende på vilket lärosäte de har valt att studera vid.

Om Sverige ska vara ett attraktivt val för ambitiösa utomeuropeiska studenter krävs förutsägbarhet och rättssäkerhet. Svensk högskoleutbildning ska varken vara överprissatt, som den är på en del håll i dag, eller ett lågbudgetalternativ –som innan 2011 då svenska skattebetalare i stället stod för notan. När man betalar stora summor är det självklart att man ska få värde för pengarna. Så är inte fallet i dag.

Naomi Abramowicz/SNB

Men så är verkligheten för en del utomeuropeiska studenter som väljer att studera i Sverige.

I maj månad genomförde Ekot en stor granskning av systemet med studieavgifter för utomeuropeiska studenter.

Ekot uppmärksammade att svenska lärosäten själva får bestämma hur stor studieavgiften ska vara, vilket har lett till att en del studenter har behövt betala betydligt mer än utbildningen var värd (10/5 SR).

Vissa har tvingats lägga ut så mycket som 60 000 kronor mer än vad en svensk eller europeisk student behöver betala. Vidare avslöjades vilket uselt rättsskydd som gäller för utomeuropeiska studenter.

Exempelvis är de inte garanterade att få pengarna tillbaka om de blir sjuka eller nekas visum till Sverige.

När den amerikanska studenten Connie Dickinson påbörjade sin kandidatexamen i matematik vid Mälardalens Högskola 2011 var det tydligt att hon hade dragit en nitlott.

Hon betalade 170 000 kronor på en utbildning som underkändes på flera punkter av Universitetskanslerämbetet. Som tur var fick Dickinson upprättelse, och sina pengar tillbaka, efter att hon drivit en rättsprocess mot högskolan med hjälp av organisationen Centrum för Rättvisa.

Men studenter ska inte behöva genomgå en krånglig rättsprocess för att få sina pengar tillbaka om utbildningen är uppenbart bristfällig.

Förhoppningsvis kommer det snart att bli ett slut på det svenska högskolelotteriet. Den 19 juli meddelade regeringen att det kommer att ske en granskning av systemet med studieavgifter för utländska studenter.

Universitetskanslerämbetet har fått i uppgift att undersöka bland annat studieavgifternas storlek och regler om återbetalning av studieavgiften. Kartläggningen ska presenteras i januari 2017.

Det är på tiden att det sker en rejäl genomlysning. Reformen, som infördes 2011 av Alliansregeringen, var ett hafsverk. Olle Lundin, professor i offentlig rätt vid Uppsala Universitet, konstaterade i en intervju med Ekot att ”Det är en konstig lagstiftning. Det är så slafsigt gjort”(11/5).

Högskolorna har tillåtits att ha alltför stort spelrum gällande hur avgiften ska sättas, utan att ha granskats av någon extern myndighet som har kunnat bedöma huruvida den är rimlig eller ej. Bristen på enhetliga regler har gjort att studenternas rättigheter har varierat beroende på vilket lärosäte de har valt att studera vid.

Om Sverige ska vara ett attraktivt val för ambitiösa utomeuropeiska studenter krävs förutsägbarhet och rättssäkerhet. Svensk högskoleutbildning ska varken vara överprissatt, som den är på en del håll i dag, eller ett lågbudgetalternativ –som innan 2011 då svenska skattebetalare i stället stod för notan. När man betalar stora summor är det självklart att man ska få värde för pengarna. Så är inte fallet i dag.

Naomi Abramowicz/SNB