2016-07-15 06:00

2016-07-15 06:00

Sänk inte kraven

LEDARE

För att fylla platserna på polisutbildningen har begåvningskraven sänkts.

I våras kunde inte alla platser fyllas på polisutbildningen, och nu ska antalet poliser öka kraftigt. I höst ska 550 poliser börja polisutbildningen och till våren 800 stycken. Det är en god ambition, men brottsligheten blir allt mer avancerad. Det innebär att läget är särskilt dåligt att sänka begåvningskraven.

Polismyndigheten har inte lyckats uppfylla sitt uppdrag: Det finns över 50 utanförskapsområden i Sverige. Omorganisationen av myndigheten har krävt mycket resurser. Samtidigt ökar den organiserade brottsligheten, kriminella utnyttjar välfärdssystemen systematiskt och dråpen och morden ökade markant under 2015. 26 procent fler mord och dråp skedde 2015 jämfört med 2014. Värst drabbat var Göteborgstrakterna med en ökning på 118 procent. Fler poliser har blivit ett mantra för de politiska parterna. Gott så. Stora pensionsavgångar väntar, och omorganisationen har krävt sina offer då poliser slutat i protest. De närmaste åren kommer tusentals nya poliser att behövas.

I våras lyckades polisen inte fylla platserna på polisutbildningen. 300 platser fanns, men bara 266 sökande klarade sig genom hela antagningsprocessen. Det är oroväckande. Poliskåren kommer att både behöva bli större och förnyas. Men det får inte ske på bekostnad av att man sänker kraven på polisutbildningen. Polisens uppdrag är alltför viktigt: bevara demokratin, tryggheten och rättssäkerheten. Då krävs det också att poliskåren har den kompetens som behövs. När man söker polisutbildningen gör man ett begåvningstest som har en niogradig skala. En normalbegåvad sökande hamnar i mitten av skalan. Tidigare krävdes en fyra för att komma in, men nu ska det räcka med en trea. Olyckligt, då man i stället för att sänka kraven borde förbättra villkoren för att locka fler.

Högre löner, större möjligheter att påverka sin egen arbetssituation och en bättre arbetsmiljö är några sätt att göra det på. Det går inte att locka kompetenta individer att vilja bli poliser genom att enbart ge dem möjlighet att göra gott i samhället. Även poliser har räkningar att betala och familjer att försörja.

Vad som däremot är positivt är att spärrtiderna har tagits bort, att de som tidigare försökt komma in men misslyckats har möjlighet att söka ett år senare igen. Det kan alltid finnas yttre omständigheter som gör att man vid ett tillfälle presterar sämre än möjligt. Om någon är så dedikerad att man vill söka igen ska man naturligtvis tillåtas att göra det.

Med högre löner och bättre villkor kan man locka fler begåvade personer att söka sig till poliskåren. Kling och Klang gör sig bäst i sagorna tillsammans med Pippi Långstrump. Inte inom den svenska poliskåren.

Anna Sandström/SNB

I våras kunde inte alla platser fyllas på polisutbildningen, och nu ska antalet poliser öka kraftigt. I höst ska 550 poliser börja polisutbildningen och till våren 800 stycken. Det är en god ambition, men brottsligheten blir allt mer avancerad. Det innebär att läget är särskilt dåligt att sänka begåvningskraven.

Polismyndigheten har inte lyckats uppfylla sitt uppdrag: Det finns över 50 utanförskapsområden i Sverige. Omorganisationen av myndigheten har krävt mycket resurser. Samtidigt ökar den organiserade brottsligheten, kriminella utnyttjar välfärdssystemen systematiskt och dråpen och morden ökade markant under 2015. 26 procent fler mord och dråp skedde 2015 jämfört med 2014. Värst drabbat var Göteborgstrakterna med en ökning på 118 procent. Fler poliser har blivit ett mantra för de politiska parterna. Gott så. Stora pensionsavgångar väntar, och omorganisationen har krävt sina offer då poliser slutat i protest. De närmaste åren kommer tusentals nya poliser att behövas.

I våras lyckades polisen inte fylla platserna på polisutbildningen. 300 platser fanns, men bara 266 sökande klarade sig genom hela antagningsprocessen. Det är oroväckande. Poliskåren kommer att både behöva bli större och förnyas. Men det får inte ske på bekostnad av att man sänker kraven på polisutbildningen. Polisens uppdrag är alltför viktigt: bevara demokratin, tryggheten och rättssäkerheten. Då krävs det också att poliskåren har den kompetens som behövs. När man söker polisutbildningen gör man ett begåvningstest som har en niogradig skala. En normalbegåvad sökande hamnar i mitten av skalan. Tidigare krävdes en fyra för att komma in, men nu ska det räcka med en trea. Olyckligt, då man i stället för att sänka kraven borde förbättra villkoren för att locka fler.

Högre löner, större möjligheter att påverka sin egen arbetssituation och en bättre arbetsmiljö är några sätt att göra det på. Det går inte att locka kompetenta individer att vilja bli poliser genom att enbart ge dem möjlighet att göra gott i samhället. Även poliser har räkningar att betala och familjer att försörja.

Vad som däremot är positivt är att spärrtiderna har tagits bort, att de som tidigare försökt komma in men misslyckats har möjlighet att söka ett år senare igen. Det kan alltid finnas yttre omständigheter som gör att man vid ett tillfälle presterar sämre än möjligt. Om någon är så dedikerad att man vill söka igen ska man naturligtvis tillåtas att göra det.

Med högre löner och bättre villkor kan man locka fler begåvade personer att söka sig till poliskåren. Kling och Klang gör sig bäst i sagorna tillsammans med Pippi Långstrump. Inte inom den svenska poliskåren.

Anna Sandström/SNB