2016-07-12 06:00

2016-07-12 06:00

Bättre omsorg

LEDARE

Fackförbundet Kommunal har presenterat en rapport om äldreboenden.

Den visar att åtta av tio som arbetar inom äldreomsorgen tycker att äldre får flytta till äldreboenden för sent. Sex av tio menar att det leder till att personalen inte kan ge äldre vård och omsorg av god kvalitet.

I och med att svenskarna lever allt längre behöver äldreomsorgen ökade resurser. Tyvärr gör inte alla kommuner de prioriteringar som krävs för äldreomsorgen, vilket innebär att många som behöver det inte får plats på ett boende. En majoritet av deltagarna i enkäten uppger att de har blivit svårare att få boende de senaste åren.

Mellan år 2000 och 2010 försvann var fjärde boendeplats. Resultatet är att det har blivit betydligt svårare att få en boendeplats inom äldreomsorgen.

Lagstödet är svagt för äldre jämfört med andra grupper. Unga funktionshindrade har enligt lagstiftningen rätt till ”goda levnadsvillkor”men äldre, över 65, har bara rätt till ”en skälig levnadsnivå”. Det är orimligt att resurserna skiljer så markant för personer med liknande behov, på grund av åldersskillnader. Samtidigt som assistansersättningarna skjuter i höjden sker stora neddragningar inom äldreomsorgen i många kommuner.

Oavsett vad lagen säger bör kommuner se till att alla kommuninvånare får den omsorg de behöver.

Det finns alltför många exempel där personer med stora behov, hög ålder och besvärliga sjukdomar så som Alzheimers inte har fått plats på äldreboendet i rimlig tid. Det kompenseras ibland genom mer hjälp i hemmet. Men personer med Alzheimers måste komma till ett boende i tid, då de kan innebära en fara för sig själva om de bor ensamma.

Att äldre inte får boende innebär också en enorm belastning på anhöriga, både i form av konkret hjälp men också på grund av oro för den äldre. I och med att vi i Sverige har starka offentliga skyddsnät kan folk arbeta i stor utsträckning i Sverige, men när äldreomsorgen inte fungerar går många anhöriga ner i arbetstid för att täcka upp äldreomsorgens brister. Särskilt drabbade blir äldre som inte har anhöriga som bor på samma ort.

Mats Pettersson och Martin Holm har vid Linköpings universitet skrivit en masteruppsats i nationalekonomi som handlar om äldreomsorgen. När de frågade kommuner hur länge äldre bor i snitt på äldreboenden var det få som svarade, men svaren som kom in visade att de varierar mellan 12,5 till 39 månader (Norrköpings Tidningar 18/6).

Hur man beslutar om rätten till äldreboende kan skilja sig mycket mellan olika kommuner. Bor man 39 månader på äldreboendet tyder på att man får platsen när man är friskare, men det kan också tyda på att vården är bättre.

Frågan om äldreboenden måste upp på politikernas bord så att äldre kan få bättre omsorg. Det är ett uppdrag ett land som Sverige borde klara av.

Anna Sandström/SNB

Den visar att åtta av tio som arbetar inom äldreomsorgen tycker att äldre får flytta till äldreboenden för sent. Sex av tio menar att det leder till att personalen inte kan ge äldre vård och omsorg av god kvalitet.

I och med att svenskarna lever allt längre behöver äldreomsorgen ökade resurser. Tyvärr gör inte alla kommuner de prioriteringar som krävs för äldreomsorgen, vilket innebär att många som behöver det inte får plats på ett boende. En majoritet av deltagarna i enkäten uppger att de har blivit svårare att få boende de senaste åren.

Mellan år 2000 och 2010 försvann var fjärde boendeplats. Resultatet är att det har blivit betydligt svårare att få en boendeplats inom äldreomsorgen.

Lagstödet är svagt för äldre jämfört med andra grupper. Unga funktionshindrade har enligt lagstiftningen rätt till ”goda levnadsvillkor”men äldre, över 65, har bara rätt till ”en skälig levnadsnivå”. Det är orimligt att resurserna skiljer så markant för personer med liknande behov, på grund av åldersskillnader. Samtidigt som assistansersättningarna skjuter i höjden sker stora neddragningar inom äldreomsorgen i många kommuner.

Oavsett vad lagen säger bör kommuner se till att alla kommuninvånare får den omsorg de behöver.

Det finns alltför många exempel där personer med stora behov, hög ålder och besvärliga sjukdomar så som Alzheimers inte har fått plats på äldreboendet i rimlig tid. Det kompenseras ibland genom mer hjälp i hemmet. Men personer med Alzheimers måste komma till ett boende i tid, då de kan innebära en fara för sig själva om de bor ensamma.

Att äldre inte får boende innebär också en enorm belastning på anhöriga, både i form av konkret hjälp men också på grund av oro för den äldre. I och med att vi i Sverige har starka offentliga skyddsnät kan folk arbeta i stor utsträckning i Sverige, men när äldreomsorgen inte fungerar går många anhöriga ner i arbetstid för att täcka upp äldreomsorgens brister. Särskilt drabbade blir äldre som inte har anhöriga som bor på samma ort.

Mats Pettersson och Martin Holm har vid Linköpings universitet skrivit en masteruppsats i nationalekonomi som handlar om äldreomsorgen. När de frågade kommuner hur länge äldre bor i snitt på äldreboenden var det få som svarade, men svaren som kom in visade att de varierar mellan 12,5 till 39 månader (Norrköpings Tidningar 18/6).

Hur man beslutar om rätten till äldreboende kan skilja sig mycket mellan olika kommuner. Bor man 39 månader på äldreboendet tyder på att man får platsen när man är friskare, men det kan också tyda på att vården är bättre.

Frågan om äldreboenden måste upp på politikernas bord så att äldre kan få bättre omsorg. Det är ett uppdrag ett land som Sverige borde klara av.

Anna Sandström/SNB