2016-06-21 06:00

2016-06-21 06:00

Skrota förslagom sjukskatt

Sjukskrivning. Regeringens förslag om så kallad sjukskatt drabbar de som skadats eller är sjuka.

Förslaget innebär att företagen ska betala 25 procent av sjuklönekostnaderna för en anställd som är borta i mer än 90-dagar, utan någon bortre tidsgräns. En arbetsgivare kan behöva betala summan i flera år, utan att sjukdomen på något sätt är arbetsrelaterad.

I remissvaren finns hård kritik från myndigheter, företagare och handikapporganisationer. Förutom att kostnaden för en sjuk anställd skulle särskilt drabba företag med små marginaler innebär förslaget att personer med sjukdomar, funktionsnedsättningar och skador får det än svårare att bli anställda. Det gör att förslaget har en direkt negativ effekt på sysselsättningen bland personer som redan genom att arbetsgivaren får betala sjuklön i två veckor fått det tufft på arbetsmarknaden.

I sitt remissvar till regeringen skriver Handikappförbunden ”Vi ser en uppenbar risk för att våra förbunds medlemmar, som redan i dag har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, kommer möte ännu större svårigheter som förslaget genomförs”. Eftersom även graviditetsrelaterade åkommor ersätts genom sjukpenningsystemet innebär det också en risk att kvinnor i fertil ålder får det svårare på arbetsmarknaden.

Regeringen hävdar att sjukskatten inte ska påverka företagens kostnader märkbart då arbetsgivaravgiften sänks med 0,16 procent och det införs ett fribelopp för mindre företag. Men företag kan ha otur och ha flera anställda som blir långvarigt sjuka eller gravida, vilket innebär ökade kostnader under långa perioder.

För att företag inte ska behöva stå den kostnaden kan en allt vanligare intervjufråga bli om den som ansöker om nytt jobb varit långvarigt sjuk, har några kända sjukdomar eller planerat att skaffa barn. Redan i dag finns det företag med specialitet att undersöka personers bakgrundshistorik. Det kommer troligtvis att öka, med inriktning på sjukdomsbakgrund, i fall den rödgröna regeringens förslag går igenom. Man kan tycka att det är oetiskt. Men företags syfte är, trots allt, att gå med vinst. Innebär det en allt för stor risk att anställa personer som kan bli långtidssjukskrivna så kommer företag försöka värja sig mot det.

Att öka arbetsgivarnas ansvar vid sjukskrivningar bygger på tanken att folk blir sjuka av att arbeta. Många företag erbjuder exempelvis friskvård, hälsokontroller samt anpassar arbetsplatsen efter personalen för att de anställda ska må bra. Framförallt eftersom personalen ofta är en arbetsplats viktigaste resurs. Att en anställd blir sjuk är därför redan i dag kostsamt för företag. Det argumentet tillsammans med att en arbetsgivare även behöver stå för kostnaden om en anställd blir sjuk eller skadar sig på fritiden gör att regeringens argument om att företag kommer att ge en bättre arbetsmiljö med en sjukskatt faller platt.

Kostnaden för sjukfrånvaron har ökat kraftigt de senaste åren. Det är något regeringen behöver bromsa. Men det här är fel väg att gå. Grupper som redan i dag har svårt att få jobb, så som sjuka och nyanlända som i många fall bär på trauman, skulle med förslaget få än svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Det gäller även unga som inte tagit sig in på arbetsmarknaden och inte har några arbetsgivare som kan ge goda referenser gällande sjukfrånvaron.

Det finns goda skäl till att antalet sjukskrivna behöver minska. Både för de sjuka, företagens och samhällets skull. Men regeringens förslag stjälper mer än det hjälper och borde kastas i papperskorgen.

Anna Sandström/SNB

Förslaget innebär att företagen ska betala 25 procent av sjuklönekostnaderna för en anställd som är borta i mer än 90-dagar, utan någon bortre tidsgräns. En arbetsgivare kan behöva betala summan i flera år, utan att sjukdomen på något sätt är arbetsrelaterad.

I remissvaren finns hård kritik från myndigheter, företagare och handikapporganisationer. Förutom att kostnaden för en sjuk anställd skulle särskilt drabba företag med små marginaler innebär förslaget att personer med sjukdomar, funktionsnedsättningar och skador får det än svårare att bli anställda. Det gör att förslaget har en direkt negativ effekt på sysselsättningen bland personer som redan genom att arbetsgivaren får betala sjuklön i två veckor fått det tufft på arbetsmarknaden.

I sitt remissvar till regeringen skriver Handikappförbunden ”Vi ser en uppenbar risk för att våra förbunds medlemmar, som redan i dag har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, kommer möte ännu större svårigheter som förslaget genomförs”. Eftersom även graviditetsrelaterade åkommor ersätts genom sjukpenningsystemet innebär det också en risk att kvinnor i fertil ålder får det svårare på arbetsmarknaden.

Regeringen hävdar att sjukskatten inte ska påverka företagens kostnader märkbart då arbetsgivaravgiften sänks med 0,16 procent och det införs ett fribelopp för mindre företag. Men företag kan ha otur och ha flera anställda som blir långvarigt sjuka eller gravida, vilket innebär ökade kostnader under långa perioder.

För att företag inte ska behöva stå den kostnaden kan en allt vanligare intervjufråga bli om den som ansöker om nytt jobb varit långvarigt sjuk, har några kända sjukdomar eller planerat att skaffa barn. Redan i dag finns det företag med specialitet att undersöka personers bakgrundshistorik. Det kommer troligtvis att öka, med inriktning på sjukdomsbakgrund, i fall den rödgröna regeringens förslag går igenom. Man kan tycka att det är oetiskt. Men företags syfte är, trots allt, att gå med vinst. Innebär det en allt för stor risk att anställa personer som kan bli långtidssjukskrivna så kommer företag försöka värja sig mot det.

Att öka arbetsgivarnas ansvar vid sjukskrivningar bygger på tanken att folk blir sjuka av att arbeta. Många företag erbjuder exempelvis friskvård, hälsokontroller samt anpassar arbetsplatsen efter personalen för att de anställda ska må bra. Framförallt eftersom personalen ofta är en arbetsplats viktigaste resurs. Att en anställd blir sjuk är därför redan i dag kostsamt för företag. Det argumentet tillsammans med att en arbetsgivare även behöver stå för kostnaden om en anställd blir sjuk eller skadar sig på fritiden gör att regeringens argument om att företag kommer att ge en bättre arbetsmiljö med en sjukskatt faller platt.

Kostnaden för sjukfrånvaron har ökat kraftigt de senaste åren. Det är något regeringen behöver bromsa. Men det här är fel väg att gå. Grupper som redan i dag har svårt att få jobb, så som sjuka och nyanlända som i många fall bär på trauman, skulle med förslaget få än svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Det gäller även unga som inte tagit sig in på arbetsmarknaden och inte har några arbetsgivare som kan ge goda referenser gällande sjukfrånvaron.

Det finns goda skäl till att antalet sjukskrivna behöver minska. Både för de sjuka, företagens och samhällets skull. Men regeringens förslag stjälper mer än det hjälper och borde kastas i papperskorgen.

Anna Sandström/SNB