2016-06-15 06:00

2016-06-15 06:00

Bättre spara än slösa

LEDARE

Landets kommuner kan göra stora besparingar på 10-18 miljarder kronor, eller 57 öre till nästan en krona per hundralapp i skatt, enligt föreningen Skattebetalarna. Med tanke på hur prognoserna för kommunernas ekonomier ser ut finns det all anledning att se över utgifterna.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, bedömde, i en rapport från april, att ökade kostnader kommer att ge skattehöjningar på 45 miljarder senast år 2019. Det motsvarar en genomsnittlig skattehöjning på cirka två kronor för varje intjänade 100 kronor.

Eftersom staten inte kan förväntas att låna upp mer pengar och ge till kommunerna måste utgifterna minskas –eller skatten höjas. Problemet är att det verkar som om det oftast är mindre obekvämt att höja skatten än att skära ned på verksamheten.

Men att höja kommunalskatten från redan höga nivåer kommer att ta emot. Enligt en undersökning SKOP har gjort på uppdrag av Skattebetalarna så tror hela 47 procent att kommunpolitikerna i stor utsträckning slösar med deras skattepengar. I och för sig en lätt åsikt att inta, men ändå en åsikt att ta på allvar. Få lär vara intresserade av att betala ännu mer skatt.

I rapporten ”Politiskt slöseri kostar 1,7 miljarder kronor –eller 3 650 lärartjänster” har Skattebetalarnas förening grävt fram några mycket tankeväckande siffror. Hur kan det exempelvis komma sig att Dorotea i Västerbotten lägger 2876 kronor per innevånare på politisk verksamhet, när grannkommunen Malå spenderar mindre än hälften på samma utgiftspost?

De möjliga besparingarna inom den politiska verksamheten beräknar Skattebetalarna till mellan 800 miljoner och 1,7 miljarder kronor, beroende på om kommunerna minskar sina kostnader till kommunsnittet eller till de sparsammaste kommunernas utgiftsnivå.

Om det finns så stora pengar att spara på ett utgiftsområde som politisk verksamhet, som är det minsta med 6,6 miljarder i utgifter eller 1,2 procent av de totala kommunala utgifterna, framstår Skattebetalarnas totala besparingar på mellan 10-18 miljarder som rimliga. Även om kommunjämförelser alltid måste tas med en stor nypa salt då förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan olika delar av landet.

I den pinfärska rapporten ”Om kommunerna prioriterar annorlunda... Så kan 10-18 miljarder frigöras” undersöker Skattebetalarna ytterligare två utgiftsområden: kultur och fritid samt infrastruktur och skydd. Enligt beräkningarna skulle upp till 24 procent av kostnaderna kunna besparas, eller 17,8 miljarder kronor.

Trots att det finns olikheter mellan kommunerna som gör att siffrorna behöver tas med en viss nypa salt så finns det uppenbarligen stora pengar att spara ute i kommunerna.

Ska kommunerna skaka fram två kronor per skattad hundring så måste de vända på varenda sten. De tre granskade utgiftsområdena motsvarar tillsammans bara 13,7 procent av de kommunala utgifterna. En analys av de övriga 86,3 procenten, motsvarande utgifter på 469 miljarder kronor, skulle med all säkerhet visa att en stor del av den förestående skattehöjningen på två kronor kan utebli om kostnaderna minskas.

Greger Ekman/SNB

Sveriges kommuner och landsting, SKL, bedömde, i en rapport från april, att ökade kostnader kommer att ge skattehöjningar på 45 miljarder senast år 2019. Det motsvarar en genomsnittlig skattehöjning på cirka två kronor för varje intjänade 100 kronor.

Eftersom staten inte kan förväntas att låna upp mer pengar och ge till kommunerna måste utgifterna minskas –eller skatten höjas. Problemet är att det verkar som om det oftast är mindre obekvämt att höja skatten än att skära ned på verksamheten.

Men att höja kommunalskatten från redan höga nivåer kommer att ta emot. Enligt en undersökning SKOP har gjort på uppdrag av Skattebetalarna så tror hela 47 procent att kommunpolitikerna i stor utsträckning slösar med deras skattepengar. I och för sig en lätt åsikt att inta, men ändå en åsikt att ta på allvar. Få lär vara intresserade av att betala ännu mer skatt.

I rapporten ”Politiskt slöseri kostar 1,7 miljarder kronor –eller 3 650 lärartjänster” har Skattebetalarnas förening grävt fram några mycket tankeväckande siffror. Hur kan det exempelvis komma sig att Dorotea i Västerbotten lägger 2876 kronor per innevånare på politisk verksamhet, när grannkommunen Malå spenderar mindre än hälften på samma utgiftspost?

De möjliga besparingarna inom den politiska verksamheten beräknar Skattebetalarna till mellan 800 miljoner och 1,7 miljarder kronor, beroende på om kommunerna minskar sina kostnader till kommunsnittet eller till de sparsammaste kommunernas utgiftsnivå.

Om det finns så stora pengar att spara på ett utgiftsområde som politisk verksamhet, som är det minsta med 6,6 miljarder i utgifter eller 1,2 procent av de totala kommunala utgifterna, framstår Skattebetalarnas totala besparingar på mellan 10-18 miljarder som rimliga. Även om kommunjämförelser alltid måste tas med en stor nypa salt då förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan olika delar av landet.

I den pinfärska rapporten ”Om kommunerna prioriterar annorlunda... Så kan 10-18 miljarder frigöras” undersöker Skattebetalarna ytterligare två utgiftsområden: kultur och fritid samt infrastruktur och skydd. Enligt beräkningarna skulle upp till 24 procent av kostnaderna kunna besparas, eller 17,8 miljarder kronor.

Trots att det finns olikheter mellan kommunerna som gör att siffrorna behöver tas med en viss nypa salt så finns det uppenbarligen stora pengar att spara ute i kommunerna.

Ska kommunerna skaka fram två kronor per skattad hundring så måste de vända på varenda sten. De tre granskade utgiftsområdena motsvarar tillsammans bara 13,7 procent av de kommunala utgifterna. En analys av de övriga 86,3 procenten, motsvarande utgifter på 469 miljarder kronor, skulle med all säkerhet visa att en stor del av den förestående skattehöjningen på två kronor kan utebli om kostnaderna minskas.

Greger Ekman/SNB