2016-06-08 06:00

2016-06-08 06:00

Potential för förbättring

LEDARE

Riksdagens konstitutionsutskott, KU, har granskat hur regeringen har hanterat höstens migrationskris. KU riktar ingen djupgående kritik mot vare sig den nuvarande regeringen eller Alliansregeringen i hanteringen av flyktingkrisen.

Enligt KU hade regeringen en bra organisation och bra kontakt med berörda myndigheter.

Även Riksrevisionen har inlett en granskning över regeringen och myndigheternas hantering av flyktingkrisen. Och i samband med att KU skulle redogöra för sin granskning meddelade inrikesminister Anders Ygeman (S) att regeringen ska tillsätta ytterligare en utredning av hur samarbete, kontakter och organisation fungerade under krisen.

KU efterhandsgranskar regeringens verksamhet. De 48 KU-anmälningar som gjorts, är ovanligt många. Mest kritiserad blev inrikesminister Anders Ygeman (S), som prickas tre gånger. Bland annat för att på ett EU-möte ha godkänt att EU:s gränskontrollmyndighet Frontex i framtiden ska få gripa in i ett medlemsland mot landets vilja. Ett så stort beslut borde ha förankrats i riksdagen.

Ygeman prickades också för bristande respekt för domstolarnas och åklagarnas oberoende. Det är bekymrande, en minister med omfattande kontakter med rättsväsendet borde ha klart för sig var gränsen går mellan politik och juridik.

Det är knappast förvånande att ministrarna i den rödgröna regeringen får emotta kritik på flera områden. En svag förståelse för politikens begränsningar präglar den rödgröna regeringen.

Vad som däremot kan tyckas underligt är att KU inte kritiserar regeringen för hanteringen av höstens flyktingsituation. KU motiverar det med att man inte vill föregå pågående utredningar.

Alla riksdagspartier är med och granskar regeringen genom KU. Det är en rimlig ordning när majoriteten av de politiska partierna sitter i opposition. Men frågan är vad konstitutionsutskottet har för incitament att anmärka på beslut när merparten av de politiska partierna gör gemensamma överenskommelser, som exempelvis migrationsöverenskommelsen.

”Det är alltid lätt att vara efterklok, och det ska man vara. Men med den informationen vi hade då så var det egentligen omöjligt att gå in tidigare än vad vi gjorde”, sa Ygeman under en presskonferens. Men opinionsbildare, politiker, myndigheter, samt civila organisationer hade kommit med många bättre förslag på hanteringen av flyktingar, långt innan flyktingströmmarna nådde sin kulmen.

Den rödgröna regeringen valde att i stället för att förbereda för det som skulle komma blunda inför all information som fanns, och sedan införa gränskontroller utan förvarning och framförallt utan att tala med Danmark. Det borde granskas.

Som man frågar får man svar. En ordentlig utredning behövs för att i framtiden kunna lära av misstag som gjordes. Om alla utredningar bara utreder en begränsad del av förloppet kommer regeringen att slippa kritik, men också att undvika att förbättras, vilket behövs.

Anna Sandström/SNB

Enligt KU hade regeringen en bra organisation och bra kontakt med berörda myndigheter.

Även Riksrevisionen har inlett en granskning över regeringen och myndigheternas hantering av flyktingkrisen. Och i samband med att KU skulle redogöra för sin granskning meddelade inrikesminister Anders Ygeman (S) att regeringen ska tillsätta ytterligare en utredning av hur samarbete, kontakter och organisation fungerade under krisen.

KU efterhandsgranskar regeringens verksamhet. De 48 KU-anmälningar som gjorts, är ovanligt många. Mest kritiserad blev inrikesminister Anders Ygeman (S), som prickas tre gånger. Bland annat för att på ett EU-möte ha godkänt att EU:s gränskontrollmyndighet Frontex i framtiden ska få gripa in i ett medlemsland mot landets vilja. Ett så stort beslut borde ha förankrats i riksdagen.

Ygeman prickades också för bristande respekt för domstolarnas och åklagarnas oberoende. Det är bekymrande, en minister med omfattande kontakter med rättsväsendet borde ha klart för sig var gränsen går mellan politik och juridik.

Det är knappast förvånande att ministrarna i den rödgröna regeringen får emotta kritik på flera områden. En svag förståelse för politikens begränsningar präglar den rödgröna regeringen.

Vad som däremot kan tyckas underligt är att KU inte kritiserar regeringen för hanteringen av höstens flyktingsituation. KU motiverar det med att man inte vill föregå pågående utredningar.

Alla riksdagspartier är med och granskar regeringen genom KU. Det är en rimlig ordning när majoriteten av de politiska partierna sitter i opposition. Men frågan är vad konstitutionsutskottet har för incitament att anmärka på beslut när merparten av de politiska partierna gör gemensamma överenskommelser, som exempelvis migrationsöverenskommelsen.

”Det är alltid lätt att vara efterklok, och det ska man vara. Men med den informationen vi hade då så var det egentligen omöjligt att gå in tidigare än vad vi gjorde”, sa Ygeman under en presskonferens. Men opinionsbildare, politiker, myndigheter, samt civila organisationer hade kommit med många bättre förslag på hanteringen av flyktingar, långt innan flyktingströmmarna nådde sin kulmen.

Den rödgröna regeringen valde att i stället för att förbereda för det som skulle komma blunda inför all information som fanns, och sedan införa gränskontroller utan förvarning och framförallt utan att tala med Danmark. Det borde granskas.

Som man frågar får man svar. En ordentlig utredning behövs för att i framtiden kunna lära av misstag som gjordes. Om alla utredningar bara utreder en begränsad del av förloppet kommer regeringen att slippa kritik, men också att undvika att förbättras, vilket behövs.

Anna Sandström/SNB