2016-05-06 06:00

2016-05-06 06:00

Lagför fuskarna

Ligor ligger bakom omfattande fusk på högskoleprovet. SVT Dold har hittat 87 fuskare som köpt sig ett toppresultat på högskoleprovet, för priser på upp till 100 000 kronor. Det innebär att på flera av landets mest prestigefyllda utbildningar går personer som har fuskat till sig en plats.

Studenterna har kontaktat en liga som administrerar fusket. Man betalar en summa i förskott och får information om vilken teknisk utrustning man behöver. En liten dosa man kopplar till sin telefon och små trådlösa öronsnäckor behövs bland annat. Ligan fotograferar provet och skickar det till en sambandscentral där en grupp sitter och löser frågorna. Sedan får fuskarna höra de rätta svaren under provets gång.

Fusket är demoraliserande. Det är högt söktryck på utbildningar som läkare, jurist, psykolog, arkitekt och vissa civilingenjörs- och ekonomutbildningar. Att studenter kan gå före i kön genom att bluffa sig till en plats skapar en generell misstro till systemet och signalerar återigen att slit inte lönar sig, ett faktum som redan präglar mycket av svensk utbildning.

Det måste finnas metoder för att bli av med fusket. Men Universitets- och högskolerådet, UHR, saknar möjlighet att polisanmäla fuskarna. Åke Lernefalk som är pressekreterare på UHR berättar för Dagens Industri (3/5) att det är olagligt att anlita spökskrivare eftersom man då kan fällas för urkundsförfalskning och osann försäkran. Genom att införa ett krav om att en provdeltagare förbinder sig att juridiskt följa föreskrifterna på heder och samvete kan man komma åt och polisanmäla även det organiserade fusket.

Enligt Lernefalk kan UHR ogiltigförklara provet och om fusket upptäcks i efterhand får studenten hoppa av sin utbildning. Det vore därför på sin plats att försöka få tag på bluffligornas kundregister och inbetalningar. Det ska inte gå att tillskansa sig medel av samhället genom att knipa en plats på en utbildning på ett ohederligt sätt. Det är också oroväckande att vissa av bluffmakarna kan komma att inta viktiga ämbeten i samhället.

Genom högskoleprovet kan personer som av någon anledning inte lyckats prestera maximalt under gymnasietiden få en andra chans att komma in på ett program. Det är också ett bra sätt att komma in på en utbildning för en person som arbetat en tid. Alla utbildningar måste anta minst trettio procent av studenterna via högskoleprovet. Till det senaste provet som skrevs i början på april var nästan 88 000 personer anmälda.

Möjligheten att komma in på studier via högskoleprovet lockar fuskare. Det kommer alltid att finnas folk som utnyttjar system som snabbt leder till en stor premie, som goda resultat på högskoleprovet gör. Därför behöver det finnas kontrollfunktioner och möjlighet att lagföra den som gör fel. Allt annat är djupt orättvist mot alla de som tar sig in på sina utbildningar genom hårt slit.

Anna Sandström/SNB

Ligor ligger bakom omfattande fusk på högskoleprovet. SVT Dold har hittat 87 fuskare som köpt sig ett toppresultat på högskoleprovet, för priser på upp till 100 000 kronor. Det innebär att på flera av landets mest prestigefyllda utbildningar går personer som har fuskat till sig en plats.

Studenterna har kontaktat en liga som administrerar fusket. Man betalar en summa i förskott och får information om vilken teknisk utrustning man behöver. En liten dosa man kopplar till sin telefon och små trådlösa öronsnäckor behövs bland annat. Ligan fotograferar provet och skickar det till en sambandscentral där en grupp sitter och löser frågorna. Sedan får fuskarna höra de rätta svaren under provets gång.

Fusket är demoraliserande. Det är högt söktryck på utbildningar som läkare, jurist, psykolog, arkitekt och vissa civilingenjörs- och ekonomutbildningar. Att studenter kan gå före i kön genom att bluffa sig till en plats skapar en generell misstro till systemet och signalerar återigen att slit inte lönar sig, ett faktum som redan präglar mycket av svensk utbildning.

Det måste finnas metoder för att bli av med fusket. Men Universitets- och högskolerådet, UHR, saknar möjlighet att polisanmäla fuskarna. Åke Lernefalk som är pressekreterare på UHR berättar för Dagens Industri (3/5) att det är olagligt att anlita spökskrivare eftersom man då kan fällas för urkundsförfalskning och osann försäkran. Genom att införa ett krav om att en provdeltagare förbinder sig att juridiskt följa föreskrifterna på heder och samvete kan man komma åt och polisanmäla även det organiserade fusket.

Enligt Lernefalk kan UHR ogiltigförklara provet och om fusket upptäcks i efterhand får studenten hoppa av sin utbildning. Det vore därför på sin plats att försöka få tag på bluffligornas kundregister och inbetalningar. Det ska inte gå att tillskansa sig medel av samhället genom att knipa en plats på en utbildning på ett ohederligt sätt. Det är också oroväckande att vissa av bluffmakarna kan komma att inta viktiga ämbeten i samhället.

Genom högskoleprovet kan personer som av någon anledning inte lyckats prestera maximalt under gymnasietiden få en andra chans att komma in på ett program. Det är också ett bra sätt att komma in på en utbildning för en person som arbetat en tid. Alla utbildningar måste anta minst trettio procent av studenterna via högskoleprovet. Till det senaste provet som skrevs i början på april var nästan 88 000 personer anmälda.

Möjligheten att komma in på studier via högskoleprovet lockar fuskare. Det kommer alltid att finnas folk som utnyttjar system som snabbt leder till en stor premie, som goda resultat på högskoleprovet gör. Därför behöver det finnas kontrollfunktioner och möjlighet att lagföra den som gör fel. Allt annat är djupt orättvist mot alla de som tar sig in på sina utbildningar genom hårt slit.

Anna Sandström/SNB